Föregående avsnitt: Vederläggning, § 18
Följande avsnitt: Vederläggning, § 20
§. 19.
Det låter wäl, då man säger, at uppå Stockholms Stads tilwäxt grundar sig andra Inrikes Städernas Sysslosättande och bestånd. Men hwem wet icke deremot, at samma Stads tilwäxt häfwit flera Swänska Upstäder aldeles öfwer ända, och betagit många, som ännu til byggnad äga bestånd, deras förnämsta Handel? 10. §. af 1617 års Handels-ordinantie förbjuder uttryckeligen Stockholms och andre Sjöstäders Handlande, at drifwa någon Kjöpslagen i Bergslagen, och förbehåller denna handel Upstäderna allena. Nu när Stockholms1 hinner til, eller rättare, dem Allmogen til sina Marknader ej hunnit få färdiga, jämte några frackter blifwer deras nästan enda handel.
Handlande äga sjelfwa nästan alla Bergslagens producter, och directe förse den med sina behof så långt de kunna, frågar jag billigt, hwad skola då Upstäderna handla med? At upkjöpa och föryttra de Landets afkomster omkring sig, dem Stockholms-boen ej immediateDet är ängsligit at eftersinna, huruledes Stockholms Handlande, twärt emot Handels-ordinantien af 1614 9. §., kommo in uti Upstädernas Fri-Marknader, då de Upstäderna til förfång, utur första handen2 kjöpa sina behof, och i den sista sälja sina waror, och äro således i stånd at utestänga alla Upstads Borgare utur sin Handel. Ty dessa måste söka sina waror af Stockholms Handlande, och derföre aldrig med sin skäliga utkomst kunna sälja dem til samma pris som Stockholms-boen kan göra det. De kunna heller aldrig betala Landets producter, så dyrt (dem de täncka sälja til Stockholm) förr än de sjelfwa blifwa Stapel-städer, som Stockholms-boen nu kan görat. At hindra detta öfwerwälde: Lät altså den Store Konung Gustav Adolph inflyta åfwannämde 9. §. den Han i sit swar på Stockholms Borgerskaps ansökning, om ändring i denna punct, wisar wara så grundad, at om deruti någon ändring sker, så måste hela ordinantien falla, i det Upstäderna straxt skola begära deras fria Seglats.
Har nu samma §. uti den senare ordinantien blifwit utelämnad eller omstöpt, så har dock sjelfwa sanningen och Rättwisan, som aldrig tål någon ändring, måst blifwa oryggelig.
Se, så har nu Stockholms Stads Handel och tilwäxt, i stället för at sätta Upstäderna i stånd, i långliga tider, men mäst i de sista 140 åren, i skygd af Lagarna arbetat indirecte på Upstädernas undergång, genom sin egen förkåfran. Fast det intet gått lika fort och lätt med dem alla, alt som tilfällen och beqwämligheter banat en mer eller mindre öppen wäg dertil.
Men hwad man säger: Stockholms Stads Handels til- och aftagande bero, uppå den tilförsel, som sker ifrån andra Städer; så ehuruwäl det aldrig kan nekas, är likwäl här näst förut §. 18. tydeligen bewist, at i Stockholm, så länge Handelen är otwungen, nödiga förtärings- eller Handels-waror aldrig kunna tryta. Alla fria Handels-Städers Exempel i Europa gör det owedersäjeligit.
Föregående avsnitt: Vederläggning, § 18
Följande avsnitt: Vederläggning, § 20
Platser: Bergslagen (Bärgslagen) Europa Sverige (Swerige, Swerge, Ruotzi) Stockholm
Personer: Gustav II Adolf
Bibelställen:
Teman: