Föregående avsnitt: Omständligt svar, § 42
Följande avsnitt: Omständligt svar, § 44
§. 43.
Pag. 20 är Criticus syslosatt, at wisa oriktigheten däraf, at Swerige förlorade något genom Holländska Retorsions-Placatet; men med så swaga skäl, at jag ej kan förstå hwarföre de, hwilkas förmoner han tagit i förswar och af förfarenhet i Handelen lätt märkt misstag i hans slutkonst, icke rättat honom, förrän han lemnat sina tankar för allmänhetens ögon. Han menar, at så länge en Nation hafwer tilräckelige Fartyg, at söka Frakter hos andra Nationer, kan ingen annan få fördelaktiga Frakter hos honom, hwilket likwäl strider emot både skäl och förfarenhet i Handelen.
De mångfaldiga Speculationer och möjeliga händelser, som kunna förefalla en Handlande wid sin Sjö-fart, göra ständiga förändringar härutinnan. Handelen har, såsom alla andra Wetenskaper, sina allmänna reglor och grund-sanningar, men kan aldrig practiceras efter en Theoretisk Tabulatur. Det som gifwer et Fartyg en profitabel Frakt, kan et annat ofta ej utan märkelig förlust gå in uti.
Til exempel: et Skepp, som med Järn-laddning går på London och är därifrån destineradt til Lissabon efter Salt, kan i det ställe Fartyget från London skulle med barlast segla til Portugal, taga Frakt i Ängeland af Hudar, Stenkol eller något annat, för et så lindrigt pris, at Ängelsman, som wid samma tilfälle har någon annan Speculation,1 och då icke behöfwer något från Portugal, ej utan märkelig förlust kan gå til den ort för så lindrig Frakt, som den andra med sin fördel kan göra.
Den uppenbara Contradiction, som Auctor altså beskylles före, då han påstår, at wi stöttes utur Frakt-handelen hos främmande, då wi icke hade för egna behof tilräckeliga Fartyg, öfwertygar Läsaren därom, at det aldeles icke är någon Contradiction, at inbilla sig känna Handelen, och ändock i Handels-saker göra så synbara felsteg i sin slutkonst.2
Swenska Skepp kunde redan långt för Product-Placatet profitera af utländska Frakter i Konung Carl den XI:tes tid, ehuru utlänningarne nyttjade samma frihet i Swerige, emedan det heter i Kongl. Commerce-Collegii berättelse til Konung Carl den XII:te af den 22 Maji 1697, ”at igenom Navigationen woro årligen stora och ansenliga Capitaler i bara Frakter Swenska un79dersåtare icke allenast til godo bibehållne, utan ock därjämte af andra främmande igenom Frakter en god fördel wunnen.” Jag undrar mig högeligen, huru Critici Argumentation kan hålla stick.3 Mon han tänker neka, at wi den tiden ingen ting förtjente med Frakter af utlänningen, eller utlänningen ingen ting af oss? Hans wänner borde därföre råda honom, at först lära sig känna hälst någorlunda det han tänker skrifwa om.
Och hwad egenteligen Swenska Sjö-farten på Holländska Colonierna beträffar, så kan den icke wara någon obekant, som aldrig så litet sett uti Europæiska Handels-rörelserna i nästförflutna Seculo, och de mångfaldiga äntringar, som i Wäst-Indien då förelupo: Huru Holländaren år 1617 inrättade et Wäst-Indiskt Compagnie, och tog Neu-Yorck i besittning: Huru Swerige midt uti samma Seculo intog det, som nu af Ängelsmännerna kallas Neu-Jerseiy och Pensylvanien, och kom dymedelst in uti den Wäst-Indiska Handelen: Hwad täflan som war under denna tid, båda dessa Colonier imellan, och huru Holländaren ännu sitter i besittning af Länder i Wäst-Indien, och förer därifrån en märkelig mängd af Såcker och Tobak.
När man nu tillika öfwerwägar, at Holländska Retorsions-Placatet icke annat war än Represalier för Swenska Product-Placatet, och at det sträkte sig lika widt som det Swenska, tillika med dess förklaring af år 1726, i anledning hwaraf, ingen Swensk man får drifwa Handel med andra än sina Lands-Producter på Holland, och at Holländska Nation aldrig kan tros hafwa wid dess utfärdande syslosatt sig med idel spegelfäkteri,4 eller förbudit Frakter til månan, då ingen tilbudit sig därtil, i hwilken händelse det äfwen för Staten Seland warit onödigt, at ifrån samma Placat draga sig undan;5 så är klart, at General-Staterne6 därmed welat göra afbräck i Swenska Handelen.
Philopater skrifwer därom i sitt 15:de Bref af tredje Flocken7 bland annat, då han förut yrkat, huru angelägit det wore, at få obehindradt deltaga i Frakter, äfwen således: ”Til detta ändamåls winnande, som borde wara den förnämsta afsigt för Rederierne, gör Product-Placatet stor skada, och på en gång förstör den winst af Holländska Frakter, som Rederierne kunna gjordt sig försäkrade om, hwilket ock skedde i det år 1725 General-Staterne i Holland utfärdade et Retorsions-Placat, som afskär Swenska Rederierne Frakter i Holland och dess Colonier, och80 wille sätta stängsel för Swenska Rederierne, at förblifwa i Öster-sjön med mindre Fartyg, om icke egna Salt-skeppen woro, och de andra Europæiska Magters lindrigare medfart emot Swenska Rederier, som äfwen äga lika magt med Holland, at utfärda sådane Retorsions-Placater emot de Swenska Rederier. Sedan de utländske Fartyg utestängdes, stegrades Frakterne, som wäl riktade Rederierne;8 men Warorne blefwo däraf dyrare, hwilket alla Rikets inbyggare fingo betala, så at hwad Rederierne wunno i högre Frakt, det förlorade andre Rikets inbyggare, och är sådan hushållning et inbördes hökeri och skinneri,9 och ej för hela Riket werkelig nyttig handtering.”
§. 43.
Pag. 20 är Criticus syslosatt, at wisa oriktigheten däraf, at Swerige förlorade något genom Holländska Retorsions-Placatet; men med så swaga skäl, at jag ej kan förstå hwarföre de, hwilkas förmoner han tagit i förswar och af förfarenhet i Handelen lätt märkt misstag i hans slutkonst, icke rättat honom, förrän han lemnat sina tankar för allmänhetens ögon. Han menar, at så länge en Nation hafwer tilräckelige Fartyg, at söka Frakter hos andra Nationer, kan ingen annan få fördelaktiga Frakter hos honom, hwilket likwäl strider emot både skäl och förfarenhet i Handelen.
De mångfaldiga Speculationer och möjeliga händelser, som kunna förefalla en Handlande wid sin Sjö-fart, göra ständiga förändringar härutinnan. Handelen har, såsom alla andra Wetenskaper, sina allmänna reglor och grund-sanningar, men kan aldrig practiceras efter en Theoretisk Tabulatur. Det som gifwer et Fartyg en profitabel Frakt, kan et annat ofta ej utan märkelig förlust gå in uti.
Til exempel: et Skepp, som med Järn-laddning går på London och är därifrån destineradt til Lissabon efter Salt, kan i det ställe Fartyget från London skulle med barlast segla til Portugal, taga Frakt i Ängeland af Hudar, Stenkol eller något annat, för et så lindrigt pris, at Ängelsman, som wid samma tilfälle har någon annan Speculation,10 och då icke behöfwer något från Portugal, ej utan märkelig förlust kan gå til den ort för så lindrig Frakt, som den andra med sin fördel kan göra.
Den uppenbara Contradiction, som Auctor altså beskylles före, då han påstår, at wi stöttes utur Frakt-handelen hos främmande, då wi icke hade för egna behof tilräckeliga Fartyg, öfwertygar Läsaren därom, at det aldeles icke är någon Contradiction, at inbilla sig känna Handelen, och ändock i Handels-saker göra så synbara felsteg i sin slutkonst.11
Swenska Skepp kunde redan långt för Product-Placatet profitera af utländska Frakter i Konung Carl den XI:tes tid, ehuru utlänningarne nyttjade samma frihet i Swerige, emedan det heter i Kongl. Commerce-Collegii berättelse til Konung Carl den XII:te af den 22 Maji 1697, ”at igenom Navigationen woro årligen stora och ansenliga Capitaler i bara Frakter Swenska un79dersåtare icke allenast til godo bibehållne, utan ock därjämte af andra främmande igenom Frakter en god fördel wunnen.” Jag undrar mig högeligen, huru Critici Argumentation kan hålla stick.12 Mon han tänker neka, at wi den tiden ingen ting förtjente med Frakter af utlänningen, eller utlänningen ingen ting af oss? Hans wänner borde därföre råda honom, at först lära sig känna hälst någorlunda det han tänker skrifwa om.
Och hwad egenteligen Swenska Sjö-farten på Holländska Colonierna beträffar, så kan den icke wara någon obekant, som aldrig så litet sett uti Europæiska Handels-rörelserna i nästförflutna Seculo, och de mångfaldiga äntringar, som i Wäst-Indien då förelupo: Huru Holländaren år 1617 inrättade et Wäst-Indiskt Compagnie, och tog Neu-Yorck i besittning: Huru Swerige midt uti samma Seculo intog det, som nu af Ängelsmännerna kallas Neu-Jerseiy och Pensylvanien, och kom dymedelst in uti den Wäst-Indiska Handelen: Hwad täflan som war under denna tid, båda dessa Colonier imellan, och huru Holländaren ännu sitter i besittning af Länder i Wäst-Indien, och förer därifrån en märkelig mängd af Såcker och Tobak.
När man nu tillika öfwerwägar, at Holländska Retorsions-Placatet icke annat war än Represalier för Swenska Product-Placatet, och at det sträkte sig lika widt som det Swenska, tillika med dess förklaring af år 1726, i anledning hwaraf, ingen Swensk man får drifwa Handel med andra än sina Lands-Producter på Holland, och at Holländska Nation aldrig kan tros hafwa wid dess utfärdande syslosatt sig med idel spegelfäkteri,13 eller förbudit Frakter til månan, då ingen tilbudit sig därtil, i hwilken händelse det äfwen för Staten Seland warit onödigt, at ifrån samma Placat draga sig undan;14 så är klart, at General-Staterne15 därmed welat göra afbräck i Swenska Handelen.
Philopater skrifwer därom i sitt 15:de Bref af tredje Flocken16 bland annat, då han förut yrkat, huru angelägit det wore, at få obehindradt deltaga i Frakter, äfwen således: ”Til detta ändamåls winnande, som borde wara den förnämsta afsigt för Rederierne, gör Product-Placatet stor skada, och på en gång förstör den winst af Holländska Frakter, som Rederierne kunna gjordt sig försäkrade om, hwilket ock skedde i det år 1725 General-Staterne i Holland utfärdade et Retorsions-Placat, som afskär Swenska Rederierne Frakter i Holland och dess Colonier, och80 wille sätta stängsel för Swenska Rederierne, at förblifwa i Öster-sjön med mindre Fartyg, om icke egna Salt-skeppen woro, och de andra Europæiska Magters lindrigare medfart emot Swenska Rederier, som äfwen äga lika magt med Holland, at utfärda sådane Retorsions-Placater emot de Swenska Rederier. Sedan de utländske Fartyg utestängdes, stegrades Frakterne, som wäl riktade Rederierne;17 men Warorne blefwo däraf dyrare, hwilket alla Rikets inbyggare fingo betala, så at hwad Rederierne wunno i högre Frakt, det förlorade andre Rikets inbyggare, och är sådan hushållning et inbördes hökeri och skinneri,18 och ej för hela Riket werkelig nyttig handtering.”
Tätä sisältöä ei valitettavasti ole saatavilla suomeksi
Unfortunately this content isn't available in English
Föregående avsnitt: Omständligt svar, § 42
Följande avsnitt: Omständligt svar, § 44
Platser: Nederländerna England (Engeland, Ängeland, Ängelland, Ängland) Holland (Hålland) London Västindien (Wäst-Indien) New Jersey (Neu-Jerseiy) New York (Neu-Yorck) Pennsylvania (Pensylvanien) Portugal Sverige (Swerige, Swerge, Ruotzi) Zeeland (Seland)
Personer: Karl XI (Carl XI, Carl then Ellofte, Carl den 11:te) Karl XII (Carl XII, Carl XII:te)
Bibelställen:
Teman: