Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Omständligt svar

Omständligt svar, § 18

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

§. 18.

Men ännu et nytt bewis, om den olycka, som utlänningarnes utestängande från wårt Järns upköp och afförande har för wår Bärgslag och hela Riket i följe med sig, som i wisshet och öfwertygelse täflar med de andra.

År 1723, under den 10 April, aflämnade Kongl. Cancellie- Kammar- Bärgs och Commerce-Collegierne, samt Stats-Contoiret och Lag-Commission, til Riksens Höglofl. Ständer et gemensamt Betänkande,1 angående den projecterade Seglations-ordningen och Expediternas Handel, med mera, hwilket til Riksens Ständers Commerce- och Bärgs-Deputationernes gemensama afgörande blef remitterat.

Men då en wärdig Riksens Ständers Ledamot kom i ärfarenhet, at Commerce-Deputation ensam företagit sig samma ämne, at utarbeta, inlemnade han den 13 April i samma Deputation et eftertänkeligt Memorial2 om utländska Expediters Handel i Bärgslagen, hwaruti han på det högsta protesterar emot deras utestängande, såsom et af de farligaste och olyckeligaste steg , som för Rikets Bärgwerk någonsin kunde påtänkas.

Han utför ämnet med den redighet, styrka och nit, som af en oförsagd3 och redelig Riksdags-man någonsin kan wäntas. Han bygger sina tankar på skäl: han beropar sig på en oryggelig förfarenhet, och sluter däraf til det tilkommande. Han afmålar fölgderne af detta Förbud med så lifliga färgor, som wore de ej förut, utan sedan de gått i fullbordan, såsom wi nu hafwe dem i wåra händer afskildrade. Han wisar, huru det wore et swårt inbrått i Medborgares rättigheter, som aldraminst skulle passa sig, at werkställa uti en fri Republik,4 då de under Souverainitets-tiden5 blifwit förskonte därföre, hwarigenom hushållningen, Handelen och sjelfwa Staten hotades med undergång, och undersåtarenas ägodelar blefwe et offer för andras winst.29

Jag skulle göra dig, min Läsare! orätt, om jag genom et stympat utdrag däraf wille mätta din nyfikenhet: läs det sjelf wid slutet af denna afhandling i hela sin widd. Det uplyser på et utmärkt sätt förewarande ämne.

Swenska Stapel-städerne hafwa länge arbetat på den saken, at få Bärgslagen under sig, och därföre från äldre tider tilbaka med harm sett utländska Expediter ligga sig i wägen, för detta deras Monopoliska upsåt.

I Handels-Ordinantien af den 10 Februarii 1614 blefwo alla Stapel-städer §. 8.6 förbudne, at handla med Bärgslagen; men i 1617 års Ordinantie trängde de sig ej allenast å nyo in i upstädernes Frimarknader, utan ock i §. 12.7 stöttes utlänningarne aldeles utur Bärgslags-handelen, då det heter: ”Ingen främmande eller utländsk skal tilstått eller efterlåtit wara, at förresa til upstäderne eller i Bärgslagen med någon köpenskap etc.”. Icke desto mindre ses af Konung Carl den XI:tes Handels-Ordinantie af den 21 Martii 1673. §. 4. at främmande, twärt emot de förra Handels-Ordinantier, det ena året efter det andra continuerligen lågo och handlade;8 hwilket ej allenast skedt af en djerf laglöshet, utan förmedelst Regeringens egen tilstädjelse, som klarligen ses af Konung Carl den XI:tes utfärdade Resolution angående främmande Handelsmän och Expediter, samt deras Handels-frihet, gifwen Stockholm den 28 April 1687.9 Hwarest det heter: ”Alla främmande Handelsmäns wistande samt Handel och wandel här i Staden, eller i and­re orter och Städer här i Riket, skal inskränkas och rättas, efter det som Sweriges Lag, hwar och en Stads Privilegier, Handels-Ordinantierne, af år 1617 och 1673; så ock Kongl. Maj:ts med en eller annan utländsk Potentat och Republik10 gjorde Afsked11 och Föreningar det föreskrifwa och medgifwa; men andre NB. interims Resolutioner och Concessioner uphöra”.12 På hwilken likwäl icke bör tros någon fullkomligare werkställighet mera efteråt, än förut, hafwa fölgt; emedan Konung Carl den XII:te år 1699 å nyo emot Expediternes Handel i Bärgslagen, utfärdade et Förbud,13 som hade den bedröfweliga werkan, at Järn-priset inom fjorton dagar föll 10 Dal. K:mt på Skepp., eller något öfwer 1 ½ Riksdaler. I anseende hwartil, och på samtelige Kongl. Collegiernes före30ställning detta förbud genast blef uphäfwit, såsom för Bärgslagen i synnerhet högst-skadeligt, alt til år 1723, då målet, som förrberört är, öfwerlemnades til Commerce-Deputations och sedermera Kongl. Maj:ts Egit afgörande,14 hwilket äfwen skedde, Stapel-städernas Handlande til et fullkomligt nöje; men efterlefnaden blef ändock lam i en sak, som med Bärgslagens undergång så nära war förknippad; ty man finner ännu år 1731 Stockholms Handlande klaga, at de för utländska Expediters skul, måste gå aldeles under, då de uti dem hade ständiga medtäflare, och Nation en säker controll uppå sina Medborgare, hwilka likwäl genom Kongl. Maj:ts Bref til Kongl. Commerce-Collegium,15 under den 26 Julii samma år, därifrån tämmeligen blefwo utestängda, och samma afsigt understöddes på andra sidan genom 19 och 20 §. i det för Götheborgs Stad 1734 d. 14 Oct. utfärdade Reglemente för Handels-Societeten i Götheborg.16

  1. År 1723, under den 10 April ... Betänkande: Åsyftar Kansli-, bergs- och kommerskollegiernas betänkande 10.4.1723, Protokoll hos kommers-, bergs- och tulldeputationerna gemensamt 1723, vol. R 2441, fol. 324r–336v, Frihetstidens utskottshandlingar, SRA. Se även Nedläggning av Jernkontoret och Källan, s. 6–7.
  2. et eftertänkeligt Memorial: Emanuel Swedenborg skrev memorialet som lämnades in till kommers­deputationen 13.4.1723. Chydenius publicerade skriften som en bilaga till Om­ständligt svar, se Bilaga: Ödmjukt Memorial.
  3. orädd
  4. en fri Republik: ett fritt samhälle
  5. enväldet
  6. Handels-Ordinantien af den 10 Februarii 1614 ... §. 8.: ”Effter nu Upstäderne skall förbudit wara handla åth fremmande Landh, derföre på det dhe deste bättre må blifwa behåldne, skall Stockholms Boerne, så och alle andre Siöstäder som frij uthländes Seglation hafwe, här effter wara förbudit at drifwa någon köpslagan medh Koppar- och Järnbergzlagen som ligge i Kongedömed...”. Handels och seglations ordning och stadga. Datum Örebro 10.2.1614. 
  7. 1617 års Ordinantie ... i §. 12.: ”Til thet Tolffte, ingen Fremmande eller utländsk af hwad Land, Stadh eller Ort han kan wara, skal tilstådt eller effterlåtet wara at förrese til Upstäderne eller i Bergslagerne medh någon Kiöpenskap ...”. Ordinantie, huruledes kiöphandelen af riksens inbyggiare, så wäl som fremmande drifwas skal. Giordt i Upsala 12.10.1617.
  8. at främmande ... lågo och handlade: Kongl. May:tz handels-ordinantie, hwar effter alla the, som medh handel och wandel umgås, hafwe sigh at effterrätta 21.3.1673, § 4: ”Til thet Fierde, hafwa Städerne och Borgerskapet i Rijket sigh altidh beswärat öfwer the fremmande, hwilka twert emot the förra Handels-Ordinantier, dem til största praejudice och förfång, thet ena åhret efter thet andra continuerligen i Städerne liggia och handla.” 
  9. Resolution ... den 28 April 1687: åsyftar Kongl. maij:ts nådige resolution och för­klaring öfwer dhe främmande handelsmäns och expediters inlagde supplication, sampt bärgmästare och rådhz där emoot underdånigst gifne förklaring, angående contributioners erläggiande, sampt dhe främmandes handels frijhet. Gifwen Stockholm 28.4.1687
  10. stat
  11. fördrag, traktat
  12. ”Alla främmande ... Concessioner uphöra”: citat ur Resolution angående främmande handelsmän och expediter, samt deras handels-frihet 28.4.1687 
  13. år 1699 ... utfärdade et Förbud: Åsyftar Kongl. Maj:ts plakat och påbud, angående bruks-förvaltare, att de skola försälja deras järn till stapel-stads borgare 25.11.1699.
  14. Kongl. Maj:ts Egit afgörande: Åsyftar Kansli-, bergs- och kommerskollegiernas betänkande 10.4.1723, Protokoll hos kommers-, bergs- och tulldeputationerna gemensamt 1723, vol. R 2441, fol. 324r–336v, Frihetstidens utskottshandlingar, SRA.
  15. Kongl. Maj:ts Bref til Kongl. Commerce-Collegium: Kungl. maj:ts brev till kommerskollegium 26.7.1731. Kungliga brev och remisser, huvudserie EIa, vol 48, kommerskollegiets huvudarkiv, SRA.
  16. Reglemente för Handels-Societeten i Götheborg: åsyftar Särskildte reglemente för Handelssocieten för Göteborgs stad hvarefter den jemte Kongl. Maj:ts utfärdade allgemena handelsordning hafver sig i underdånighet att rätta 14.10.1734. § 19 och § 20 begränsar när och var utlänningarna får handla och själva handeln begränsas till parti­handel.

Originaldokument

Avsnitt

Originalspråk

§. 18.

Men ännu et nytt bewis, om den olycka, som utlänningarnes utestängande från wårt Järns upköp och afförande har för wår Bärgslag och hela Riket i följe med sig, som i wisshet och öfwertygelse täflar med de andra.

År 1723, under den 10 April, aflämnade Kongl. Cancellie- Kammar- Bärgs och Commerce-Collegierne, samt Stats-Contoiret och Lag-Commission, til Riksens Höglofl. Ständer et gemensamt Betänkande,17 angående den projecterade Seglations-ordningen och Expediternas Handel, med mera, hwilket til Riksens Ständers Commerce- och Bärgs-Deputationernes gemensama afgörande blef remitterat.

Men då en wärdig Riksens Ständers Ledamot kom i ärfarenhet, at Commerce-Deputation ensam företagit sig samma ämne, at utarbeta, inlemnade han den 13 April i samma Deputation et eftertänkeligt Memorial18 om utländska Expediters Handel i Bärgslagen, hwaruti han på det högsta protesterar emot deras utestängande, såsom et af de farligaste och olyckeligaste steg , som för Rikets Bärgwerk någonsin kunde påtänkas.

Han utför ämnet med den redighet, styrka och nit, som af en oförsagd19 och redelig Riksdags-man någonsin kan wäntas. Han bygger sina tankar på skäl: han beropar sig på en oryggelig förfarenhet, och sluter däraf til det tilkommande. Han afmålar fölgderne af detta Förbud med så lifliga färgor, som wore de ej förut, utan sedan de gått i fullbordan, såsom wi nu hafwe dem i wåra händer afskildrade. Han wisar, huru det wore et swårt inbrått i Medborgares rättigheter, som aldraminst skulle passa sig, at werkställa uti en fri Republik,20 då de under Souverainitets-tiden21 blifwit förskonte därföre, hwarigenom hushållningen, Handelen och sjelfwa Staten hotades med undergång, och undersåtarenas ägodelar blefwe et offer för andras winst.29

Jag skulle göra dig, min Läsare! orätt, om jag genom et stympat utdrag däraf wille mätta din nyfikenhet: läs det sjelf wid slutet af denna afhandling i hela sin widd. Det uplyser på et utmärkt sätt förewarande ämne.

Swenska Stapel-städerne hafwa länge arbetat på den saken, at få Bärgslagen under sig, och därföre från äldre tider tilbaka med harm sett utländska Expediter ligga sig i wägen, för detta deras Monopoliska upsåt.

I Handels-Ordinantien af den 10 Februarii 1614 blefwo alla Stapel-städer §. 8.22 förbudne, at handla med Bärgslagen; men i 1617 års Ordinantie trängde de sig ej allenast å nyo in i upstädernes Frimarknader, utan ock i §. 12.23 stöttes utlänningarne aldeles utur Bärgslags-handelen, då det heter: ”Ingen främmande eller utländsk skal tilstått eller efterlåtit wara, at förresa til upstäderne eller i Bärgslagen med någon köpenskap etc.”. Icke desto mindre ses af Konung Carl den XI:tes Handels-Ordinantie af den 21 Martii 1673. §. 4. at främmande, twärt emot de förra Handels-Ordinantier, det ena året efter det andra continuerligen lågo och handlade;24 hwilket ej allenast skedt af en djerf laglöshet, utan förmedelst Regeringens egen tilstädjelse, som klarligen ses af Konung Carl den XI:tes utfärdade Resolution angående främmande Handelsmän och Expediter, samt deras Handels-frihet, gifwen Stockholm den 28 April 1687.25 Hwarest det heter: ”Alla främmande Handelsmäns wistande samt Handel och wandel här i Staden, eller i and­re orter och Städer här i Riket, skal inskränkas och rättas, efter det som Sweriges Lag, hwar och en Stads Privilegier, Handels-Ordinantierne, af år 1617 och 1673; så ock Kongl. Maj:ts med en eller annan utländsk Potentat och Republik26 gjorde Afsked27 och Föreningar det föreskrifwa och medgifwa; men andre NB. interims Resolutioner och Concessioner uphöra”.28 På hwilken likwäl icke bör tros någon fullkomligare werkställighet mera efteråt, än förut, hafwa fölgt; emedan Konung Carl den XII:te år 1699 å nyo emot Expediternes Handel i Bärgslagen, utfärdade et Förbud,29 som hade den bedröfweliga werkan, at Järn-priset inom fjorton dagar föll 10 Dal. K:mt på Skepp., eller något öfwer 1 ½ Riksdaler. I anseende hwartil, och på samtelige Kongl. Collegiernes före30ställning detta förbud genast blef uphäfwit, såsom för Bärgslagen i synnerhet högst-skadeligt, alt til år 1723, då målet, som förrberört är, öfwerlemnades til Commerce-Deputations och sedermera Kongl. Maj:ts Egit afgörande,30 hwilket äfwen skedde, Stapel-städernas Handlande til et fullkomligt nöje; men efterlefnaden blef ändock lam i en sak, som med Bärgslagens undergång så nära war förknippad; ty man finner ännu år 1731 Stockholms Handlande klaga, at de för utländska Expediters skul, måste gå aldeles under, då de uti dem hade ständiga medtäflare, och Nation en säker controll uppå sina Medborgare, hwilka likwäl genom Kongl. Maj:ts Bref til Kongl. Commerce-Collegium,31 under den 26 Julii samma år, därifrån tämmeligen blefwo utestängda, och samma afsigt understöddes på andra sidan genom 19 och 20 §. i det för Götheborgs Stad 1734 d. 14 Oct. utfärdade Reglemente för Handels-Societeten i Götheborg.32

  1. År 1723, under den 10 April ... Betänkande: Åsyftar Kansli-, bergs- och kommerskollegiernas betänkande 10.4.1723, Protokoll hos kommers-, bergs- och tulldeputationerna gemensamt 1723, vol. R 2441, fol. 324r–336v, Frihetstidens utskottshandlingar, SRA. Se även Nedläggning av Jernkontoret och Källan, s. 6–7.
  2. et eftertänkeligt Memorial: Emanuel Swedenborg skrev memorialet som lämnades in till kommers­deputationen 13.4.1723. Chydenius publicerade skriften som en bilaga till Om­ständligt svar, se Bilaga: Ödmjukt Memorial.
  3. orädd
  4. en fri Republik: ett fritt samhälle
  5. enväldet
  6. Handels-Ordinantien af den 10 Februarii 1614 ... §. 8.: ”Effter nu Upstäderne skall förbudit wara handla åth fremmande Landh, derföre på det dhe deste bättre må blifwa behåldne, skall Stockholms Boerne, så och alle andre Siöstäder som frij uthländes Seglation hafwe, här effter wara förbudit at drifwa någon köpslagan medh Koppar- och Järnbergzlagen som ligge i Kongedömed...”. Handels och seglations ordning och stadga. Datum Örebro 10.2.1614. 
  7. 1617 års Ordinantie ... i §. 12.: ”Til thet Tolffte, ingen Fremmande eller utländsk af hwad Land, Stadh eller Ort han kan wara, skal tilstådt eller effterlåtet wara at förrese til Upstäderne eller i Bergslagerne medh någon Kiöpenskap ...”. Ordinantie, huruledes kiöphandelen af riksens inbyggiare, så wäl som fremmande drifwas skal. Giordt i Upsala 12.10.1617.
  8. at främmande ... lågo och handlade: Kongl. May:tz handels-ordinantie, hwar effter alla the, som medh handel och wandel umgås, hafwe sigh at effterrätta 21.3.1673, § 4: ”Til thet Fierde, hafwa Städerne och Borgerskapet i Rijket sigh altidh beswärat öfwer the fremmande, hwilka twert emot the förra Handels-Ordinantier, dem til största praejudice och förfång, thet ena åhret efter thet andra continuerligen i Städerne liggia och handla.” 
  9. Resolution ... den 28 April 1687: åsyftar Kongl. maij:ts nådige resolution och för­klaring öfwer dhe främmande handelsmäns och expediters inlagde supplication, sampt bärgmästare och rådhz där emoot underdånigst gifne förklaring, angående contributioners erläggiande, sampt dhe främmandes handels frijhet. Gifwen Stockholm 28.4.1687
  10. stat
  11. fördrag, traktat
  12. ”Alla främmande ... Concessioner uphöra”: citat ur Resolution angående främmande handelsmän och expediter, samt deras handels-frihet 28.4.1687 
  13. år 1699 ... utfärdade et Förbud: Åsyftar Kongl. Maj:ts plakat och påbud, angående bruks-förvaltare, att de skola försälja deras järn till stapel-stads borgare 25.11.1699.
  14. Kongl. Maj:ts Egit afgörande: Åsyftar Kansli-, bergs- och kommerskollegiernas betänkande 10.4.1723, Protokoll hos kommers-, bergs- och tulldeputationerna gemensamt 1723, vol. R 2441, fol. 324r–336v, Frihetstidens utskottshandlingar, SRA.
  15. Kongl. Maj:ts Bref til Kongl. Commerce-Collegium: Kungl. maj:ts brev till kommerskollegium 26.7.1731. Kungliga brev och remisser, huvudserie EIa, vol 48, kommerskollegiets huvudarkiv, SRA.
  16. Reglemente för Handels-Societeten i Götheborg: åsyftar Särskildte reglemente för Handelssocieten för Göteborgs stad hvarefter den jemte Kongl. Maj:ts utfärdade allgemena handelsordning hafver sig i underdånighet att rätta 14.10.1734. § 19 och § 20 begränsar när och var utlänningarna får handla och själva handeln begränsas till parti­handel.

Finska

§ 18

Tässä vielä uusi todiste siitä onnettomuudesta, jonka ulkomaalaisten poissulkeminen rautamme osto- ja vientitoiminnasta on aiheuttanut Bergs­lagenillemme ja koko valtakunnalle; todiste, joka kilpailee varmuudessa ja vakuuttavuudessa muiden kanssa.

Vuoden 1723 huhtikuun 10. päivänä kuninkaalliset kanslia-, kamari-, vuori- ja kauppakollegiot sekä valtionkonttori ja lakikomissio jättivät valtakunnan korkea-arvoisille säädyille yhteisen mietinnön33 koskien muun muassa suunniteltua purjehdussääntöä ja asiamieskauppaa, muistion, joka lähetettiin valtakunnan säätyjen kauppa- ja vuorideputaatioiden yhteisesti ratkaistavaksi.

Mutta kun eräs valtakunnan säätyjen arvoisa jäsen sai tietää, että kauppadeputaatio oli yksin tarttunut saman asian valmisteluun, hän jätti 13. huhtikuuta kyseiseen deputaatioon ulkomaisten asiamiesten kaupankäyntiä Bergslagenissa koskevan, ajatuksia herättävän muistion34, jossa hän mitä kiivaimmin protestoi heidän poissulkemistaan vastaan pitäen sitä yhtenä vaarallisimmista ja onnettomimmista suunnitelmista, joita valtakunnan vuorityötä varten voitaisiin ikinä keksiä.

Hän esittää aiheen sellaisella selkeydellä, voimalla ja innolla, mitä pelottomalta ja rehelliseltä valtiopäivämieheltä ikinä voidaan odottaa. Hän perustelee ajatuksensa. Hän nojautuu vankkaan kokemukseen ja päättelee siitä tulevan. Hän maalaa tämän kiellon seurauksia niin elävin värein, että tuntuu kuin niistä käsiimme saamiamme kuvauksia ei olisikaan tehty etukäteen, vaan seurauksien jo toteuduttua. Hän osoittaa, kuinka tämä kielto olisi vakava kansalaisten oikeuksien loukkaus, joka kaikkien vähiten sopisi toimeenpantavaksi vapaassa valtiossa sen jälkeen, kun kansalaiset oli yksinvaltiuden aikana säästetty vastaavalta loukkaukselta. Näin taloudenpitoa, kauppaa ja itse valtiota uhattaisiin turmiolla ja alamaisten omaisuuksia uhrattaisiin toisten voittojen hyväksi.29

Tekisin sinulle, lukijani, vääryyttä, jos yrittäisin typistetyn otteen avulla tyydyttää uteliaisuuttasi. Lue itse muistio tämän selonteon lopusta35 koko laajuudessaan. Se valaisee erinomaisella tavalla esiteltävää aihetta.

Ruotsin tapulikaupungit ovat ahkeroineet kauan saadakseen Bergslagenin alaisekseen ja ovat siksi muinaisista ajoista lähtien harmissaan katsoneet ulkomaisten asiamiesten olevan tiellään heidän monopolististen pyrkimystensä esteinä.

Kauppa-asetuksen 8. pykälässä 10. helmikuuta 1614 kaikilta tapulikaupungeilta kiellettiin kaupankäynti Bergslagenin kanssa36, mutta vuoden 1617 asetuksessa37 ne eivät ainoastaan tunkeutuneet uudestaan maakaupunkien markkinoille, vaan ulkomaalaiset työnnettiin myös kokonaan ulos Bergslagenin kaupasta 12. pykälässä, jossa sanotaan: ”Kenellekään muukalaiselle tai ulkomaalaiselle ei saa olla sallittua eikä luvallista matkustaa maakaupunkeihin tai Bergslageniin mitään kauppatavaraa muassaan jne.” Tästä huolimatta kuningas Kaarle XI:n 21. maaliskuuta 1673 antaman kauppa-asetuksen38 neljännestä pykälästä nähdään, että muukalaiset vastoin aiempia kauppa-asetuksia oleskelivat ja kävivät kauppaa vuodesta toiseen jatkuvasti, mikä ei ainoastaan ollut röyhkeää laittomuutta, vaan tapahtui hallituksen omalla suostumuksella, kuten selvästi nähdään kuningas Kaarle XI:n Tukholmassa 28. huhtikuuta 1687 antamassa päätöksessä koskien muukalaiskauppiaita ja -asiamiehiä sekä heidän kauppavapauttaan39. Siinä sanotaan: ”Kaikkien vieraiden kauppiaiden oleskelua sekä kauppaa ja elinkeinoa tässä kaupungissa tai muilla paikkakunnilla ja kaupungeissa tässä valtakunnassa tulee rajoittaa ja säädellä, kuten Ruotsin laissa, kunkin kaupungin privilegioissa, vuosien 1617 ja 1673 kauppa-asetuksissa sekä myös kuninkaallisen majesteetin yhden jos toisenkin ulkomaisen vallanpitäjän ja tasavallan kanssa tekemissä sopimuksissa ja liitoissa määrätään ja sallitaan. Mutta (huom!) muut väliaikaiset päätökset ja yksinoikeudet raukeavat.” Tämän ei pidä luulla johtaneen sen täydellisempään toimeenpanoon kuin aikaisemminkaan, koska kuningas Kaarle XII sääti vuonna 1699 uudestaan kiellon40 asiamiesten kauppaa vastaan Bergslagenissa. Tällä oli se surullinen seuraus, että raudan hinta laski 14 päivässä 10 kuparitaaleria kippunnalta eli reilut puolitoista riikintaaleria. Tämän takia kielto kumottiin välittömästi mainittujen kuninkaallisten kollegioiden30 esityksestä Bergslagenille erityisen vahingollisena. Näin edettiin vuoteen 1723 asti, jolloin asia edellä kuvatulla tavalla luovutettiin kauppadeputaation ja myöhemmin kuninkaallisen majesteetin ratkaistavaksi41 ja myös ratkaistiin tapulikaupunkien kauppiaiden täydeksi tyydytykseksi. Päätöksen noudattaminen jäi kuitenkin heikoksi tässä asiassa, josta niin suorasti riippui Bergs­lagenin joutuminen turmioon. Nimittäin vielä vuonna 1731 Tukholman kauppiaat valittivat, että he ulkomaisten asiamiesten takia joutuivat täydelliseen perikatoon, koska nämä olivat alituisesti heidän kilpailijoinaan ja koska kansakunta piti kansalaisiaan tiukassa kontrollissa. Kuninkaallisen majesteetin kuninkaalliselle kauppakollegiolle 26. heinäkuuta samana vuonna lähettämällä kirjeellä42 ulkomaalaiset kuitenkin miltei kokonaan suljettiin ulos Bergslagenista. Samaa pyrkimystä tuettiin toisesta suunnasta Göteborgin kaupungille 14. lokakuuta 1734 annetulla Göteborgin kauppaseuran johtosäännön 19. ja 20. pykälän kautta43.

  1. Vuoden 1723 huhtikuun 10. päivänä ... yhteisen mietinnön: Kansli-, bergs- och kommerskollegiernas betänkande 10.4.1723, Protokoll hos kommers-, bergs- och tulldeputationerna gemensamt 1723, R 2441, fol. 324r–336v, Frihetstidens utskottshandlingar, SRA. Ks. myös Rautakonttorin lakkauttaminen ja Lähde, s. 6–7.
  2. ajatuksia herättävän muistion: Kauppadeputaatiolle 13.4.1723 jätetyn muistion oli kirjoittanut Emanuel Swedenborg. Chydenius julkaisi kirjoituksen Seikkaperäisen vastauksen liitteenä.
  3. tämän selonteon lopusta: ks. Nöyrä muistio
  4. Kauppa-asetuksen 8. pykälässä ... kaupankäynti Bergslagenin kanssa: Viitataan asetukseen ­Handels och seglations ordning och stadga. Datum Örebro 10.2.1614. Asetuksessa kieltoa perusteltiin sillä, että asetus toisaalta kielsi maakaupungeilta ulkomaankaupan.
  5. vuoden 1617 asetuksessa: viitataan asetukseen Ordinantie, huruledes kiöphandelen af riksens inbyggiare, så wäl som fremmande drifwas skal. Giordt i Upsala 12.10.1617
  6. 1673 antaman kauppa-asetuksen: viitataan asetukseen Kongl. may:tz handels-ordinantie, hwar effter alla the, som medh handel och wandel umgås, hafwe sigh at effterrätta 21.3.1673
  7. Tukholmassa 28. huhtikuuta 1687 ... heidän kauppavapauttaan: Viitataan dokumenttiin Kongl. maij:ts nådige resolution och förklaring öfwer dhe främmande handelsmäns och expediters inlagde supplication, sampt bärgmästare och rådhz där emoot underdånigst gifne förklaring, angående contributioners erläggiande, sampt dhe främmandes handels frijhet. Gifwen Stockholm 28.4.1687.
  8. 1699 uudestaan kiellon: viitataan asetukseen Kongl. Maj:ts plakat och påbud, angående bruks-förvaltare, att de skola försälja deras järn till stapel-stads borgare 25.11.1699.
  9. kuninkaallisen majesteetin ratkaistavaksi: Viitataan dokumenttiin Kansli-, bergs- och kommerskollegiernas betänkande 10.4.1723, Protokoll hos kommers-, bergs- och tulldeputationerna gemensamt 1723, R 2441, fol. 324r–336v, Frihetstidens utskottshandlingar, SRA. Ks. myös Rautakonttorin lakkauttaminen ja Lähde, s. 6–7.
  10. 26. heinäkuuta samana vuonna lähettämällä kirjeellä: Kungl. maj:ts brev till kommerskollegium 26.7.1731. Kungliga brev och remisser, huvudserie EIa, vol. 48, kommerskollegiets huvudarkiv, SRA.
  11. Göteborgin kauppaseuran johtosäännön 19. ja 20. pykälän kautta: Viitataan asiakirjaan Särskild­te reglemente för handelssocieteten för Göteborgs stad hvarefter den jemte kongl. maj:ts utfärdade allgemena handelsordning hafver sig att i underdåninghet att rätta 14.10.1734. Pykälissä 19–20 asetettiin rajoituksia sille, milloin ja missä ulkomaalaiset saivat käydä kauppaa, ja itse kaupankäynti rajoitettiin vähittäiskauppaan.

Engelska

Unfortunately this content isn't available in English

Svenska

§. 18.

Men ännu et nytt bewis, om den olycka, som utlänningarnes utestängande från wårt Järns upköp och afförande har för wår Bärgslag och hela Riket i följe med sig, som i wisshet och öfwertygelse täflar med de andra.

År 1723, under den 10 April, aflämnade Kongl. Cancellie- Kammar- Bärgs och Commerce-Collegierne, samt Stats-Contoiret och Lag-Commission, til Riksens Höglofl. Ständer et gemensamt Betänkande,44 angående den projecterade Seglations-ordningen och Expediternas Handel, med mera, hwilket til Riksens Ständers Commerce- och Bärgs-Deputationernes gemensama afgörande blef remitterat.

Men då en wärdig Riksens Ständers Ledamot kom i ärfarenhet, at Commerce-Deputation ensam företagit sig samma ämne, at utarbeta, inlemnade han den 13 April i samma Deputation et eftertänkeligt Memorial45 om utländska Expediters Handel i Bärgslagen, hwaruti han på det högsta protesterar emot deras utestängande, såsom et af de farligaste och olyckeligaste steg , som för Rikets Bärgwerk någonsin kunde påtänkas.

Han utför ämnet med den redighet, styrka och nit, som af en oförsagd46 och redelig Riksdags-man någonsin kan wäntas. Han bygger sina tankar på skäl: han beropar sig på en oryggelig förfarenhet, och sluter däraf til det tilkommande. Han afmålar fölgderne af detta Förbud med så lifliga färgor, som wore de ej förut, utan sedan de gått i fullbordan, såsom wi nu hafwe dem i wåra händer afskildrade. Han wisar, huru det wore et swårt inbrått i Medborgares rättigheter, som aldraminst skulle passa sig, at werkställa uti en fri Republik,47 då de under Souverainitets-tiden48 blifwit förskonte därföre, hwarigenom hushållningen, Handelen och sjelfwa Staten hotades med undergång, och undersåtarenas ägodelar blefwe et offer för andras winst.29

Jag skulle göra dig, min Läsare! orätt, om jag genom et stympat utdrag däraf wille mätta din nyfikenhet: läs det sjelf wid slutet af denna afhandling i hela sin widd. Det uplyser på et utmärkt sätt förewarande ämne.

Swenska Stapel-städerne hafwa länge arbetat på den saken, at få Bärgslagen under sig, och därföre från äldre tider tilbaka med harm sett utländska Expediter ligga sig i wägen, för detta deras Monopoliska upsåt.

I Handels-Ordinantien af den 10 Februarii 1614 blefwo alla Stapel-städer §. 8.49 förbudne, at handla med Bärgslagen; men i 1617 års Ordinantie trängde de sig ej allenast å nyo in i upstädernes Frimarknader, utan ock i §. 12.50 stöttes utlänningarne aldeles utur Bärgslags-handelen, då det heter: ”Ingen främmande eller utländsk skal tilstått eller efterlåtit wara, at förresa til upstäderne eller i Bärgslagen med någon köpenskap etc.”. Icke desto mindre ses af Konung Carl den XI:tes Handels-Ordinantie af den 21 Martii 1673. §. 4. at främmande, twärt emot de förra Handels-Ordinantier, det ena året efter det andra continuerligen lågo och handlade;51 hwilket ej allenast skedt af en djerf laglöshet, utan förmedelst Regeringens egen tilstädjelse, som klarligen ses af Konung Carl den XI:tes utfärdade Resolution angående främmande Handelsmän och Expediter, samt deras Handels-frihet, gifwen Stockholm den 28 April 1687.52 Hwarest det heter: ”Alla främmande Handelsmäns wistande samt Handel och wandel här i Staden, eller i and­re orter och Städer här i Riket, skal inskränkas och rättas, efter det som Sweriges Lag, hwar och en Stads Privilegier, Handels-Ordinantierne, af år 1617 och 1673; så ock Kongl. Maj:ts med en eller annan utländsk Potentat och Republik53 gjorde Afsked54 och Föreningar det föreskrifwa och medgifwa; men andre NB. interims Resolutioner och Concessioner uphöra”.55 På hwilken likwäl icke bör tros någon fullkomligare werkställighet mera efteråt, än förut, hafwa fölgt; emedan Konung Carl den XII:te år 1699 å nyo emot Expediternes Handel i Bärgslagen, utfärdade et Förbud,56 som hade den bedröfweliga werkan, at Järn-priset inom fjorton dagar föll 10 Dal. K:mt på Skepp., eller något öfwer 1 ½ Riksdaler. I anseende hwartil, och på samtelige Kongl. Collegiernes före30ställning detta förbud genast blef uphäfwit, såsom för Bärgslagen i synnerhet högst-skadeligt, alt til år 1723, då målet, som förrberört är, öfwerlemnades til Commerce-Deputations och sedermera Kongl. Maj:ts Egit afgörande,57 hwilket äfwen skedde, Stapel-städernas Handlande til et fullkomligt nöje; men efterlefnaden blef ändock lam i en sak, som med Bärgslagens undergång så nära war förknippad; ty man finner ännu år 1731 Stockholms Handlande klaga, at de för utländska Expediters skul, måste gå aldeles under, då de uti dem hade ständiga medtäflare, och Nation en säker controll uppå sina Medborgare, hwilka likwäl genom Kongl. Maj:ts Bref til Kongl. Commerce-Collegium,58 under den 26 Julii samma år, därifrån tämmeligen blefwo utestängda, och samma afsigt understöddes på andra sidan genom 19 och 20 §. i det för Götheborgs Stad 1734 d. 14 Oct. utfärdade Reglemente för Handels-Societeten i Götheborg.59

  1. År 1723, under den 10 April ... Betänkande: Åsyftar Kansli-, bergs- och kommerskollegiernas betänkande 10.4.1723, Protokoll hos kommers-, bergs- och tulldeputationerna gemensamt 1723, vol. R 2441, fol. 324r–336v, Frihetstidens utskottshandlingar, SRA. Se även Nedläggning av Jernkontoret och Källan, s. 6–7.
  2. et eftertänkeligt Memorial: Emanuel Swedenborg skrev memorialet som lämnades in till kommers­deputationen 13.4.1723. Chydenius publicerade skriften som en bilaga till Om­ständligt svar, se Bilaga: Ödmjukt Memorial.
  3. orädd
  4. en fri Republik: ett fritt samhälle
  5. enväldet
  6. Handels-Ordinantien af den 10 Februarii 1614 ... §. 8.: ”Effter nu Upstäderne skall förbudit wara handla åth fremmande Landh, derföre på det dhe deste bättre må blifwa behåldne, skall Stockholms Boerne, så och alle andre Siöstäder som frij uthländes Seglation hafwe, här effter wara förbudit at drifwa någon köpslagan medh Koppar- och Järnbergzlagen som ligge i Kongedömed...”. Handels och seglations ordning och stadga. Datum Örebro 10.2.1614. 
  7. 1617 års Ordinantie ... i §. 12.: ”Til thet Tolffte, ingen Fremmande eller utländsk af hwad Land, Stadh eller Ort han kan wara, skal tilstådt eller effterlåtet wara at förrese til Upstäderne eller i Bergslagerne medh någon Kiöpenskap ...”. Ordinantie, huruledes kiöphandelen af riksens inbyggiare, så wäl som fremmande drifwas skal. Giordt i Upsala 12.10.1617.
  8. at främmande ... lågo och handlade: Kongl. May:tz handels-ordinantie, hwar effter alla the, som medh handel och wandel umgås, hafwe sigh at effterrätta 21.3.1673, § 4: ”Til thet Fierde, hafwa Städerne och Borgerskapet i Rijket sigh altidh beswärat öfwer the fremmande, hwilka twert emot the förra Handels-Ordinantier, dem til största praejudice och förfång, thet ena åhret efter thet andra continuerligen i Städerne liggia och handla.” 
  9. Resolution ... den 28 April 1687: åsyftar Kongl. maij:ts nådige resolution och för­klaring öfwer dhe främmande handelsmäns och expediters inlagde supplication, sampt bärgmästare och rådhz där emoot underdånigst gifne förklaring, angående contributioners erläggiande, sampt dhe främmandes handels frijhet. Gifwen Stockholm 28.4.1687
  10. stat
  11. fördrag, traktat
  12. ”Alla främmande ... Concessioner uphöra”: citat ur Resolution angående främmande handelsmän och expediter, samt deras handels-frihet 28.4.1687 
  13. år 1699 ... utfärdade et Förbud: Åsyftar Kongl. Maj:ts plakat och påbud, angående bruks-förvaltare, att de skola försälja deras järn till stapel-stads borgare 25.11.1699.
  14. Kongl. Maj:ts Egit afgörande: Åsyftar Kansli-, bergs- och kommerskollegiernas betänkande 10.4.1723, Protokoll hos kommers-, bergs- och tulldeputationerna gemensamt 1723, vol. R 2441, fol. 324r–336v, Frihetstidens utskottshandlingar, SRA.
  15. Kongl. Maj:ts Bref til Kongl. Commerce-Collegium: Kungl. maj:ts brev till kommerskollegium 26.7.1731. Kungliga brev och remisser, huvudserie EIa, vol 48, kommerskollegiets huvudarkiv, SRA.
  16. Reglemente för Handels-Societeten i Götheborg: åsyftar Särskildte reglemente för Handelssocieten för Göteborgs stad hvarefter den jemte Kongl. Maj:ts utfärdade allgemena handelsordning hafver sig i underdånighet att rätta 14.10.1734. § 19 och § 20 begränsar när och var utlänningarna får handla och själva handeln begränsas till parti­handel.

Finska

§ 18

Tässä vielä uusi todiste siitä onnettomuudesta, jonka ulkomaalaisten poissulkeminen rautamme osto- ja vientitoiminnasta on aiheuttanut Bergs­lagenillemme ja koko valtakunnalle; todiste, joka kilpailee varmuudessa ja vakuuttavuudessa muiden kanssa.

Vuoden 1723 huhtikuun 10. päivänä kuninkaalliset kanslia-, kamari-, vuori- ja kauppakollegiot sekä valtionkonttori ja lakikomissio jättivät valtakunnan korkea-arvoisille säädyille yhteisen mietinnön60 koskien muun muassa suunniteltua purjehdussääntöä ja asiamieskauppaa, muistion, joka lähetettiin valtakunnan säätyjen kauppa- ja vuorideputaatioiden yhteisesti ratkaistavaksi.

Mutta kun eräs valtakunnan säätyjen arvoisa jäsen sai tietää, että kauppadeputaatio oli yksin tarttunut saman asian valmisteluun, hän jätti 13. huhtikuuta kyseiseen deputaatioon ulkomaisten asiamiesten kaupankäyntiä Bergslagenissa koskevan, ajatuksia herättävän muistion61, jossa hän mitä kiivaimmin protestoi heidän poissulkemistaan vastaan pitäen sitä yhtenä vaarallisimmista ja onnettomimmista suunnitelmista, joita valtakunnan vuorityötä varten voitaisiin ikinä keksiä.

Hän esittää aiheen sellaisella selkeydellä, voimalla ja innolla, mitä pelottomalta ja rehelliseltä valtiopäivämieheltä ikinä voidaan odottaa. Hän perustelee ajatuksensa. Hän nojautuu vankkaan kokemukseen ja päättelee siitä tulevan. Hän maalaa tämän kiellon seurauksia niin elävin värein, että tuntuu kuin niistä käsiimme saamiamme kuvauksia ei olisikaan tehty etukäteen, vaan seurauksien jo toteuduttua. Hän osoittaa, kuinka tämä kielto olisi vakava kansalaisten oikeuksien loukkaus, joka kaikkien vähiten sopisi toimeenpantavaksi vapaassa valtiossa sen jälkeen, kun kansalaiset oli yksinvaltiuden aikana säästetty vastaavalta loukkaukselta. Näin taloudenpitoa, kauppaa ja itse valtiota uhattaisiin turmiolla ja alamaisten omaisuuksia uhrattaisiin toisten voittojen hyväksi.29

Tekisin sinulle, lukijani, vääryyttä, jos yrittäisin typistetyn otteen avulla tyydyttää uteliaisuuttasi. Lue itse muistio tämän selonteon lopusta62 koko laajuudessaan. Se valaisee erinomaisella tavalla esiteltävää aihetta.

Ruotsin tapulikaupungit ovat ahkeroineet kauan saadakseen Bergslagenin alaisekseen ja ovat siksi muinaisista ajoista lähtien harmissaan katsoneet ulkomaisten asiamiesten olevan tiellään heidän monopolististen pyrkimystensä esteinä.

Kauppa-asetuksen 8. pykälässä 10. helmikuuta 1614 kaikilta tapulikaupungeilta kiellettiin kaupankäynti Bergslagenin kanssa63, mutta vuoden 1617 asetuksessa64 ne eivät ainoastaan tunkeutuneet uudestaan maakaupunkien markkinoille, vaan ulkomaalaiset työnnettiin myös kokonaan ulos Bergslagenin kaupasta 12. pykälässä, jossa sanotaan: ”Kenellekään muukalaiselle tai ulkomaalaiselle ei saa olla sallittua eikä luvallista matkustaa maakaupunkeihin tai Bergslageniin mitään kauppatavaraa muassaan jne.” Tästä huolimatta kuningas Kaarle XI:n 21. maaliskuuta 1673 antaman kauppa-asetuksen65 neljännestä pykälästä nähdään, että muukalaiset vastoin aiempia kauppa-asetuksia oleskelivat ja kävivät kauppaa vuodesta toiseen jatkuvasti, mikä ei ainoastaan ollut röyhkeää laittomuutta, vaan tapahtui hallituksen omalla suostumuksella, kuten selvästi nähdään kuningas Kaarle XI:n Tukholmassa 28. huhtikuuta 1687 antamassa päätöksessä koskien muukalaiskauppiaita ja -asiamiehiä sekä heidän kauppavapauttaan66. Siinä sanotaan: ”Kaikkien vieraiden kauppiaiden oleskelua sekä kauppaa ja elinkeinoa tässä kaupungissa tai muilla paikkakunnilla ja kaupungeissa tässä valtakunnassa tulee rajoittaa ja säädellä, kuten Ruotsin laissa, kunkin kaupungin privilegioissa, vuosien 1617 ja 1673 kauppa-asetuksissa sekä myös kuninkaallisen majesteetin yhden jos toisenkin ulkomaisen vallanpitäjän ja tasavallan kanssa tekemissä sopimuksissa ja liitoissa määrätään ja sallitaan. Mutta (huom!) muut väliaikaiset päätökset ja yksinoikeudet raukeavat.” Tämän ei pidä luulla johtaneen sen täydellisempään toimeenpanoon kuin aikaisemminkaan, koska kuningas Kaarle XII sääti vuonna 1699 uudestaan kiellon67 asiamiesten kauppaa vastaan Bergslagenissa. Tällä oli se surullinen seuraus, että raudan hinta laski 14 päivässä 10 kuparitaaleria kippunnalta eli reilut puolitoista riikintaaleria. Tämän takia kielto kumottiin välittömästi mainittujen kuninkaallisten kollegioiden30 esityksestä Bergslagenille erityisen vahingollisena. Näin edettiin vuoteen 1723 asti, jolloin asia edellä kuvatulla tavalla luovutettiin kauppadeputaation ja myöhemmin kuninkaallisen majesteetin ratkaistavaksi68 ja myös ratkaistiin tapulikaupunkien kauppiaiden täydeksi tyydytykseksi. Päätöksen noudattaminen jäi kuitenkin heikoksi tässä asiassa, josta niin suorasti riippui Bergs­lagenin joutuminen turmioon. Nimittäin vielä vuonna 1731 Tukholman kauppiaat valittivat, että he ulkomaisten asiamiesten takia joutuivat täydelliseen perikatoon, koska nämä olivat alituisesti heidän kilpailijoinaan ja koska kansakunta piti kansalaisiaan tiukassa kontrollissa. Kuninkaallisen majesteetin kuninkaalliselle kauppakollegiolle 26. heinäkuuta samana vuonna lähettämällä kirjeellä69 ulkomaalaiset kuitenkin miltei kokonaan suljettiin ulos Bergslagenista. Samaa pyrkimystä tuettiin toisesta suunnasta Göteborgin kaupungille 14. lokakuuta 1734 annetulla Göteborgin kauppaseuran johtosäännön 19. ja 20. pykälän kautta70.

  1. Vuoden 1723 huhtikuun 10. päivänä ... yhteisen mietinnön: Kansli-, bergs- och kommerskollegiernas betänkande 10.4.1723, Protokoll hos kommers-, bergs- och tulldeputationerna gemensamt 1723, R 2441, fol. 324r–336v, Frihetstidens utskottshandlingar, SRA. Ks. myös Rautakonttorin lakkauttaminen ja Lähde, s. 6–7.
  2. ajatuksia herättävän muistion: Kauppadeputaatiolle 13.4.1723 jätetyn muistion oli kirjoittanut Emanuel Swedenborg. Chydenius julkaisi kirjoituksen Seikkaperäisen vastauksen liitteenä.
  3. tämän selonteon lopusta: ks. Nöyrä muistio
  4. Kauppa-asetuksen 8. pykälässä ... kaupankäynti Bergslagenin kanssa: Viitataan asetukseen ­Handels och seglations ordning och stadga. Datum Örebro 10.2.1614. Asetuksessa kieltoa perusteltiin sillä, että asetus toisaalta kielsi maakaupungeilta ulkomaankaupan.
  5. vuoden 1617 asetuksessa: viitataan asetukseen Ordinantie, huruledes kiöphandelen af riksens inbyggiare, så wäl som fremmande drifwas skal. Giordt i Upsala 12.10.1617
  6. 1673 antaman kauppa-asetuksen: viitataan asetukseen Kongl. may:tz handels-ordinantie, hwar effter alla the, som medh handel och wandel umgås, hafwe sigh at effterrätta 21.3.1673
  7. Tukholmassa 28. huhtikuuta 1687 ... heidän kauppavapauttaan: Viitataan dokumenttiin Kongl. maij:ts nådige resolution och förklaring öfwer dhe främmande handelsmäns och expediters inlagde supplication, sampt bärgmästare och rådhz där emoot underdånigst gifne förklaring, angående contributioners erläggiande, sampt dhe främmandes handels frijhet. Gifwen Stockholm 28.4.1687.
  8. 1699 uudestaan kiellon: viitataan asetukseen Kongl. Maj:ts plakat och påbud, angående bruks-förvaltare, att de skola försälja deras järn till stapel-stads borgare 25.11.1699.
  9. kuninkaallisen majesteetin ratkaistavaksi: Viitataan dokumenttiin Kansli-, bergs- och kommerskollegiernas betänkande 10.4.1723, Protokoll hos kommers-, bergs- och tulldeputationerna gemensamt 1723, R 2441, fol. 324r–336v, Frihetstidens utskottshandlingar, SRA. Ks. myös Rautakonttorin lakkauttaminen ja Lähde, s. 6–7.
  10. 26. heinäkuuta samana vuonna lähettämällä kirjeellä: Kungl. maj:ts brev till kommerskollegium 26.7.1731. Kungliga brev och remisser, huvudserie EIa, vol. 48, kommerskollegiets huvudarkiv, SRA.
  11. Göteborgin kauppaseuran johtosäännön 19. ja 20. pykälän kautta: Viitataan asiakirjaan Särskild­te reglemente för handelssocieteten för Göteborgs stad hvarefter den jemte kongl. maj:ts utfärdade allgemena handelsordning hafver sig att i underdåninghet att rätta 14.10.1734. Pykälissä 19–20 asetettiin rajoituksia sille, milloin ja missä ulkomaalaiset saivat käydä kauppaa, ja itse kaupankäynti rajoitettiin vähittäiskauppaan.

Engelska

Unfortunately this content isn't available in English

Originaldokument

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: