Föregående avsnitt: Vederläggning, § 10
Följande avsnitt: Vederläggning, § 12
§. 11.
Stockholms Stads tilwäxt i Rikedom och styrcka, är wärd at närmare granskas til sina ursprung och sina fölgder. I det förra afseendet kan jag anföra en wärdig Medborgares ord.9 ”Stockholm är Rikets Hufwud-Stad, den gör ock skäl för namnet. Der wistas Hofwet och Rikets så talrika Collegier. Der lefwa de förnämsta Ämbets-Män; der förtäres större delen af Rikets inkomster. Der hållas wåra Allmänna Riks-möten; der samlas Sökande1 från alla orter i Riket.” Der drifwes dessutom handel med största delen af Rikets Järn och Koppar; Der samlas winsten årligen af många tusende tunnor Tjära, af flera tusende tålfter Bräder, flera tusende tunnor Salt, utom otaligt annat. NB. Alt detta utgör en otrolig penninge-summa, en otrolig hop folk, som skåckar sig dit, hwilket så småningom torde utsuga en stor del af wåra andra Städer. Eller huru? Månn en sådan tilwäxt i styrcka för några wissa, i enahanda afsikter förenade Handlande, icke är för dess eget Stånd äfwen en högst äfwentyrlig sak, och spår de andras oundwikeliga undergång? Jag will intet nämna, hwad inflytande en sådan styrcka nödwändigt kan hafwa på Lagarna, i det de efter hand kunna omstöpas til deras fördel. Alla tiders exempel tala uttryckeligen derom. Jag går förbi Lagarnas kraft, ehuru tydeliga de ock wore, at straffa en sådan magts felsteg och egennytta. Huru hela Rikets penninge-stock af en sådan magt kan skakas och bringas i willerwalla, behöfwer jag ej här omröra. Det allenast will jag säga: at i den mån, som deras Rikedom tilwäxer, måste nödwändigt alla andras i Riket aftaga. Detta sker dels så, at andra Medborgares Capitaler wärckeligen småningom draga sig til denna magten, dels och få de andras capitaler, om de i sig sjelf wore lika stora som förr, til dessa få Handlandes capitaler i Stockholm et mindre förhållande. Lika mycket hwilketdera som sker. Jämwigten rubbas genom dem båda, och få de njuta lika förmåner, som härtils, måste deras förmåga, som årligen stiger i en fördubblad mån, snart allena wäga upp hela Rikets.
§. 11.
Stockholms Stads tilwäxt i Rikedom och styrcka, är wärd at närmare granskas til sina ursprung och sina fölgder. I det förra afseendet kan jag anföra en wärdig Medborgares ord.9 ”Stockholm är Rikets Hufwud-Stad, den gör ock skäl för namnet. Der wistas Hofwet och Rikets så talrika Collegier. Der lefwa de förnämsta Ämbets-Män; der förtäres större delen af Rikets inkomster. Der hållas wåra Allmänna Riks-möten; der samlas Sökande2 från alla orter i Riket.” Der drifwes dessutom handel med största delen af Rikets Järn och Koppar; Der samlas winsten årligen af många tusende tunnor Tjära, af flera tusende tålfter Bräder, flera tusende tunnor Salt, utom otaligt annat. NB. Alt detta utgör en otrolig penninge-summa, en otrolig hop folk, som skåckar sig dit, hwilket så småningom torde utsuga en stor del af wåra andra Städer. Eller huru? Månn en sådan tilwäxt i styrcka för några wissa, i enahanda afsikter förenade Handlande, icke är för dess eget Stånd äfwen en högst äfwentyrlig sak, och spår de andras oundwikeliga undergång? Jag will intet nämna, hwad inflytande en sådan styrcka nödwändigt kan hafwa på Lagarna, i det de efter hand kunna omstöpas til deras fördel. Alla tiders exempel tala uttryckeligen derom. Jag går förbi Lagarnas kraft, ehuru tydeliga de ock wore, at straffa en sådan magts felsteg och egennytta. Huru hela Rikets penninge-stock af en sådan magt kan skakas och bringas i willerwalla, behöfwer jag ej här omröra. Det allenast will jag säga: at i den mån, som deras Rikedom tilwäxer, måste nödwändigt alla andras i Riket aftaga. Detta sker dels så, at andra Medborgares Capitaler wärckeligen småningom draga sig til denna magten, dels och få de andras capitaler, om de i sig sjelf wore lika stora som förr, til dessa få Handlandes capitaler i Stockholm et mindre förhållande. Lika mycket hwilketdera som sker. Jämwigten rubbas genom dem båda, och få de njuta lika förmåner, som härtils, måste deras förmåga, som årligen stiger i en fördubblad mån, snart allena wäga upp hela Rikets.
§ 11
Kannattaa tutkia lähemmin, mihin Tukholman kaupungin rikkauden ja mahdin kasvu perustuu ja mitä seurauksia sillä on. Ensimmäisen kysymyksen osalta voin lainata erään kunnianarvoisan kansalaisen sanoja:9 ”Tukholma on valtakunnan pääkaupunki ja se on myös nimityksensä arvoinen. Siellä ovat hovi ja valtakunnan monilukuiset kollegiot. Siellä ovat tärkeimmät virkamiehet ja siellä kulutetaan suurin osan valtakunnan tuloista. Siellä pidetään yleiset valtiopäivät ja sinne kerääntyvät oikeutta hakevat valtakunnan kaikilta paikkakunnilta.” Lisäksi Tukholmassa tapahtuu suurin osa valtakunnan rauta- ja kuparikaupasta, sinne kasaantuvat joka vuosi voitot monista tuhansista tervatynnyreistä, lautatolteista, suolatynnyreistä ja lukemattomista muista tavaroista. Huomatkaa: Kaikesta tästä kertyy uskomattoman suuri rahasumma, ja kaupunkiin tunkee uskomattoman suuri ihmismäärä, mikä imee kai vähitellen suuren osan muiden kaupunkiemme rahoista ja väestöstä. Vai kuinka? Eikö tällainen voiman kerääntyminen tietyille, yhtäläisten tavoitteiden yhdistämille kauppiaille merkitse suurta vaaraa myös heidän omalle säädylleen ja eikö se ennusta muiden auttamatonta tuhoa? En halua sanoa mitään siitä vaikutuksesta, mikä tällaisella voimalla voi väistämättä olla lakeihin, jotka voidaan vähitellen muovata heille edullisiksi. Kaikkien aikojen esimerkit kertovat selkeästi tästä. Sivuutan tässä lakien voiman, vaikka ne selvästi rankaisisivatkin tällaisen vallan virheaskelista ja omanvoitonpyynnistä. Minun ei tarvitse tässä puuttua siihen, miten tällainen mahti voi järkyttää koko valtakunnan rahamäärää ja saattaa sen sekasortoon. Tahdon vain sanoa, että samassa määrin kuin joidenkin kauppiaiden rikkaus kasvaa, kaikkien muiden rikkauden on välttämättä vähennyttävä. Se tapahtuu osittain niin, että tämä mahti todellakin vetää puoleensa muiden kansalaisten pääomat, osittain taas niin, että vaikka muiden pääomat pysyisivätkin entisen suuruisina, ne heikkenevät suhteessa näiden muutamien tukholmalaisten kauppiaiden pääomiin. On samantekevää, kummalla tavalla asiassa käy. Molemmat tavat horjuttavat tasapainoa, ja jos he saavat nauttia samoja etuja kuin tähänkin asti, joudutaan pian siihen, että heidän joka vuosi kaksinkertaistuva voimansa vastaa yksin koko valtakunnan voimaa.
Unfortunately this content isn't available in English
Föregående avsnitt: Vederläggning, § 10
Följande avsnitt: Vederläggning, § 12
Platser: Stockholm
Personer:
Bibelställen:
Teman: