Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Omständligt svar

Omständligt svar, § 53

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

§. 53.

Jag drögde därwid nästan förlänge: Nu til wår första Criticus tilbaka.

På pag. 30. går han in i wåra äldre Handlingar, och öfwerwägar de tiders Handels-ställning i jämförelse emot wår. Et ämne, som wäl är wärdt, at granskas. Lät oss då följas åt en handwändning, så hoppas jag, at den gåtan, antingen wår rörelse stod på bättre fötter då, eller nu, skal wäl blifwa uplöst.

Därwid måste jag först påminna, at Swenska Köpmän långt för Konung Gustaf den I:stas tid, klagade öfwer intrång af utlänningarne uti Handelen, i anledning hwaraf författningarne äfwen gjordes därefter. 1444. klagade redan Borgmästare och Råd i Stockholm, at det skulle lända til Stockholms ödeläggelse, at Westerås handlade med Gäster och utlänningar, och at det ej eller war första gången, ses af Förbudet, at idka Handel i olaga Hamnar af 1420, som af Konung Christopher år 1444 och af Christian 1461 blef förnyat.1

Man arbetade utom dess under samma tid uppå allehanda inskränkningar i Handelen emellan Medborgare, så at Konung Eric den XIII:de ­redan gjorde den första Classification i Handelen: 1463 förböds köps-swen­ner, at idka landsköp,2 med flere dylika. 1502 hölt Riks Föreståndaren Sten Sture rådplägning med Stockholms Magistrat, och fant Östhammars, Gefle, Ulfsby och Raumo Seglation til utrikes orter, icke wara Riket och Stockholm nyttig.3 1520 inskränktes widare några små städers utländska Handel til Stockholms upkomst.4 Criticus röjer altså, huru obewandrad han warit i Swenska Handels-Historien, och gifwit sig at skrifwa i et ämne det han aldeles icke kändt, då han säger: ”I Konung Gustaf den I:stas tid, hade man ännu icke tilfälle, at skylla på förbud emot utlänningarnes Segelfart och Handels-friheter: så många Sjö-städer i Riket, så många Hamnar och Handels-platser woro för dem öpna: de saknade icke någon enda af de fördelar, som Auctor omrördt och påstått, at de in til denna dag bordt obehindradt få åtnjuta:” - - Han fortfar: ”Handelen war så aldeles fri och otwungen, som den efter Auctors mening och önskan kunde wara.”

Därpå syssel-sätter sig Criticus, at af de nästförflutne 200 årens Historier wisa den ömkans-wärda belägenhet Riket mer och mer råkat uti.

När jag nu är ense med honom om alla de olägenheter, som han bewisar hafwa under hela denna tiden mer och mer tryckt Riket, och det på andra sidan blefwe bewisligt, at Handels-systemen hafwer under samma tid warit aldeles sådan, som Criticus anser för nyttig, och än söker förswara; så är klart, at alt hwad han trodt sig anföra emot Auctors Handels-systeme, skulle då olyckeligen träffa hans egen.

  1. Förbudet, at ... blef förnyat: Att handeln skulle äga rum i städerna fastslogs redan i Magnus Erikssons stadslag. Förbudet att idka handel i olagliga landsorts­hamnar förnyades flera gånger under 1400-talet. Chydenius har troligtvis hämtat sina uppgifter ur Anders Botins verk, Utkast till svenska folkets historia. Sjätte tid-hvarfvet [del 4] (1764), s. 617. Årtalet 1461 syftar sannolikt på Kristian I:s privilegiebrev till Stockholm samma år. Se Nils Herlitz (red.), Privilegier, resolutioner och förordningar för Sveriges städer. D. 1, (1251–1523) (1927), s. 151.
  2. 1463 förböds köps-swenner, at idka landsköp: Åsyftar Kristian I:s brev 17.10.1463. Se Herlitz, Privilegier, resolutioner och förordningar för Sveriges städer. D. 1, s. 158.
  3. 1502 hölt ... nyttig: Åsyftar Sten Stures brev 10.8.1502. Här finns ett tryckfel, det rätta årtalet är 1502.
  4. 1520 inskränktes ... til Stockholms upkomst: Satsen är nästan ett direkt citat ur Anders af Botins verk Utkast till svenska folkets historia. Sjätte tid-hvarfvet [del 4] (1764), s. 617. Årtalet 1520 bör vara 1502.

Originaldokument

Avsnitt

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: