Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Vederläggning

Vederläggning, § 20

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

§. 20.

Wi hafwa nu warit begrepne deruti, at wisa den skada, som twång i Handel åstadkommer, för et Rike; men wåra motsäjare beropa sig immerfort1 på Handels-ordinantier och särskilta Privilegier. Huru liten rättighet de tillägga Stockholms Stad, at i all Handel allena spela mästare så In- som Utrikes, är §.§. 5, 6, 7, 8, och 9. tydeligen wist. Kom derföre min Läsare, och lät oss nu se litet längre in i saken, huru wida sådana Handels-ordinantier kunna anses för det Allmänna och hwar enskilt nyttiga. De hindra wissa Städer, antingen från all Utrikes eller någon Inrikes Handel. Det förra öde undergå alle Upstäder, och det senare hörer Öster- och Wästerbotningarna allena til.

Upstäderna ligga antingen så til, at de icke ens räcka til sjön, utan genom Stapelstäderna, eller ligga de ut med Saltsjön2 och Segelbara fahrwatn.

Hwad nu de upp i landet liggande Upstäder beträffar, säger jag, at Handels-ordinantien i detta afseende är för dem aldeles onödig. Ty när någon Upstads Borgare transporterat sin til Utlänningen sälgbara wara til Stapelstaden, och derifrån enligt förordningen af år 17243, får öfwerföra den hwart han behagar, utan större onera4, än dem Stapelstädernas inbyggare sjelfwa kännas wid, har han sannerligen alt hwad han kan begära. Naturen har sjelf bundit honom wid denna wägen, dertil behöfwes ingen ordinantie.

Men ligga Upstäderna ut med sjön, eller Segelbara fahrwatn, genom hwilka naturen banat dem en beqwämligare och ginare wäg, at idka Utlänsk sjöfart, och de icke dess mindre genom Handels-ordinantie twingas, at taga en större eller mindre afwäg til Stapelstaden, det är en sak af ömmare beskaffenhet.


  1. alltjämt
  2. havet
  3. förordningen af år 1724: Det som avses är det så kallade produktplakatet från 1724. Produkt­plakatets innehåll tolkas här på ett besynnerligt sätt eftersom plakatet endast var riktat mot utländska redare och import av utländska produkter, och på intet sätt rörde de svenska upp- och stapelstädernas rättigheter. I praktiken gav produktplakatet de svenska skeppen monopol både på import och export, men detta gynnade i synnerhet inte uppstäderna, vilket Chydenius visar i sin skrift Källan til rikets wan-magt några månader efter att Vederläggning gavs ut. I Självbiografi (1780) skriver Chydenius att produktplakatet som ämne var alldeles främmande för honom innan Salvius informerade honom om saken. Vederläggning publicerades några veckor efter att Chydenius anlänt till riksdagen i Stockholm och trycktes av Hesselberg, inte av Salvius. Den första versionen av Vederläggning skrevs redan 1763 och texten har uppenbarligen inte reviderats före tryckningen, åtminstone inte på den här punkten.
  4. skyldighet, pålaga, besvär; plur. av lat. onus

Originaldokument

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: