Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Vederläggning

Vederläggning, § 41

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

§. 41.

Af denna Norrlänningarnas okunnoghet härleder man i synnerhet den fölgd, at de såsom nybegynnare uti Utlänsk Handel skulle lättast winna Correspondance med Hanse-Städerna, och flytta Stappeln1 af sina wahror dit til Rikets skada. Är det likt, at Norrbotningarna skulle flytta sin Stappel dit? Eller om det än skedde: monn det wore af så swåra påfölgder, som då den nu är i Stockholm? Kunna intet Norrlänningarna börja straxt sin Utländska Correspondence på de större Handels-Städerna utom Sundet2, likawäl som på Hanse-Städerna innom det samma, angående de waror, som der hafwa den bästa afsättning? Men at de tillika borde wara omtänkta på Correspondence til en del Städer, som ligga wid Östersjön, til at förse sig med Spannemål och Hampa, med mera, borde intet misstydas dem3 mera än Stockholms-boerna, som äfwen derifrån hämta samma waror och afsätta dem til oss.

Alla Öster- och Wästerbotningarnas exportable waror passera nödwändigt Stockholm förbi på 12 a 15 mil nära. Betalar Stockholms-boen dem lika dyrt, som Hanse-Städerna, Frakternas differancer oberäknade, så är helt wist, at de långt häldre sälja sina exporter i Stockholm, än på et obekant farwatn wåga Skepp och Gods för en swag frakt allenast. Ty så när måste Stockholms-boen kunna betala dem, och hafwa ändå samma utkomst wid, at Skjeppa samma waror längre som Hanse-Städerna. Men är differancen i Priserna, dem Stockholm och Hanse-Städerna betala, något märkelig4, händer wäl det, som befarades, at de sälja häldre sina exporter der, än i Stockholm. I annat fall är den fruktan helt löjelig och et tanke-spel, som aldrig annars än oförwarandes5 practiseras i Handel. Det står således i Stockholms Stads egen magt, om den wil draga genom et otwungit warornas pris Norrlands producter til sig, eller släppa dem til Hanse-Städerna. Men hwad sedan? Lät Stapeln blifwa i Hanse-Städerna. Monn denna Stapel nu anses lika farlig för Riket, som Stapeln af Järnet på Utlänska orter ansågs år 1747? Monn Swerige i wåra tider behöfwer befara någon öfwermagt af dem? Åtminstone går det intet så fort. Och innan det sker, hinna Öster- och Wästerbotningarna, äfwen efter sina motståndares medgifwelse, förwärfwa sig tilräckelig förfarenhet i Utlänska widsträckta Handelen, at undwika deras twång. Det är långt farligare, at under en oinskränckt magt af några Medborgare, befordra et mångwälde, som ödelagt flera Stater, än utwärtes krig.


  1. Begreppet stapel var flertydigt. Med stapel avsågs dels lagringsplatsen för de varor som var ämnade för export, dels själva handelsplatsen där lagret låg och dels rätten att bedriva ut­rikeshandel. Rätten att ”stapla” någonstans inbegrep också rätten att bedriva handel via denna plats.
  2. Öresund
  3. misstydas dem: läggas dem till last, d.v.s. att norrlänningarnas avsikter inte borde tolkas på fel sätt eller misstänkliggöras
  4. något märkelig: betydande, kännbar
  5. oavsiktligt

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: