Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Omständligt svar

Omständligt svar, § 4

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

§. 4.

Förbud emot Warors utförsel, har i alla tider ökat brist därpå; men ingen annan Nation har kunnat blifwa mägtig och rik, än där Handelen warit fri.

Då Holland 1725, til at hämnas på Swenska Product-Placatet,1 utfärdade sitt Retorsion-Placat,2 tog Provincen Seland däruti aldeles ingen del,3 utan fant det skadeligt för dess egen Handel; men än wärre belägenhet måste det Rike råka uti, där Medborgare hindras inbördes at tilreda Waror och med dem betjena hwarandra, och då de ej med sina tilwerkningar få sjelfwe skaffa sig in sina behof, utan några få träda i et fullkomligt Förmynderskap af all Handel och Näring, at deras med-undersåtare ej få efter behag disponera annat, än den därigenom timade förlusten.

När Skrån äga rättighet, at föröda många tusende människors tilwerkningar, som äro utom dem, utan at behöfwa fråga därefter, om tredjedelen af dem satte lifwet til därigenom: när 20 à 30 associerade Personer blifwa de endaste upköpare af flere 100:de Skepps-laddningar, utan annan Lag, än eget godtycko: när 60 à 70 millioner måste årligen gå ut och in genom föga mer än 40 à 50 mäns händer, utan minsta controll, med den egennytta, som wid ut- och införsel blifwer möjelig; då har et Rike, om det ock woro midt uti frihets lugnet, råkat under et Herra-wälde, som snart måste werka dess undergång.

Om Societeterne4 wille för sin frihet föda alla dem, som de gjort syslolösa: om Stapel-handlande wille betala alla de Waror, som dit kunde föras från upstäderna, til det pris, som de någon annorstädes inom Riket gälla, och om Grosseurer5 wille betala exporterna til det pris de utomlands kunna säljas til, Frakten och skälig winst oberäknad, och Trassenterne6 sälja Wäxlar til et i det närmaste stadgadt pris för alla, som åstunda dem, och om de i alt detta kunde ställas för hårdaste answar och förmås til ersättning, wore icke särdeles orsak, at klaga öfwer Förmynderskapet; men som alla desse icke annat äro, än omöjeliga suppositioner,7 är ingen ting wissare, än at Nation öfwerlemnat sin wälfärd och egendom, utan redo och answar, i dessas händer.

Men hwarföre har nu Criticus uti sin Skrift icke rört wid denna sak: et ämne, som wäl förtjent et omständeligt Swar; men måste ännu til allmänhetens oro saknas? Mon undersökningen häraf är en dårskap? Mon myndighet i en fri Nation är i stånd at gifwa oss öfwertygelse? Mon det wara nog därmed, at man säger: Swerige är hwarken China eller Holland? Det wete wi alle förut; men här måste af Criticus bewisas, at då andre Stater, efter sin stora Stiftares ordning, genom frihet hunnit til Rikedom och wälmåga, samma ändamål här kan winnas, genom snörrätt däremot stridande medel.

Criticus påminner oss, at behålla det wi hafwe, at ingen må taga wår Krona;8 hwarmed han förmodeligen förstår wår sällhet; men han är icke i stånd, at öfwertyga oss därom, at wi nu mera hafwe någon, eller at den genom wåra härtils tagna författningar någonsin kan behållas.

Nation är således föga nögd därmed, at behålla det han hafwer; ty hwar man wet, at det är alt för litet, om papperet kommer bårt, fast Criticus lärer föga kunna mera härefter, än hittils, hindra sådan orsaks sådana werkan.


  1. Svensk sjöfartsförordning från 1724 som förbjöd utländska skepp att segla till Sverige med andra än det egna landets eller dess koloniers produkter. Kongl. maj:ts nådige förordning an­gående de fremmandes fahrt på Swerige och Finland 10.11.1724.
  2. Holländsk sjöfartsförordning från 1725 (trädde i kraft 1729) som på motsvarande sätt som produktplakatet begränsade de svenska skeppens seglation på holländska hamnar. Extract uyt het Register der Resolution van der Ho: Mo: Heeren Staaten Generael der Vereenigde Neder­landen 21.2.1725.
  3. tog Provincen Seland däruti aldeles ingen del: Provinsen Zeeland i sydvästra Nederländerna vägrade att godkänna retorsionsplakatet.
  4. hantverksskråna
  5. grosshandlare
  6. De som utställer växlarna till remittenterna. Se Andra termer relaterade till penningsystemet.
  7. antaganden
  8. at behålla ... wår Krona: Citat ur Omständelig wederläggning, s. 9, där det utgör en del av ett citat av ”en alfwarsam och wälmenande Borgersman”. Ursprungligen ett bibelcitat ur Upp 3:11: ”Si, jag kommer snarliga; håll det du hafver, att ingen tager dina krono.”

Originaldokument

Avsnitt

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: