Skrift: Vederläggning

Vederläggning, § 16

Textstorlek: A A A A

Visningsalternativ:

§. 16.

Nu möter mig den andra Flåcken af skäl, som söker wisa den föreslagna Stapel-Friheten wara Riket igemen, Kronan, Stockholms Stad och Bergslagen til obotelig skada, samt Öster- och Wästerbotn sjelf til alsingen nytta.

I detta afseende anförer man en samling af wackra och grundade tanckar, dem man sedan söker lämpa efter sina afsikter, til skygd för det som borde bewisas.13

Wi wilja anföra dem i korthet och tillika öfwerwäga om de föda af sig de slut, som man från dem söker härleda.

Man påstår sjelf, at det allmänna bästa bör anses såsom den yppersta Lag, wid näringars grundläggning uti et Politiskt Samhälle. Hwad härligare Samfunds-Lag än denna, när den i möjeligaste måtto allenast är lämpad efter hwar enskildts förmon, som lefwer innom samhället? Hwad är som mera kan öka tryckta Medborgares hopp om räddning från undergång? Då de tro sig för hwar owäldug kunna ljusligen1klart och tydligt wisa sit lidande ej wara enskildt, utan med det allmännas förderf på det närmaste förknippadt.

klart och tydligt

Originaldokument

: 12

: 13

Avsnitt

Vederläggning, titelbladet

Vederläggning, Imprimatur och motto

Vederläggning, § 1

Vederläggning, § 2

Vederläggning, § 3

Vederläggning, § 4

Vederläggning, § 5

Vederläggning, § 6

Vederläggning, § 7

Vederläggning, § 8

Vederläggning, § 9

Vederläggning, § 10

Vederläggning, § 11

Vederläggning, § 12

Vederläggning, § 13

Vederläggning, § 14

Vederläggning, § 15

Vederläggning, § 16

Vederläggning, § 17

Vederläggning, § 18

Vederläggning, § 19

Vederläggning, § 20

Vederläggning, § 21

Vederläggning, § 22

Vederläggning, § 23

Vederläggning, § 24

Vederläggning, § 25

Vederläggning, § 26

Vederläggning, § 27

Vederläggning, § 28

Vederläggning, § 29

Vederläggning, § 30

Vederläggning, § 31

Vederläggning, § 32

Vederläggning, § 33

Vederläggning, § 34

Vederläggning, § 35

Vederläggning, § 36

Vederläggning, § 37

Vederläggning, § 38

Vederläggning, § 39

Vederläggning, § 40

Vederläggning, § 41

Vederläggning, § 42

Vederläggning, § 43

Vederläggning, § 44

Vederläggning, § 45

Vederläggning, § 46

Vederläggning, § 47

Vederläggning, § 48

Vederläggning, § 49

Vederläggning, § 50

Vederläggning, § 51

Vederläggning, § 52

Vederläggning, § 53

Vederläggning, § 54

Vederläggning, § 55

Vederläggning, § 56

Vederläggning, § 57

Vederläggning, § 58

Vederläggning, § 59

Originalspråk

§. 16.

I detta afseende anförer man en samling af wackra och grundade tanckar, dem man sedan söker lämpa efter sina afsikter, til skygd för det som borde bewisas.13

Wi wilja anföra dem i korthet och tillika öfwerwäga om de föda af sig de slut, som man från dem söker härleda.

Man påstår sjelf, at det allmänna bästa bör anses såsom den yppersta Lag, wid näringars grundläggning uti et Politiskt Samhälle. Hwad härligare Samfunds-Lag än denna, när den i möjeligaste måtto allenast är lämpad efter hwar enskildts förmon, som lefwer innom samhället? Hwad är som mera kan öka tryckta Medborgares hopp om räddning från undergång? Då de tro sig för hwar owäldug kunna ljusligen2klart och tydligt wisa sit lidande ej wara enskildt, utan med det allmännas förderf på det närmaste förknippadt.

klart och tydligt

Finska

§ 16

Seuraavaksi on puututtava syiden toiseen ryhmään, jolla yritetään osoittaa, että ehdotetut tapulioikeudet aiheuttavat korjaamatonta vahinkoa valtakunnalle yleensä, kruunulle, Tukholman kaupungille sekä Bergslagenille, eivätkä hyödytä yhtään Pohjanmaata ja Länsipohjaa.

Tässä tarkoituksessa esitetään todisteita vaativien asioiden peitteeksi joukko kauniita ja perusteltuja ajatuksia, joita sitten yritetään soveltaa omien tavoitteiden mukaan.13

Esitämme nämä ajatukset lyhyesti ja punnitsemme seuraavatko niistä ne tulokset, jotka niistä yritetään johtaa.

Ajatusten esittäjät väittävät itse, että yhteistä hyvää on pidettävä ylimpänä lakina luotaessa perustaa elinkeinoille järjestyneessä yhteiskunnassa. Mikä sopisikaan sen mainiommin laiksi yhteiskunnalle, silloin kun se mahdollisimman pitkälle palvelee jokaisen yhteiskunnassa elävän yksilön etua? Mikä voisikaan sen paremmin lisätä lujille joutuneen kansalaisen toivoa siitä, että perikadosta on sittenkin pelastus. Silloin kansalaiset uskovat pystyvänsä osoittamaan jokaiselle oikeamieliselle ihmiselle selkeästi, ettei heidän kärsimyksensä ole yksittäistapaus, vaan liittyy mitä läheisimmin yhteisen hyvän rappioon.

Engelska

Unfortunately this content isn't available in English

Svenska

§. 16.

I detta afseende anförer man en samling af wackra och grundade tanckar, dem man sedan söker lämpa efter sina afsikter, til skygd för det som borde bewisas.13

Wi wilja anföra dem i korthet och tillika öfwerwäga om de föda af sig de slut, som man från dem söker härleda.

Man påstår sjelf, at det allmänna bästa bör anses såsom den yppersta Lag, wid näringars grundläggning uti et Politiskt Samhälle. Hwad härligare Samfunds-Lag än denna, när den i möjeligaste måtto allenast är lämpad efter hwar enskildts förmon, som lefwer innom samhället? Hwad är som mera kan öka tryckta Medborgares hopp om räddning från undergång? Då de tro sig för hwar owäldug kunna ljusligen3klart och tydligt wisa sit lidande ej wara enskildt, utan med det allmännas förderf på det närmaste förknippadt.

klart och tydligt

Finska

§ 16

Tässä tarkoituksessa esitetään todisteita vaativien asioiden peitteeksi joukko kauniita ja perusteltuja ajatuksia, joita sitten yritetään soveltaa omien tavoitteiden mukaan.13

Esitämme nämä ajatukset lyhyesti ja punnitsemme seuraavatko niistä ne tulokset, jotka niistä yritetään johtaa.

Engelska

Unfortunately this content isn't available in English

Originaldokument

: 12

: 13

Föregående avsnitt: Vederläggning, § 15

Följande avsnitt: Vederläggning, § 17

Platser: Bergslagen (Bärgslagen) Västerbotten (Westerbotn, Wäster-bottn, Wästerbottn, Wästerbotn, Wästerbotten) Österbotten (Öster botn, Österbotn, Österbottn) Stockholm

Personer:

Bibelställen:

Teman: