Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Vederläggning

Vederläggning, § 13

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

§. 13.

Med Sedelmyntets införande i Riket1, samlades hela Rikets rörliga Penninge-styrcka i Stockholm, på et enda ställe uti Banken, och förskrifningar2, som repræsenterade denna Rikets Cassas större eller mindre delar, bredde sig omkring hela Riket. Härigenom gafs en Penninge-styrcka, som wida öfwergick deras. Detta ansågs med mycken upmärksamhet. At wäga up denna styrcka war dem omöjeligit, säkrast för dem war då, at få dela med denna nya öfwermagt. Huru war det möjeligit? Jo det gick an. År 1735 utkom en Förordning, at få låna på Gods och Fastigheter.3 Och jämwäl år 1739 en Förordning, som påböd Carolinernas uttagande utur Banken.4 År 1743 och 52, at få låna på Actier. År 1747, at få låna på Järn til 4 proCent, och samma år, at få låna på Järn mot En Daler på Skeppundet5, etc. Järn-Contoiret war intet mindre färdigt at räcka dem så stora förlager6 de åstundade. År 1756, at få Banco-interessen7 nedfälde så wäl för gamle som för nya lån8, hwarigenom deras til stora Summor utaf Banken lånte Capitaler, med winsten af interessens minskning återbetaltes, med otalige flere häraf til dem flytande förmåner.

Således fingo de en stor del af Rikets redbara Mynt9 uti sin fria Disposition, så at den som något sådant behöfde, kunde intet mera få det för Bankens förskrifning utur Banken, utan nödgades anlita dem, som lånt derifrån dess redbara mynt. Det war heller ingen lag, som förbant dessa låntagare, at med redbart mynt förnöja dem, som behöfde sådant. Banken fant intet rådeligt, och de andra wille intet, förr än de fingo dubbelt så många Dalrar derföre, som de sjelf förskrifwit sig skyldiga uti Banken. Til exempel, de hafwa för en Riks-Daler, som de lånt utur Banken för Tjugufyra år sedan, förskrifwit sig skyldiga 9 a 10 Daler Kopparmynt, men om de nu skola lämna ut den til någon, begära de derföre Tjugufyra Daler dito mynt, och det få de ock af dem, som äro trängde; ty det är ingen utom dem i stånd at göra det, när det ankommer på någon större summa.

Jag lämnar, Min Läsare, til din egen goda eftertanka, om detta warit grunden til wår höga Wäxel-cours innom Riket, eller om den icke åtminstone mycket dertil bidragit.


  1. Med Sedelmyntets införande i Riket: År 1701 började ständernas bank ge ut så kallade banco-transportsedlar. De fungerade först som insättningsbevis mot vilka man skulle deponera motsvarande mängd metallmynt i banken. Så småningom började banken även betala ut lån, som beviljats mot säkerhet, i transportsedlar. År 1745 upphörde banken med att lösa in sedlarna med metallmynt, vilket i praktiken betydde att man övergick till pappersmyntfot.
  2. skuldsedlar, reverser, d.v.s. bankens sedlar
  3. År 1735 utkom en Förordning ... och Fastigheter: syftar på Förordning angående Låne-Banquens öpnande, til at giöra Lån på fast Egendom och Järn 18.2.1735
  4. Och jämwäl år 1739 en Förordning ... utur Banken: syftar på Kundgiörelse, angående en trediedels upsäjande af de uti Låhne-Banquen på Interesse insatte Carolin-Capitaler 13.4.1739
  5. År 1747, at få låna på Järn til 4 proCent ... på Skeppundet: Jernkontoret som grundades 1747 beviljade lån på järn mot 4 procents ränta. Jernkontoret samlade in medel genom att uppbära en avgift på en daler per skeppund järn.
  6. kapital, lån
  7. bankens räntor
  8. År 1756, at få Banco-interessen nedfälde ... nya lån: syftar på Kongl. Maj:ts Kungörelse,
    angående Banco-Interessens förminskning
    23.9.1756
  9. redbara Mynt: kontanta medel, metallmynt

Originaldokument

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: