Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Predikningar Öfver Tio Guds Bud: I. Predikan

Första budordspredikan, § 1

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

I. *)

I den Treenige Gudens, Fadrens, Sonens, och den Helige Andes Namn!

 

§. 1.

Den Allsmägtige hade i sit eviga Råd ej förr kunnat besluta, at genom skapelsen af förnuftiga Creatur, förhärliga sit namn, och uphöja sin ära, än Han tillika utsett den ordning, uti hvilken de bäst och fullkomligast kunde upfylla detta Hans stora ändamål. Det var ingalunda nog, at de, såsom andra skapade ting, hos hvilka saknas känsla, lif och förstånd, upfyllte sin Store Skapares afsigt därmed at de voro till; deras Adelskap framför andra fordrade äfven, at de på et högre och ädlare sätt skulle bidraga därtill. De ägde en förmåga, at förvärfva sig kunskaper om hvarjehanda ting, och af deras jämförande med hvarandra upfinna nya sanningar; den borde ofelbart användas til Skaparens kännedom, och de tings, genom hvilka Hans höga egenskaper kunde förhärligas: de blefvo begåfvade med en fri vilja, som bland tusende föremål kunde utvälja det, som aldrabäst kunde bidraga til deras lycksalighet, hvilken åter intet kunde befordras genom någon annan än den, ifrån hvilken de och alla andra tingen hade hela sin varelse.1

En ordning var således oomgängelig,2 hvaruti menniskan och andra förnuftiga Creatur3 kunde mäst bidraga till dessa förenade ändamålen, Guds ära och sin egen lycksalighet, hvilken med rätta får namn af en lag; ty här befaller den Allvise och Allsmägtige, här är Creaturet förpliktadt at lyda.


  1. existens
  2. oundgänglig
  3. andra förnuftiga Creatur: änglar

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: