Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Vederläggning

Vederläggning, § 43

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

§. 43.

Man förmodar ock, at Norrbotns aflägsenhet, at få tidiga kunskaper1 utifrån, skal wara et betydande hinder för des inbyggare, at idka någon Stapelhandel. Hwad wil det säga?

Differancen på Påsternas ankomst utifrån til Stockholm och Öster- och Wästerbotn är 6, 8, men högst 14 dagar.

Swenska Handels-Correspondancen tycks böra angå, antingen export eller retour warornas wärde, eller ock wäxlar genom Trasenter2, i följe hwaraf den måste wara treggehanda3. Hwad nu den första angår, som rörer exporterna, så bör i allmänhet märkas, at några stadgade pris, som wore de fördelaktigaste, kunna aldrig gifwas, hwarcken Stockholms-boen, eller Norrbotningen, som påstode4 så länge at waran hunne utskeppas. Det kan oförtänkt5 komma andra i en sådan hamn med de begärliga waror, och förse den med dess nödigaste behof, och då måste priset falla. Twertom wäntades et ömnigt tillopp af waran, derföre böd man ej högt: men om wäntan sloge felt, måste den stiga i pris. Dock widgår jag gerna, at en sådan Correspondance intet är utan sin stora nytta, emedan inköpet kan regleras efter den apparence man gör sig. Och farten6 sedan dirigeras derefter. Men hwilkendera det är, som efter de inkommande notitier7 bäst kan reglera prisen på Norrlands producter, Norrbotningen eller Stockholms-boen, det är wärdt at eftersinnas.

Nu när Norrbotningen har ingen Utlänsk Correspondance, och föga med Stockholm, åtminstone intet med de starckaste exporteurer, af Norrlands producter, betala de Landtmannen blindt-wis, mäst efter den Handel de gjorde Sommaren förut, hwarföre de ock ofta se sig bedragna. Stockholms Handlande hafwa Utlänsk Correspondance om warornas wärde, men, som sades, föga med Norrbotningarna, at Upstäderna hade någon säker anledning at grunda sit inköp uppå. Är nu intet waran inköpt i förs­ta Handen, efter den apparence, som Stockholms-boen har at få, uti den sista, så måste den första blifwa derwid satt uti största osäkerhet, då han skal sälja den uti mellan-handen. Och är Handelen intet fri för den första handen, utan han nödgas sälja den til det honom budna priset, som förr är bewist, så åstadkommer det ofta en betydande willerwalla uti Handelen, til Upstädernas och Landtmannens förfång. Skulle åter Upstads-Borgare få af Stapelstads-boen ändteligen något ljus härutinnan, så drager det altid lika mycket ut på tiden, som om samma notitie hade directe kommit til Öster- eller Wästerbotn Utomlands ifrån, och så mycket längre, som notitien först hwilade i Stockholm. Skal altså ljus om apparencen wara nödig til at stadga priset i ena handen, måste det wara lika nödigt i den andra. Är Norrlänningarnas Stappel i Stockholm, måste de ock derigenom wänta sina apparencer, men ägde de Stappeln hos sig sjelfwa, fingo de dem utifrån directe, och följakteligen både långt fortare och wissare8.


  1. tidiga kunskaper: kunskaper eller information i tillräckligt god tid
  2. personer som utställer eller trasserar växlar
  3. av tre slag
  4. här: gällde, var gällande
  5. oförutsett, oväntat
  6. resan, rutten
  7. notiser, uppgifter
  8. säkrare

Originaldokument

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: