Skrift: Omständligt svar

Omständligt svar, § 2

Föregående avsnitt: Omständligt svar, § 1

Textstorlek: A A A A

Visningsalternativ:

§. 2.

Utan stadig grundläggning kan aldrig någon byggnad äga bestånd. Gå sannings-länkorne icke in uti hwarandra, och sluta sig tilhopa, kan ingen wara säker om utgången. Wil man nu rätt undersöka en byggnad, blifwer ingen ting nödigare, än at noga ransaka grundwalen hwarpå den är bygd, och sedan noga märka, hwad werkan det gjorda anfallet haft uppå den samma. I sådan afsigt är tjenligast, at först bestyrka de af Auctor anförda skäl, och sedan granska beskaffenheten af de inkast Criticus gjort däremot.

Ämnet, som Auctor gått in uti, är ganska widsträckt. Det rörer hela ställningen af wåra allmänna Oeconomiska författningar. Han ser sitt Fädernesland i en ömkans-wärd belägenhet. Ciceros wältalighet, Pompeji gåfwor och Cæsars lycka, hafwa ej warit i stånd, at skaffa honom öfwertygelse om Romerska Statens sällhet i deras tid, och det lykliga tide-hwarf man genom deras åtgärd hade framdeles at wänta. Attici foglighet,1 at med köld anse de farligaste wälfningar i Republiken, har han hållit för den swartaste fläck, som en fri Medborgare kunde beläggas med.

Attici foglighet: Titus Pomponius Atticus, romersk historiker och förläggare. I Cornelius Nepos biografi beskrivs Atticus som en man som rättar sig efter nya omständighter på ett fogligt sätt.

Originaldokument

Avsnitt

Omständligt svar, Titelbladet och Imprimatur

Omständligt svar, § 1

Omständligt svar, § 2

Omständligt svar, § 3

Omständligt svar, § 4

Omständligt svar, § 5

Omständligt svar, § 6

Omständligt svar, § 7

Omständligt svar, § 8

Omständligt svar, § 9

Omständligt svar, § 10

Omständligt svar, § 11

Omständligt svar, § 12

Omständligt svar, § 13

Omständligt svar, § 14

Omständligt svar, § 15

Omständligt svar, § 16

Omständligt svar, § 17

Omständligt svar, § 18

Omständligt svar, § 19

Omständligt svar, § 20

Omständligt svar, § 21

Omständligt svar, § 22

Omständligt svar, § 23

Omständligt svar, § 24

Omständligt svar, § 25

Omständligt svar, § 26

Omständligt svar, § 27

Omständligt svar, § 28

Omständligt svar, § 29

Omständligt svar, § 30

Omständligt svar, § 31

Omständligt svar, § 32

Omständligt svar, § 33

Omständligt svar, § 34

Omständligt svar, § 35

Omständligt svar, § 36

Omständligt svar, § 37

Omständligt svar, § 38

Omständligt svar, § 39

Omständligt svar, § 40

Omständligt svar, § 41

Omständligt svar, § 42

Omständligt svar, § 43

Omständligt svar, § 44

Omständligt svar, § 45

Omständligt svar, § 46

Omständligt svar, § 47

Omständligt svar, § 48

Omständligt svar, § 49

Omständligt svar, § 50

Omständligt svar, § 51

Omständligt svar, § 52

Omständligt svar, § 53

Omständligt svar, § 54

Omständligt svar, § 55

Omständligt svar, § 56

Omständligt svar, § 57

Omständligt svar, § 58

Omständligt svar, § 59

Omständligt svar, § 60

Omständligt svar, § 61

Omständligt svar, § 62

Omständligt svar, § 63

Omständligt svar, § 64

Omständligt svar, § 65

Omständligt svar, § 66

Omständligt svar, § 67

Omständligt svar, § 68

Omständligt svar, § 69

Omständligt svar, § 70

Omständligt svar, § 71

Omständligt svar, § 72

Omständligt svar, § 73

Omständligt svar, § 74

Omständligt svar, § 75

Omständligt svar, § 76

Omständligt svar, § 77

Omständligt svar, § 78

Omständligt svar, § 79

Omständligt svar, § 80

Omständligt svar, § 81

Omständligt svar, § 82

Omständligt svar, § 83

Omständligt svar, § 84

Omständligt svar, § 85 [a]

Omständligt svar, § 85 [b]

Omständligt svar, § 86

Omständligt svar, § 87

Omständligt svar, § 88

Omständligt svar, § 89

Omständligt svar, § 90

Omständligt svar, § 91

Omständligt svar, § 92

Omständligt svar, § 93

Omständligt svar, § 94

Omständligt svar, § 95

Originalspråk

§. 2.

Ämnet, som Auctor gått in uti, är ganska widsträckt. Det rörer hela ställningen af wåra allmänna Oeconomiska författningar. Han ser sitt Fädernesland i en ömkans-wärd belägenhet. Ciceros wältalighet, Pompeji gåfwor och Cæsars lycka, hafwa ej warit i stånd, at skaffa honom öfwertygelse om Romerska Statens sällhet i deras tid, och det lykliga tide-hwarf man genom deras åtgärd hade framdeles at wänta. Attici foglighet,2 at med köld anse de farligaste wälfningar i Republiken, har han hållit för den swartaste fläck, som en fri Medborgare kunde beläggas med.

Attici foglighet: Titus Pomponius Atticus, romersk historiker och förläggare. I Cornelius Nepos biografi beskrivs Atticus som en man som rättar sig efter nya omständighter på ett fogligt sätt.

Finska

§ 2

Ilman vankkoja perustuksia ei rakennuksesta koskaan voi tulla pysyvää. Elleivät totuusketjun lenkit sovi toisiinsa ja liity yhteen, kukaan ei voi olla tuloksesta varma. Jos nyt halutaan oikein tutkia rakennusta, mikään ei ole tarpeellisempaa kuin tarkastella perustusta, jolle se on rakennettu, ja sitten tarkkaan havainnoida, mikä vaikutus tehdyllä hyökkäyksellä on tälle ollut. Tällaisen päämäärän saavuttamiseksi on hyödyllisintä ensin todeta kirjoittajan esittämät perustelut ja sitten tutkia kriitikon näitä vastaan esittämien huomautusten luonnetta.

Aihe, johon kirjoittaja on tarttunut, on varsin laaja. Se koskee yleisten taloudellisten säädöstemme tilaa kokonaisuudessaan. Hän näkee isänmaansa säälittävässä kunnossa. Ciceron kaunopuheisuus, Pompeiuksen lahjat ja Caesarin onnekkuus eivät ole kyenneet vakuuttamaan häntä Rooman valtion autuullisuudesta heidän aikanaan ja heidän tekojensa kautta odotettavissa olevasta onnellisesta aikakaudesta. Sitä myöntyvyyttä, jolla Atticus3 kylmästi seurasi tasavallan vaarallisimpia kumouksia, hän on pitänyt mustimpana tahrana, jonka vapaa kansalainen voi saada.

Titus Pomponius Atticus, roomalainen historioitsija ja kustantaja. Cornelius Nepos kuvaa kirjoittamassaan elämäkerrassa Atticusta mieheksi, joka myöntyen sopeutuu aina uusiin olosuhteisiin.

Engelska

Unfortunately this content isn't available in English

Svenska

§. 2.

Ämnet, som Auctor gått in uti, är ganska widsträckt. Det rörer hela ställningen af wåra allmänna Oeconomiska författningar. Han ser sitt Fädernesland i en ömkans-wärd belägenhet. Ciceros wältalighet, Pompeji gåfwor och Cæsars lycka, hafwa ej warit i stånd, at skaffa honom öfwertygelse om Romerska Statens sällhet i deras tid, och det lykliga tide-hwarf man genom deras åtgärd hade framdeles at wänta. Attici foglighet,4 at med köld anse de farligaste wälfningar i Republiken, har han hållit för den swartaste fläck, som en fri Medborgare kunde beläggas med.

Attici foglighet: Titus Pomponius Atticus, romersk historiker och förläggare. I Cornelius Nepos biografi beskrivs Atticus som en man som rättar sig efter nya omständighter på ett fogligt sätt.

Finska

§ 2

Aihe, johon kirjoittaja on tarttunut, on varsin laaja. Se koskee yleisten taloudellisten säädöstemme tilaa kokonaisuudessaan. Hän näkee isänmaansa säälittävässä kunnossa. Ciceron kaunopuheisuus, Pompeiuksen lahjat ja Caesarin onnekkuus eivät ole kyenneet vakuuttamaan häntä Rooman valtion autuullisuudesta heidän aikanaan ja heidän tekojensa kautta odotettavissa olevasta onnellisesta aikakaudesta. Sitä myöntyvyyttä, jolla Atticus5 kylmästi seurasi tasavallan vaarallisimpia kumouksia, hän on pitänyt mustimpana tahrana, jonka vapaa kansalainen voi saada.

Titus Pomponius Atticus, roomalainen historioitsija ja kustantaja. Cornelius Nepos kuvaa kirjoittamassaan elämäkerrassa Atticusta mieheksi, joka myöntyen sopeutuu aina uusiin olosuhteisiin.

Engelska

Unfortunately this content isn't available in English

Originaldokument

Föregående avsnitt: Omständligt svar, § 1

Följande avsnitt: Omständligt svar, § 3

Platser: Rom

Personer: Julius Caesar, Gaius Nepos, Cornelius Pompeius Magnus, Gnaeus Pomponius Atticus, Titus Tullius Cicero, Marcus

Bibelställen:

Teman: