Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Omständligt svar

Omständligt svar, § 28

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

§. 28.

Nä[r] wi nu således fått de förnämsta styltor utur wägen slagna, hwarpå Criticus bygt sitt System: komme wi närmare til granskningen af det, hwarmed han mäst syslosatt sig.

Det första rörer sjelfwa tilgången wid Product-Placatets utfärdande, som i Wederläggningen intager sex sidor ifrån pag. 12. til 18, hwarest Criticus söker öfwerbewisa Auctor om en orätt upgifwen berättelse rörande tilgången därwid. Jämför nu, min Läsare, båda berättelserna med hwarandra, om hos Auctor finnes en enda afwikelse ifrån sanningen och res facti,1 härwid. Det fås alt igen pag. 6, 7 & 8. nämligen, at Kongl. Collegierne projecterade Product-Placatet, och målet remitterades til Commerce-Deputation, at granskas, och därifrån til Riksens Ständers Plena, jämte Borgare Ståndets protest: Från Ständerne expedierades til Hans Kongl. Maj:t, och därifrån til Collegium, med åtwarning, at ej förhasta sig, och ändteligen, at året därpå Commerce-Collegium kom med föreställning tilbaka om dess utfärdande, hwarpå straxt fölgde behörig werkställighet, och det är alt det samma, som Criticus så widlöftigt har at göra med, utan at han wågat neka den aldraminsta omständighet däraf, fast han til at få färg på saken pag. 13. måste fylla halfwa sidan med blåtta Ingressen, til sin Relation, icke annorlunda, än den, som wil gå öfwer muren in i en Trägård, måste först foga anstalt2 om en hög stega eller lång brygga, innan han kan komma in, eller åtminstone innan han får någon at följa sig.

Därpå anförer han några andra ord och meningar utaf de åberopade Handlingar, än dem Auctor låtit inflyta, jämte sina egna därwid bifogade Noter.

Skulle det räknas Auctor til last, at han ej infördt detta, så kunde jag räkna det med lika rättighet til last för dem båda, at det ännu är mycket i de åberopade Handlingar, som ingendera af dem infördt; men som jag icke finner, at någondera åtagit sig detta, kan jag ej eller förstå, huru sådant kan räknas dem til last.

Criticus kallar de af Auctor införde stycken af bemälte Handlingar, stympade föreläsningar. Detta låter wäl något hårdt, men när man rätt förklarar orden, tycks Critici mening därmed ej blifwa så elak. Stympade måste de wara, emedan de ej innehålla hela de Skrifter, af hwilka de äro utdragne, och i synnerhet, emedan Auctor af kärlek för sanningen, ej wågat pryda dem med någon swants,3 utan lämnat Läsaren frihet, at sluta däraf hwad han wil.

Jag sade nyligen, at Auctor och Criticus äro om sjelfwa allmänna händelserna helt ense; men här är något annat werkeligt, hwaruti de äro af olika tankar, nämligen, afsigten och drif-fjädrarna wid Placatets utfärdande. Criticus tror dem hafwa warit de aldrarenaste, som kunna uptänkas; men däremot kommer saken Auctor något misstänkt före.

Det är artigt4 til at läsa med hwad slags skäl Criticus tror sig hafwa gjordt saken helt wäl ifrån sig. Han anförer först et stycke af Collegiernas betänkande i detta ämne, uti hwilket de recommendera saken; men NB lämnar bårt det, som Borgare-Ståndet uti sitt Memorial, af den 10 Maji 1723 mäst stötte sig wid, nämligen, at det war bemälte Collegier orätt före­bragt, at wåra Skepp redan woro så många, at man därmed skulle kunna drifwa hela Rikets utländska Handel, hwarpå Kongl. Collegierne ­grundadt sitt förslag. Det andra skäl tager han af den compliment, hwarmed Borgare-­Ståndet i början af sitt skarpa Memorial wille smycka de torra sanningar, som de emot Collegiernas förslag nödgades anföra; och när han ändteligen skal införa dess påstående, säger han, at de höllt för orådligt, at inom et eller twå års tid förbjuda främmande; men lemnar bårt det som står straxt därefter, nämligen, at de höllo för bäst til nästa Riksdag låta Handelen njuta sitt fria lopp; emedan det til äfwentyrs torde på något sätt hafwa blandadt bårt det sammanhang, som Criticus wille gifwa Läsaren uti saken, då det kunnat falla någon in: Hade Borgare-Ståndet fått saken upskuten til nästa Riksdag, torde flera utwägar gifwits, at hindra, at det sedermera aldrig blifwit utaf. Det tredje skälet har han fått utur Riksens Ständers Expedition til Kongl. Maj:t och K. Maj:ts Bref til Commerce-Collegium i samma ämne, hwarwid i synnerhet är märkeligt, at Criticus med uprepandet af orden just stannar där, som Auctor börjat, om det answar Kongl. Maj:t lagt på Collegium, i fall det förbittida5 skulle styrka Kongl. Maj:t til Product-Placatets utfärdande, så at därigenom någon dyrhet skulle existera. Mon Criticus utelemnat detta, at spara papper? eller snarare, mon det icke hade förstört sammanhanget af den färg saken skulle få? skulle sådant icke lika wäl kunna kallas en stympad föreläsning, som det hwilket Auctor anfördt?

Men hwad bewisar nu alt detta? Mon Criticus wara i stånd, at lägga fram en enda författning, som icke warit berömd och för nyttig ansedd, då hon blifwit utfärdad? med samma skäl kunde man på lika sätt bewisa, at alla andra stadgar, äfwen de som efteråt funnits wara aldraskadeligast, likwäl warit de nyttigaste. Nej! på helt annat sätt skal man undersöka om en Förordning är nyttig eller ej, och hwad drif-fjädrar därtil werkat. Man måste gå in i den tidens hushållning och rörelse både förr och efter författningen, och taga wara på de lön-krokar, som man ibland här och där finner dolda under de aldrawackraste ord, och wid dem fästa sin upmärksamhet, så får man ofta helt annat ljus i saken, än då man blott betraktar dem på deras goda sida.


  1. res facti: lat. hur saken gått till
  2. foga anstalt: vidta åtgärder
  3. avslutning
  4. sällsamt
  5. för tidigt

Originaldokument

Avsnitt

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: