Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Omständligt svar

Omständligt svar, § 17

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

§. 17.

Alt detta hade dock swårligen låtit sig göra, om den ena Medborgaren ägt lika frihet med den andra, och genom författningar ej blifwit utestängd, at räcka sina nödlidande medbröder en hjelpsam hand. Hwarken Product-Placat eller utländska Expediters förbud hade förmått, at så långt undertrycka Nation, som det skedt, om alla Sjö-städer i Riket ägt lika rätt, och däruti ligger egenteligen orsaken, hwarföre Ängelska Navigations-Acten,1 ej skadat så mycket sin Nation, som Product-Placatet oss, hwarom fram­deles mera; men då detta icke blef möjeligt, kunde sådant ej annat, än skynda på Rikets och undersåtares fördärf och undergång.

Auctor skylles före, at wara utlänninge; men döm nu, min Läsare! hwilkendera gjordt bästa skäl för detta namnet, antingen Auctoren, som welat warna och befria sina Landsmän för et sådant utländskt öfwerwälde, eller Criticus, som förfäktar alla de författningar, hwarigenom utlänningen satt sig i possession af Rikets redbarheter, och härefter blott genom Räntor af sina lån, kan hålla Nation under Contribution,2 och således blifwer af alt detta Auctors sats, at förbud, inskränkningar, och däraf flytande Monopolier, äro den rätta Källan til wårt Rikes Wanmagt, owedersägeligen bestyrkt.

Alla tiders Handlingar wittna detta så ögonskenligen, at jag undrar höge­ligen, hwarföre man af så Sol-klara händelser ej antagit rätta sättet, at göra en Stat lyckelig och wälmående.

När Förbudet emot Bräd- och Timmer-handelen, samt Masters utskeppande år 1723 kom under Riksens Ständers Bärgs- och Commerce-Deputationers skärskådande, aflämnade de til Riksens Höglofl. Ständer under den 15 Julii däröfwer et så märkwärdigt och moget betänkande,3 at det wäl förtjente helt och hållit blifwa allmänt.

Jag wil allenast anföra några ord däraf: De säga bland annat: ”Aldenstund alt twång i gemen uti Handelen, har skadeliga påfölgder med sig, och detta Generale Förbud, om Timmers, Bräders och Masters ut- och inrikes utskepning, utan Kongl. Commerce-Collegii tilstånd, befinnes icke skaffa den nytta hwaruppå det syftat, utan fast mera förorsaka en för Städer och Landtmannen gemensam skada, samt dyrhet på dessa Waror inrikes orter imellan;”4 så styrka Deputationerne til samma förbuds uphäfwande, med denna märkwärdiga tiläggning: ”Warandes öfwer alt detta friheten uti Handelen desto oumgängeligare och oskattbarare, at anse, som igenom den samma, icke allenast Warornes inrikes dyrhet aldrabäst kan förekommas, och deras pris å utrikes orter sålunda bibehållas, at Riket nu må kunna alt mer och mer komma at njuta den frukt och nytta, som en wäl inrättad Commerce tilskynda kan, hwaremot det skulle wara fåfängt, at mycket bemöda sig om en wäl inrättad Handel, så framt man genom slika bud och twång lägger hinder i wägen til dess befordrande och faciliterande”.5

Hwarföre spiernar man då med fullt alfware twärt häremot? Hwarföre förgyller man Nations bojor, och utropar den för kättare, egennyttig, eller utlänning, som tager Rikets och Medborgares rätt och frihet i förswar? Naturen, förnuftet och förfarenheten stämma alla härutinnan öfwerens, och kunna endast af okunnoghet, fördomar och egennytta tadlas.


  1. Ängelska Navigations-Acten: Den ursprungliga akten, Navigation Act, stiftades i England 1651, men den förnyades många gånger efter det.
  2. hålla Nation under Contribution: tvinga nationen att betala
  3. den 15 Julii ... moget betänkande: Åsyftar Bergs- och kommersdeputationens betänkande om bräd- och timmerhandeln samt masters utskeppande 15.7.1723, Protokoll hos kommers-, bergs- och tulldeputationerna gemensamt 1723, vol. R 2441, fol. 433r–437r, Frihetstidens utskottshandlingar, SRA. Trävaruexporten, som hade varit förbjuden sedan 1719, tilläts igen 1723.
  4. ”Aldenstund alt ... orter imellan;”: citat ur bergs- och kommersdeputationens betänkande 15.7.1723, fol. 434r–434v
  5. ”Warandes öfwer ... och faciliterande”: citat ur bergs- och kommersdeputationens betänkande 15.7.1723, fol. 435r–435v

Originaldokument

Avsnitt

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: