Föregående avsnitt: Omständligt svar, § 28
Följande avsnitt: Omständligt svar, § 30
§. 29.
Det är allmänt bekant hwad tilwäxt wår Handel wunnit på de tre föregående åren, under hwilka wi fått sitta uti freds lugn.1 säger: ”Om ock det skulle finnas, at Rederierna af detta förbud skulle taga sig anledning, och genom en skadelig sammansättning dyrkade2 Saltet oskäligen; kunde til hämmande däraf, uti detta förbud ske så wida en öpning, at de främmande åter til någon tid, och in til dess Saltet förföllo i sitt wanliga billiga pris finge frihet det, at hitföra, hwarom enär de inhemske Rederierne förut blifwa warnade, så lära de dess mera ifrån et sådant sammansättande afskräckas.”
Swenska Handlande woro öfweralt syslosatte, at öka antalet af sina Skepp redan långt för Product-Placatet. Järnet, Rikets förnämsta Export, war genom utländska Expediter och Handlande bragt up til det högsta wärdet, som det någonsin warit uti utländska Penningar: Qvantiteten tycktes ock warit tilräckelig af Järnet, nämligen 260 000 Skepp., och Wärmelands Bärgslag, hade under samma tid, såsom förut är bewist, kommit i wälstånd: Spannemåls införskrifningen war den tiden ej högre än 157 792 Tunnor: hwaremot den i förflutne åren nu stigit til 5 à 600 000 Tunnor: Saltet blef af utlänningen sålt denna tiden til så godt köp, at Kongl. Commerce-Collegium sjelft säger, at Swenske Handlande ej hade Saltet til det pris. Här war således ingen nöd, som bragte Kongl. Collegierna, at falla på några nya förslager. Handelen hade ljufligen upqwicknat under det lilla freds-lugn, och Nation började at få lif, och smaka frihetens behageliga frukter. Kongl. Commerce-Collegium såg tydeligen, at Product-Placatet skulle öpna en ny wäg til sammansättningar och Warors upstegrande; emedan det i sitt til Kongl. Maj:t den 30 Octob. 1724 aflämnade underdåniga tilstyrkandeMin Läsare! härwid är et och annat, som noga bör märkas, om wi skola få rätt ljus i saken. Medgifwer icke Kongl. Commerce-Collegium i dessa ord möjeligheten til Swenska Handlandes sammansättning genom Product-Placatet, som annars, i anseende til utländska medtäflare, war aldeles omöjeligt?
Ärkänner det icke, at rätta och sanskyldiga medlet til dess motande och förekommande war uphäfwandet af samma Placat? men tror likwäl, at inhemske Rederierne kunna blott genom en åtwarning hållas inom billighetens3 skrankor. Hwad anledning bemälte Collegium nu fått til en sådan god tro om dem, som genom för fattningarne blifwit i stånd satte, at wara egennyttige kan jag för min del icke begripa. Mon bemälte Collegium redan hade glömt bårt, huru fruktlösa slika åtwarningar warit, dem Kongl. Collegium i de aldraalfwarsamaste termer några år förut låtit afgå, at stilla Götheborgs boernes wåldsama sammansättning emot Wärmelands Bärgslag, hwarigenom Kronones egit tionde Järn samma år lemnades aldeles osåldt, och de därpå gjorde anordningar kommo med protest tilbaka? Mon icke Collegium kunde taga det för afgjort, at människan är lika ond hwarest hon är, och at det är och blifwer en dårskap, at lita på personliga dygder?
Hwad grund kunde Kongl. Collegium hafwa, at hysa bättre tankar och mera förtroende til människor, som lefde i den ena Societeten,4 emot dem, som lefde uti en annan? Jag tycker, at då Collegium 1722 i sitt betänkande til Kongl. Maj:t af den 12 Nov.5 angående Handtwerks Warornas stegring wisste at säga, det alla botemedel däremot woro i Handtwerks-Societeten förgäfwes, utom den enda, at genom en större frihet stoppa Källan, (nämligen det twång, som Skråna woro i stånd, at utöfwa emot Nation), så hade det lika lätt kunnat sluta, at äfwen sammansättningar, som Product-Placatet kunde gifwa anledning til, utur ingen annan principe kunde undwikas i Handels-Societeten. Hwem hade förestäldt sig, at Collegium, som näst förut beropat sig på dageliga förfarenheten däruti, at Taxor och Förbud intet woro, at bygga på, nu trodde, at blotta hotet af Placatets uphäfwande hade en så kraftig werkan, at Handlande ej skulle wåga sig, at stegra up sina Waror, och fälla priset på wåra Exporter, fast de blefwo färre, än förr. Mon Collegium härwid nyttjade den Regel, som det sjelft näst förut sagt, ej allenast wara generel, utan äfwen oryggelig, nämligen, at ymnighet ger godt köp? eller mon Collegium trott, förbud emot Warors införsel skaffa ymnoghet på dem?
Föregående avsnitt: Omständligt svar, § 28
Följande avsnitt: Omständligt svar, § 30
Platser: Göteborg (Giötheborg, Götheborg) Sverige (Swerige, Swerge, Ruotzi) Värmland (Wermeland, Wermland, Wärmeland, Wärmland)
Personer:
Bibelställen:
Teman: