Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Omständligt svar

Omständligt svar, § 35

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

§. 35.

Nu tilbaka igen til saken, nämligen, at pragmatice1 bewisa, huru Nation nödwändigt förlorat, oaktadt egna Redare fått draga all Frakten til sig ifrån utlänningen.

Ifrån den 10 Maji 1723 til den 30 October 1724 forcerades Skepps-byggnaden i Swerige från 100 til 348 större och mindre, och bygdes således på samma tid 248 nya Fartyg. Om wi nu antage Trädet2 med Timmermäns lön på hwardera i medel-tal ej hafwa gått högre än 4 000 Dal. Kopparm:t, hwarwid arbetaren gjort sig med egen kost 2 Dal. om dagen, stiga de på blotta trädet anwända dags-werken i det minsta til 2 000, på hwardera Fartyget, som för de på detta år nybygde utgör 496 000 dags-werken, som Landt- och Timmermän försummade i annat nyttigt ­arbete. Ponera widare, at til Skepps-smide3 in alles i det minsta åtgått 50 à 60 000 dags-werken: Repslagare dags-werken 20 000: Segel-sömmare wid pass 10 000, som från de wanliga näringar ryckt 586 000 dags-werken på et enda år.

Om nu desse 586 000 dags-werken delas imellan 2 000 man, så hafwa alla 2 000 blifwit därmed i det närmaste hela året syslosatte, som däraf måst för sig och sina hushåll hafwa föda och kläder, och med intet annat kunnat befatta sig. På det nu saken måtte blifwa så mycket tydeligare, frågas med skäl: mon desse 2 000 människor utom detta Skepps-byggeri haft något, at göra och föda sig af? Nekas detta, så blifwer påfölgden den, at Swerige några år efter et blodigt 20 åra krig, och en hundrade tusende tals männi­skor ödeläggande päst, hade desse 2 000 Personer til öfwerlops.

Men blefwe nu detta orimmeligt, och det på andra sidan wisst, at samma antal människor äfwen kunnat syslosättas i andra handteringar, måste ju hos hwar eftertänksam upkomma den frågan, såsom aldrahufwudsakeligast: I hwilkendera näringen de woro Nation nyttigare, antingen i denne, eller någon annan?

At kunna fullkomligen afgöra den samma, wil jag icke beropa mig på det företräde, som af nästan alla hushållare lämnas Landt-bruket, såsom modren för andra näringar: Jag går förbi det bistra ödesmål,4 hwaruti hela Finland, och en stor del af Swerige då war, som hade tyckts fordra detta antal arbetare, at bygga up sina afbrända hus, plöja sina i linda lagde åkrar, rödja skogen af sina ängar, och de som inga ägde, sätta sig ned på de tusendetals Hemman, som et olyckeligt krig, dödande päst och härjande fiende aldeles beröfwat sina åboer och arbetare.

Lät oss betrakta saken helt abstracte, utan afseende på några sådana Considerationer: Lät oss äfwen antaga det som gifwit, at Städerne betalt sina Arbetare och Sjö-män, så at de därwid haft lika, och til äfwentyrs någon bättre utkomst, än i sina förra handteringar, så at de woro skades-lösa. Lät oss icke se på de bedröfweliga fölgder, som af försummadt jordbruk och andra nödwändiga närings-sätt i framtiden blifwit för Riket oundwikeliga. Wi wilje blott taga saken sådan, som Stockholms Handlande Borgerskap sjelft under den 22 Augusti 1724 Kongl. Commerce-Collegio5 hafwa hänne förebragt, nämligen: huru den i hopp om Product-Placat hastigt tilwuxna Sjö-farten, i fall samma Placat ej blefwe utfärdadt, hotades med total undergång: den wäntade tilwäxten af Swenska Skepp skulle förswinna, och de redan warande inom några få år råka i de främmandes händer: läggandes rätta orsaken därtil tydeligen å daga, nämligen, at ingen kan anwända sina medel på sådan handtering, som icke annat än förlust af sig kastar.


  1. i praktiken
  2. här: skeppsbyggnadsvirket
  3. genom smide tillverkade tillbehör för fartyget
  4. utblottade tillstånd
  5. den 22 Augusti 1724 Kongl. Commerce-Collegio: Stockholms borgerskap till kommers­kollegium. Dokumentet är odaterat, men avsändes 21.8.1724. Konceptet finns i Stockholms borgerskaps registratur med allegater. 1 dehl, Handlingar, huvudserien 1721–1725, vol. 1, s. 1314–1322, Borgerskapets äldstes arkiv, Stockholms stadsarkiv. Ett ofullständigt utdrag finns som bilaga till Wattu-prof wid Källan til rikets wanmagt (1765), s. 72–75.

Originaldokument

Avsnitt

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: