Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Omständligt svar

Omständligt svar, § 30

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

§. 30.

Men, hwad hände? Så frågar Auctor, och berättar något hwad han wisste. Criticus frågar på samma sätt, hwad hände? Han lofwar swara därpå, och säger orsaken därtil, emedan Auctor, ”ehuru han eljest talar mycket högt, likwäl förtegat och undanstuckit det förnämligaste af händelsen.”1 Han berättar sedan många händelser, om Warfwens ökande, och Staplarnes på warfwen, om stor werk, om Ægyptiska Kött-grytan,2 om Commerce-­Collegium och dess mångfaldiga göromål med Fri-bref och Förtekningar på Fartyg, med flera sådana, dem han alla räknar för en händelse.

Sedan nu så wäl Auctor, som Criticus efter behag fått nyttja denna behändiga frågan, utbeder jag mig på det högsta samma rätt, och jag frågar således först: Hwad hände, när jag las igenom detta stället hos Criticus, hwarest han anförer antalet och drägten3 af Swenska Skepp på denna tid? Jag hisnade öfwer dessa stora werk. Han säger pag. 16. at Kongl. Commerce-Collegium funnit Swenska Skeppens antal från 177 stycken större och mindre Fartyg tilsammans, hafwa på 14 Månader ökts allenast i Stockholm, Götheborg och Carlskrona til 348 stycken stora Fartyg af 100 til 300 Lästers rymd, som kunde afhämta öfwer 60 000 Tunnor Salt från Spanien och Portugal, och utom dess mindre Fartyg til et antal öfwer 300 stycken. Således hade efter Critici föregifwande Swenska Handels-Flottan från 177 stycken större och mindre Fartyg ökt sig til mer än 648 stycken från den 27 Julii 1723 til den 30 Octob. 1724 på 15, eller som Criticus säger 14 Månader, och det som aldraunderligast förekommer mig, från sju stycken i Maji månad 1723 i hela Riket, som woro af 100 Lästers rymd och därutöfwer til 348 stycken af samma storlek, blott i Stockholm, Götheborg och Carlskrona.

Lätt oss nu följa Criticus tätt uppå hälarne, ty rätt nu hafwa wi honom fast.

Tryckfel kan detta icke wara, som nogsamt ses af sammanhanget på sjelfwa meningen, och de af honom nyttjade talen 177 och 348 med flere; ty de woro werkeligen införde af Konglige Commerce-Collegium i dess underdåniga tilstyrkande til K. Maj:t, som här nedanföre kan ses, och hwilket Criticus således måst hafwa haft tilhands. Af samma Kongl. Commerce-Collegii Bref daterat den 30 October 1724, har jag en, af twänne trowärdige män, vidimerad4 Afskrift, hwarest det om antalet af wåra Fartyg ord ifrån ord så lyder: ”Af den här hållne förteckning öfwer de Swenska Skeppen, hwilka NB. alle med detta Collegii Fri-bref förses, befinnes, at ifrån den tiden, som detta ärende hos Riksens Ständer förehades, antalet på Swenska Skeppen ifrån 177 til 348 NB. större och mindre sig förökt, förutan at här ännu efterhand upwisas Magistraternas Certificater til Swenska frihetens ärhållande. Och som ibland de nu i förråd warande Swenska Fartyg så många öfwer 100 alt intil 300 Lästers storlek, ifrån Stockholm, Götheborg och Carlskrona redan äro i farten, hwilka alla äro tjenliga, at gå på Portugal och Spanien NB. at därmedelst intil 60 000 Tunnor Salt årligen kan bringas in i Riket, förutan det Lyneburgske,5 Franska och Skottska Saltet, som hitföres antingen med de smärre Swenska Fartygen under och til 100 Läster, hwaraf antalet redan öfwer 300 sig bestiger, eller ock de twenne senare Salt-sorter, med Franska eller Skottska Fartyg, såsom desse Länders Product.” Så kan Collegium för ingen del se, at ju Riket med tilräckeligt Salt kan blifwa försedt, med mera.

Säkrare Document kan icke wara, at tilgå i detta ämne. Här få wi rätt nu igen en underlig händelse. Criticus säger: Det hände, ”at Riket wardt på desse 14 Månader försedt med et mer än tredubbelt antal af egne Skepp och Fartyg.” Af näst anförde stycke af Kongl. Commerce-Collegii Bref ses tilökningen warit ifrån 177 til 348: men at 348 skal wara mer än tredubbelt emot 177 är en besynnerlig händelse, ty emedan 531 är tregånger så mycket som 177, så måste efter all Mathematisk slut-konst 348 wara mera är 531, hwilket är orimeligt. Och detta war nu det ena Critici stor-werk.

Widare säger Criticus, at i Octob. månad 1724 ifrån Stockholm, Götheborg och Carlskrona 348 stycken stora Fartyg från 100 til 300 Lästers drägt woro i rörelse; men däremot berättar åter Kongl. Collegium, at Swenska Fartygen in alles ej wore flere än 348 med små och stora i hela Riket, af hwilka 300 woro under 100 Lästers drägt: jag medgifwer gerna, at de återstående 48 större, alla woro i Stockholm, Götheborg och Carlskrona; men däraf följer ändock, at 348 skal wara lika med 48, som med den förra blifwer en lika obegripelig stor-werks händelse.

Med desse 348 stora Skepp, om 100 à 300 Lästers storlek, säger Criticus, at man kunde afhämta öfwer 60 000 Tunnor Salt, men det måste jag tilstå aldeles icke wara något stor-werk; ty för 348 sådane Skepp förslå 60 000 Tunnor icke til barlast en gång: och om wi tage 200 til et medeltal af desse Fartygs Lästetal, så kan med 348 skepp, à 200 Läster, föras 69 600 Läster eller 835 200 Tunnor, och således 12 gånger mera än Criticus ment, och wi förmodeligen den tiden af Portugisiskt salt behöfde, så at wi efter mitt begrep kunnat äfwen förse en stor del af Ryssland med öfwerskottet.

Det war icke därmed nog, at Criticus gjorde alla Swenska fartyg, små och stora til Salt-dragare för de tre större Stapel-städer, han skapar 300 stycken aldeles å nyo, hwilket är et stor-werk, som wida går öfwer alt mit begrepp; Ty efter Commerce-Collegii här ofwanföre anförda berättelse til Kongl. Maj:t, woro Swenska Fartygen in alles ej öfwer 348; då de likwäl efter Critici upgift stego til 648, och således 300 mer än då någonsin, utom de utländske, woro til i Swerige.

”Hwad tycker nu min Läsare om Critici berättelse angående förloppet med Product-Placatets utfärdande?” Jag nyttjar här med flit Critici egna ord, emedan de tyckas passa rätt wäl på detta ställe: Har han wäl skrifwit sanning, eller har han ”stympadt, wridit och förtydt rätta sammanhanget därutaf?” Huru står det nu til med Criticus? Begriper Läsaren honom? Jag ser åtminstone icke annat, än at han så fastnat på sitt eget nät, at han aldrig kan blifwa lös, och måste för en så stor decouvert6 i osanningens Rike göra sitt namn bland Auctorer odödeligt för efterwerlden.


  1. ”ehuru han ... af händelsen”: citat ur Bengt Junggrens Omständelig wederläggning, s. 16
  2. Ægyptiska Kött-grytan: anspelar på 2 Mos 16:3
  3. lastdrygheten, lastkapaciteten
  4. bestyrkt
  5. det Lyneburgske ... Saltet: Salt var en viktig inkomstkälla för den nordtyska staden Lüneburg och det lüneburgska saltet exporterades till Östersjöländerna via Lübeck.
  6. upptäckt

Originaldokument

Avsnitt

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: