Arffman, Kaarlo, ”Henkilökuva: Anders Chydenius”, Kristinuskon historia 2000. Kristinusko Suomessa, Espoo: Weilin & Göös 2000, s. 94–95.
Björkstrand, Gustav, ”Anders Chydenius och religionsfrihetsfrågan”, Vägar och vyer: föredrag och artiklar i praktisk teologi, Skrifter i praktisk teologi vid Åbo Akademi 37, Åbo 1993.
Gummerus, Jaakko, ”Anders Chydeniuksen autobiografian originaalikonseptista”, Historiallinen Arkisto XXVIII, Helsinki: Suomen historiallinen seura 1920, s. 14–15.
Jonasson, Maren & Pertti Hyttinen (eds), Anticipating The Wealth of Nations. The selected works of Anders Chydenius (1729–1803), London & New York: Routledge 2012.
Knif, Henrik, ”Anders Chydenius”, Rainer Knapas & Nils-Erik Forsgård (toim.), Suomen kulttuurihistoria 2, Helsinki: Tammi 2002.
Knif, Henrik, ”Den farliga staden. Anders Chydenius och Stockholm”, Marie-Christine Skuncke & Henrika Tandefelt (red.), Riksdag, kaffehus och predikstol. Frihetstidens politiska kultur 1766–1772, Stockholm: Atlantis 2003.
Krook, Tor, Anders Chydenius. Samhällsreformator och församlingsherde, Helsingfors: Förbundets för svenskt församlingsarbete i Finland bokförlag 1952.
Magnusson, Lars, ”Anders Chydenius’ s life and work. An introduction”, Maren Jonasson & Pertti Hyttinen (eds), Anticipating The Wealth of Nations. The selected works of Anders Chydenius (1729–1803), London & New York: Routledge 2012, s. 1–59.
Manninen, Juha, ”Anders Chydenius and the Origins of World’ s First Freedom of Information Act”, Juha Mustonen (ed.), The World’ s First Freedom of Information Act. Anders Chydenius’ legacy today, Kokkola: Anders Chydenius Foundation 2006, s. 18–53.
Manninen, Juha, ”Anders Chydenius ja maailman ensimmäisen tietämisen vapauden lain synty”, Historiallinen Aikakauskirja 104, 2006:4, s. 470–484.
Nordbäck, Carola, Lycksalighetens källa. Kontextuella närläsningar av Anders Chydenius budordspredikningar, 1781–82, Åbo: Åbo Akademis förlag 2009.
Palmén, Ernst Gustaf, Politiska skrifter af Anders Chydenius. Med en historisk inledning, Helsingfors: G.W. Edlunds förlag 1877–1880.
Rabbe, Frans J., ”Anders Chydenius”, Finlands minnesvärde män. Samling af lefnadsteckningar del 2, Helsingfors: J. C. Frenckell & Son 1857.
Schauman, Georg, ”Några otryckta skrifter af Anders Chydenius”, Ekonomiska Samfundet i Finland. Föredrag och förhandlingar, II:2, Helsingfors 1901, s. 46–70.
Schauman, Georg, Biografiska undersökningar om Anders Chydenius jämte otryckta skrifter af Chydenius, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 84, Helsingfors 1908.
Uhr, Carl G., Anders Chydenius 1729–1803. A Finnish Predecessor to Adam Smith, Meddelanden från Nationalekonomiska institutionen vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi 6, Åbo: Åbo Akademi 1963.
Virrankoski, Pentti, ”Anders Chydeniuksen aikaisemmin tuntematon kirjoitus Pohjanmaan kaupunkien tapulioikeuksista”, Turun Historiallinen Arkisto 39, 1985, s. 230–238.
Virrankoski, Pentti, ”Anders Chydenius (1729–1803). Kokkolan kirkkoherra, valtiopäiväedustaja, yhteiskunnallinen kirjailija”, Hannu Mustakallio (toim.), Kirkollisia vaikuttajia. Pyhästä Henrikistä nykypäivään, Studia Biographica 10, Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2012, s. 137–146.
Virrankoski, Pentti, ”Anders Chydenius and the Government of Gustavus III of Sweden in the 1770s”, Scandinavian Journal of History 13, 1988, s. 107–119.
Virrankoski, Pentti, Anders Chydenius. Demokraattinen poliitikko valistuksen vuosisadalta, Porvoo: WSOY 1986.
Virrankoski, Pentti, Anders Chydenius. Demokratisk politiker i upplysningens tid, Stockholm/Helsingfors: Timbro/Söderströms 1995.
Cavallin, Maria, I kungens och folkets tjänst. Synen på den svenske ämbetsmannen 1750–1780, Avhandlingar från Historiska institutionen i Göteborg 36, Göteborg 2003.
Lagerroth, Fredrik, Frihetstidens författning. En studie i den svenska konstitutionalismens historia, Stockholm: Bonnier 1915.
Landberg, Johan Georg, Riksdagens initiativ- och beslutsrätt under 1772 års statsskick, Uppsala universitets årsskrift 1929:2, Uppsala 1929.
Rintala, Erkki (toim.), Vaasan hovioikeus 1776–1976 Vasa hovrätt. Kirjoituksia ja kuvia 200-vuotistaipaleelta, Vaasa: Vaasan hovioikeus 1976.
Vepsä, Iisa, Oikeuden hakijat. Tutkimus Vaasan hovioikeuden perustamisesta ja varhaisesta toiminnasta, Suomalaisen lakimiesyhdistyksen julkaisuja, A-sarja, 294, Helsinki 2009.
Ahlström, Göran, ”The period 1766–1802”, Lennart Jörberg (ed.), A History of Prices in Sweden 1732–1914. Volume II. Description, Analysis, Lund: CWK Gleerup 1972.
Ahlström, Göran, Studier i svensk ekonomisk politik och prisutveckling 1776–1802, Lund: Studentlitteratur 1974.
Alanen, Aulis J., ”Pohjanlahden vapaasta purjehduksesta 1766–1808”, Historiallinen Arkisto 53, Helsinki: Suomen historiallinen seura 1950.
Alanen, Aulis J., ”Stapelfriheten och de bottniska städerna 1766–1808”, Historiska och litteraturhistoriska studier 31/32, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 357, Helsingfors 1956, s. 101–246.
Alanen, Aulis J., Der Aussenhandel und die Schiffahrt Finnlands im 18. Jahrhundert, Suomalaisen tiedeakatemian toimituksia B 103, Helsinki 1957.
Annala, Vilho, ”Pohjanmaan kaupunkien taistelu kauppavapaudesta vapauden ajalla”, Yhteiskuntataloudellinen aikakauskirja 1920, s. 118–154.
Arnberg, Johan W., Anteckningar om frihetstidens politiska ekonomi, Uppsala: W. Schultz förlag 1868.
Berg, Bengt Åke, Volatility, integration and grain banks. Studies in harvests, rye prices and institutional development of the parish magasins in Sweden in the 18th and 19th centuries, Stockholm: Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm 2007.
Boëthius, Bertil & Åke Kromnow, Jernkontorets historia. Del 1. Grundläggningstiden, Stockholm 1947.
Carlén, Stefan, Staten som marknadens salt: en studie i institutionsbildning, kollektivt handlande och tidig välfärdspolitik på en strategisk varumarknad i övergången mellan merkantilism och liberalism 1720–1862, Stockholm: Almqvist & Wiksell International 1997.
Edgren, Monika, Från rike till nation. Arbetskraftspolitik, befolkningspolitik och nationell gemenskapsformering i den politiska ekonomin i Sverige under 1700-talet, Lund: Historiska media 2001.
Edvinsson, Rodney, ”Swedish monetary standards in a historical perspective”, Rodney Edvinsson, Tor Jacobson & Daniel Waldenström (eds), Exchange Rates, Prices, and Wages, 1277–2008, Historical Monetary and Financial Statistics for Sweden [Vol. I], Stockholm: Sveriges Riksbank in cooperation with Ekerlids Förlag 2010b, s. 26–66.
Edvinsson, Rodney, ”The multiple currencies of Sweden-Finland 1534–1803”, Rodney Edvinsson, Tor Jacobson & Daniel Waldenström (eds), Exchange Rates, Prices, and Wages, 1277–2008, Historical Monetary and Financial Statistics for Sweden [Vol. I], Stockholm: Sveriges Riksbank in cooperation with Ekerlids Förlag 2010a, s. 133–237.
Edvinsson, Rodney, Tor Jacobson & Daniel Waldenström (eds), Historical monetary and financial statistics for Sweden. Exchange rates, prices, and wages, 1277–2008, Stockholm: Ekerlid 2010.
Ekegård, Einar, Studier i svensk handelspolitik under den tidigare frihetstiden, Uppsala 1924.
Ericsson, Birgitta, ”De anlagda städerna i Sverige (ca 1580–1800)”, Urbaniseringsprocessen i Norden. Del 2. De anlagte steder på 1600–1700-tallet, Oslo: Universitetsforlag 1977, s. 100–133.
Ericsson, Birgitta, ”Stockholms storborgerskap och intressespelet kring produktplakatet”, Robert Sandberg (red.), Studier i äldre historia tillägnade Herman Schück 5/4 1985, Stockholm 1985, s. 301–312.
Evans, Chris & Göran Rydén, Baltic iron in the Atlantic world in the eighteenth century, Leiden: Brill 2007.
Forsman, Karl, ”Studier i det svenska 1700-talets ekonomiska litteratur”, Historiska och litteraturhistoriska studier 23, Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland CCCXII, Helsingfors 1947, s. 78–262.
Friberg, Nils, Stockholm i bottniska farvatten. Stockholms bottniska handelsfält under senmedeltiden och Gustav Vasa, Monografier utgivna av Stockholms kommun 53, Stockholm: LiberFörlag 1983.
Hallendorff, Carl, Sveriges riksbank 1668–1918. Bankens tillkomst och verksamhet [2], Riksens ständers bank 1719–1766, Stockholm: Norstedt 1919.
Heckscher, Eli F., ”Produktplakatet och dess förutsättningar. Bidrag till merkantilsystemets historia i Sverige”, Historiska studier tillägnade Harald Hjärne på hans sextioårsdag den 2 maj 1908, del II, Uppsala 1908, s. 694–784.
Heckscher, Eli F., Ekonomi och historia, Stockholm: Albert Bonniers förlag 1922.
Heckscher, Eli F., Merkantilismen 1–2, Stockholm: Norstedt 1953.
Heckscher, Eli F., Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa. D. 1, Före frihetstiden, Bok I–II, Stockholm: Bonnier 1935.
Heckscher, Eli F., Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa. D. 2, Det moderna Sveriges grundläggning, Bok I–II, Stockholm: Bonnier 1949.
Herlitz, Lars, Fysiokratismen i svensk tappning 1767–1770, Meddelanden från Ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet 35, Göteborg 1974.
Historisk statistik för Sverige, del 3. Utrikeshandel 1732–1970, Örebro: Statistiska centralbyrån 1972.
Högberg, Staffan, Utrikeshandel och sjöfart på 1700-talet. Stapelvaror i svensk export och import 1738–1808, Stockholm: Bonnier 1969.
Kaila, E. E., Pohjanmaa ja meri 1600- ja 1700-luvuilla, Historiallisia tutkimuksia 14, Helsinki: Suomen Historiallinen Seura 1931.
Kaiserfeld, Thomas, Krigets salt. Salpetersjudning som politik och vetenskap i den svenska skattemilitära staten under frihetstid och gustaviansk tid, Lund: Sekel Bokförlag 2009.
Karlsson, Per-Arne, Järnbruken och ståndssamhället. Institutionell och attitydmässig konflikt under Sveriges tidiga industrialisering 1700–1770, Jernkontorets bergshistoriska skriftserie 25, Stockholm 1990.
Karonen, Petri, Patruunat ja poliitikot. Yritysjohtajat taloudellisina ja poliittisina toimijoina Suomessa 1600–1920, Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2004.
Kaukiainen, Yrjö, Ulos maailmaan. Suomalaisen merenkulun historia, Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2008.
Laine, Eevert, ”Salpietarinvalmistus ja ruutitehdaspuuhat 1810–1820-luvuilla”, Historiallinen Arkisto 46, Helsinki: Suomen historiallinen seura 1939, s. 295–365.
Liedman, Sven-Eric, Den synliga handen. Anders Berch och ekonomiämnena vid 1700-talets svenska universitet, Stockholm: Arbetarkultur 1986.
Lilja, Sven, ”The Geography of urbanization – Sweden and Finland , c. 1570–1770”, Scandinavian Economic History Review 1994, s. 235–256.
Lindgren, Torgny, Banko- och riksgäldsrevisionerna 1782–1807, Studia Historica Upsaliensia 72, Uppsala: Uppsala universitet 1975.
Lundqvist, Pia, Marknad på väg: den västgötska gårdfarihandeln 1790–1864, Avhandlingar från Historiska institutionen i Göteborg 52, Göteborg 2008.
Magnusson, Lars, ”Mercantilism and ‘reform’ mercantilism: the rise of economic discourse in Sweden during the eighteenth century”, History of Political Economy 19, 1987:3, s. 415–433.
Magnusson, Lars, ”Physiocracy in Sweden”, B. Delmas, T. Delmas & P. Steiner (eds), La Diffusion Internationale de la Physiocratie, Grenoble: Presses Universitaires de Grenoble 1995.
Magnusson, Lars, Korruption och borgerlig ordning. Naturrätt och ekonomisk diskurs i Sverige under frihetstiden, Uppsala papers in economic history. Research report 20, Uppsala: Uppsala universitet 1989.
Magnusson, Lars, Mercantilism. The Shaping of an Economic Language, London: Routledge 1994.
Magnusson, Lars, Sveriges ekonomiska historia, Stockholm: Norstedt 2010.
Magnusson, Lars, The Tradition of Free Trade, London: Routledge 2004.
Magnusson, Lars, Äran, korruptionen och den borgerliga ordningen. Essäer från svensk ekonomihistoria, Stockholm: Atlantis 2001.
Marjanen, Jani, Den ekonomiska patriotismens uppgång och fall. Finska hushållningssällskapet i europeisk, svensk och finsk kontext 1720–1840, Helsingfors: Helsingfors universitet 2013.
Nyberg, Klas, ”The Early Modern Financial System and the Informal Credit Market”, Anders Ögren (ed.), The Swedish Financial Revolution, Basingstoke: Palgrave MacMillan 2010, s. 14–40.
Ojala, Jari, Tehokasta liiketoimintaa Pohjanmaan pikkukaupungeissa. Purjemerenkulun kannattavuus ja tuottavuus 1700–1800-luvulla, Bibliotheca Historica 40, Helsinki: Suomen Historiallinen Seura 1999.
Ojala, Jari, Tuhannen purjelaivan kaupunki. Kokkolan purjemerenkulun historia, Kokkola: Keskipohjanmaa-säätiö 1996.
Persson, Karl Gunnar, Grain markets in Europe, 1500–1900: integration and deregulation, Cambridge: Cambridge University Press 1999.
Petander, Karl, De nationalekonomiska åskådningarna i Sverige sådana de framträda i litteraturen del 1, 1718–1765, Stockholm: P. A. Norstedt & söner 1912.
Plaenge Jacobson, Sigbrit, 1766 års allmänna fiskestadga. Dess uppkomst och innebörd med hänsyn till Bottenhavsfiskets rättsfrågor, Studia Historica Upsaliensia 98, Uppsala: Uppsala universitet 1978.
Poulsen, Bo, Dutch herring. An environmental history c. 1600–1860, Close encounters with the Dutch, Amsterdam: Aksant 2008.
Runefelt, Leif, Dygden som välståndets grund. Dygd, nytta och egennytta i frihetstidens ekonomiska tänkande, Stockholm studies in economic history 43, Stockholm: Stockholms universitet 2005.
Runefelt, Leif, Hushållningens dygder. Affektlära, hushållningslära och ekonomiskt tänkande under svensk stormaktstid, Stockholm studies in economic history 34, Stockholm: Stockholms universitet 2001.
Schauman, Georg, Studier i frihetstidens nationalekonomiska litteratur. Idéer och strömningar 1718–1740, Helsingfors 1910.
Sundberg, Gunnar, Partipolitik och regionala intressen 1755–1766. Studier kring det bottniska handelstvångets hävande, Studia Historica Upsaliensia 104, Uppsala: Uppsala universitet 1978.
Villstrand, Nils Erik, ”En sjudande patriot. Kapten Carl Theodor Edman (1771–1820), krigen och salpetern”, Tom Gullberg & Kaj Sandberg (red.), Medströms–motströms. Individ och struktur i historien. Festskrift till Max Engman den 27 september 2005, Helsingfors/Stockholm: Söderströms/Atlantis 2005, s. 435–458.
Virkkula, Seija, ”Taloudellisesta mielenkiinnosta Ruotsi-Suomen Lappiin 1700-luvun kirjallisuudessa”, Faravid 15, Pohjois-Suomen Historiallisen yhdistyksen vuosikirja, Rovaniemi 1991, s. 247–262.
Virrankoski, Pentti, ”Pohjalaiset kimröökin, tärpätin ja hartsin valmistajina”, Kotiseutu 1969:2, s. 88–94.
Åmark, Karl, Spannmålshandel och spannmålspolitik i Sverige 1719–1830, Stockholm 1915.
Åström, Sven-Erik, From Tar to Timber. Studies in Northeast European Forest Exploitation and Foreign Trade 1660–1860, Helsinki: Societas Scientiarum Fennica 1988.
Alm, Mikael, Kungsord i elfte timmen. Språk och självbild i det gustavianska enväldets legitimitetskamp 1772–1809, Stockholm: Atlantis 2002.
Granberg, Gunnar, Gustav III – en upplysningskonungs tro och kyrkosyn, Studia Historico-Ecclesiastica Upsaliensia 40, Uppsala: Uppsala universitet 1998.
Lönnroth, Erik, Den stora rollen. Kung Gustaf III spelad av honom själv, Stockholm: Norstedts 1986.
von Proschwitz, Gunnar, Gustaf III – Mannen bakom myten, Höganäs: Förlags Ab Wiken 1992.
Skuncke, Marie-Christine, Gustaf III. Det offentliga barnet. En prins retoriska och politiska fostran, Stockholm: Atlantis 1993.
Tandefelt, Henrika, Konsten att härska. Gustaf III inför sina undersåtar, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 706, Helsingfors 2008.
Carlbom, Terry, Lycka och nytta. Jeremy Benthams idévärld, Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala 113, Uppsala: Uppsala universitet 1991.
Christensson, Jakob, Lyckoriket. Studier i svensk upplysning, Stockholm: Atlantis 1996.
Collstedt, Christopher, Duellanten och rättvisan. Duellbrott och synen på manlighet i stormaktsväldets slutskede, Lund: Sekel 2007.
Frängsmyr, Carl, Klimat och karaktär. Naturen och människan i sent svenskt 1700-tal, Stockholm: Natur och kultur 2000.
Frängsmyr, Tore, ”Den gudomliga ekonomin. Religion och hushållning i 1700-talets Sverige”, Lychnos 1971–1972, s. 217–244.
Frängsmyr, Tore, Geologi och skapelsetro. Föreställningar om jordens historia från Hiärne till Bergman, Lychnos-bibliotek 26, Uppsala: Uppsala universitet 1969.
Frängsmyr, Tore, Svärmaren i vetenskapens hus. Idéhistoriska essäer, Stockholm: Rabén & Sjögren 1977.
Frängsmyr, Tore, Wolffianismens genombrott i Uppsala. Frihetstida universitetsfilosofi till 1700-talets mitt, Skrifter rörande Uppsala universitet. C, Organisation och historia, 33, Skrifter utgivna till Uppsala universitets 500-årsjubileum 2, Uppsala 1976.
Garrett, Aaron, ”Francis Hutcheson and the origin of animal rights”, Journal of the History of Philosophy 45, 2007:2, s. 243–265.
Gay, Peter, The Enlightenment. An Interpretation. The Rise of Modern Paganism [1], New York: Norton 1995.
Haakonssen, Knud, Natural law and moral philosophy. From Grotius to the Scottish Enlightenment, Cambridge: Cambridge University Press 1996.
Jarrick, Arne & Johan Söderberg, Odygd och vanära. Folk och brott i gamla Stockholm, Stockholm: Rabén Prisma 1998.
Jarrick, Arne, Hamlets fråga. En svensk självmordshistoria, Stockholm: Norstedt 2000.
Josephson, Lennart, Kellgren och samhället. Kritik och satir till mitten av 1780-talet, Uppsala 1942.
Lewan, Bengt, Med dygden som vapen. Kring begreppet dygd i svensk 1700-talsdebatt, Stockholm: Symposion 1985.
Lindberg, Bo H., Praemia et poenae. Etik och straffrätt i Sverige i tidig ny tid, Bd 1–2, Uppsala 1992.
Lindberg, Bo, Naturrätten i Uppsala 1655–1720, Skrifter rörande Uppsala universitet. C, Organisation och historia, 33, Skrifter utgivna till Uppsala universitets 500-årsjubileum. 2, Uppsala 1976.
Lindroth, Sten, Kungl. Svenska vetenskapsakademiens historia 1739–1818, Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien 1967.
Lindroth, Sten, Svensk lärdomshistoria 3. Frihetstiden, Stockholm: Norstedt 1975.
Lindroth, Sten, Svensk lärdomshistoria 4. Gustavianska tiden, utg. av Gunnar Eriksson, Stockholm: Norstedt 1981.
Lindstedt Cronberg, Marie & Catharina Stenqvist (red.), Förmoderna livshållningar. Dygder, värden och kunskapsvägar från antiken till upplysningen, Lund: Nordic Academic Press 2008.
Nurmiainen, Jouko, ”Particular Interests and the Common Good in Swedish Mid-18th-Century Diet Politics: The ’Finnish Perspective’”, Scandinavian Journal of History, vol. 32, 2007, s. 388–404.
Nurmiainen, Jouko, Edistys ja yhteinen hyvä vapaudenajan ruotsalaisessa poliittisessa kielessä, Bibliotheca historica 122, Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2009.
Saine, Thomas P., The problem of being modern, or, The German pursuit of enlightenment from Leibniz to the French revolution, Detroit: Wayne State University Press 1997.
Steinby, Torsten, Peter Forsskål och Tankar om borgerliga friheten, Helsingfors: Hufvudstadsbladet 1970.
Stenqvist, Catharina & Marie Lindstedt Cronberg (red.), Dygder och laster. Förmoderna perspektiv på tillvaron, Lund: Nordic Academic Press 2010.
Arvidson, Stellan, Thorild 1, Passionernas diktare, Stockholm: Carlsson 1989.
Delblanc, Sven, Ära och minne. Studier kring ett motivkomplex i 1700-talets litteratur, Stockholm: Bonnier 1965.
Knif, Henrik, ”Ull och idéer. Ekonomi, fåravel och herdelek på 1700-talet”, Historiska och litteraturhistoriska studier 80, Helsingfors: Svenska litteratursällskapet 2005.
Lamm, Martin, Upplysningstidens romantik. Den mystiskt sentimentala strömningen i svensk litteratur, Förra delen, Stockholm: Hugo Gebers förlag 1918.
Leino, Pentti, ”The Kalevala metre and its development”, Anna-Leena Siikala & Sinikka Vakimo (eds), Songs beyond the Kalevala. Transformations of oral poetry, Studia Fennica Folkloristica 2, Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1994, s. 56–74.
Meinander, Toini, Suomalaista tilapäärunoutta Ruotsin vallan ajalta, Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1928.
Niemi, A. R., ”Kaksi kansanrunokokoelmaa viime vuosisadalta ynnä ’Suru-runot suomalaiset’”, Suomi: Kirjoituksia isänmaallisista aineista 14, 1897, s. 1–80.
Sarje, Kimmo, Kristalli, Helsinki: Musta taide 1996.
Back, Lars, ”Den äldsta bosättningen i Karleby”, Karleby sockens historia 1, Karleby: Karleby sockens historiekommitté 1967, s. 384–392.
Enbuske, Matti, Vanhan Lapin valtamailla: asutus ja maankäyttö historiallisen Kemin Lapin ja Enontekiön alueella 1500-luvulta 1900-luvun alkuun, Bibliotheca historica 113, Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2008.
Krook, Tor, ”Församling och prästerskap”, Karleby sockens historia 1, Karleby: Karleby sockens historiekommitté 1967, s. 187–300.
Luukko, Armas, Vaasan historia II. 1721–1808, Vaasa: Vaasan kaupunki 1979.
Nikander, Gabriel, Gamlakarleby stads historia II, Åbo 1944.
Palm, Lennart Andersson, Borås stads historia. 1, Stad och omland fram till 1800-talets mitt, Lund: Historiska Media 2005.
Pulkkis, Emma, ”Folkliga seder och bruk”, Karleby sockens historia 1, Karleby: Karleby sockens historiekommitté 1967, s. 301–322.
Salminen, Tapio, Pohjanmaan kautta: tiet ja tieliikenne Pohjanmaalla keskiajalta 1990-luvulle. Via Österbotten: vägar och vägtrafik i Österbotten från medeltiden till 1990-talet, Vaasa: Tielaitos, Vaasan tiepiiri 1997.
Sörlin, Sverker, ”Guldet från Norden. Norrlandsvisioner från Olaus Magnus till Johan Galtung”, Sune Åkerman & Kjell Lundholm (red.), Älvdal i Norr. Människor och resurser i Luledalen 1300–1800, Acta Universitatis Umensis, Umeå Studies in the humanities 91, Luleå 1990, s. 83–148.
Virrankoski, Pentti, Kokkolan pitäjän yläosan historia. Kaustisen, Vetelin, Halsuan ja Perhon vaiheita esihistoriallisesta ajasta 1860-luvulle, Kokkola: Halsuan, Kaustisen, Perhon ja Vetelin historiatoimikunta 1961.
Björkstén, Johan Isak, Vaccinationens historia i Finland 1, Helsingfors: Finska Vetenskapssocieteten 1902.
Crosby, Alfred W., ”Smallpox”, Kenneth F. Kiple (ed.), The Cambridge World History of Human Disease, Cambridge: Cambridge University Press 1993, s. 1008–1013.
Fenner, Frank et al., Smallpox and its eradication, History of international public health no. 6, Geneva: World Health Organization 1988.
Herbert, Eugenia W., ”Smallpox inoculation in Africa”, Journal of African History, Vol. 16, No. 4, 1975, s. 539–559. http://www.jstor.org/stable/180496, hämtat 8.12.2009.
Hjelt, Otto E. A., Svenska och finska medicinalverkets historia 1663–1812, Andra delen, Helsingfors 1892.
Hopkins, Donald R., Princes and peasants. Smallpox in history, Chicago & London: University of Chicago Press 1983.
Ilmoni, Immanuel, Bidrag till Nordens sjukdoms-historia III. Bidrag till historien om Nordens sjukdomar från början af det adertonde seklets andra decennium till samma århundrades slut, Helsingfors: J. Simelii arfvingar 1853.
Jutikkala, Eino, ”Spridningsmönstren hos smittkopporna under andra hälften av 1700-talet i Finland”, Ole Feldbaek & Niels Thomsen (red.), Festskrift til Kristof Glamann, Odense: Odense Universitetsforlag 1983, s. 213–233.
Kalant, Harald, ”Opium revisited: a brief review of its nature, composition, non-medical use and relative risks”, Review, Addiction 1997, vol. 92, issue 3, s. 267–277.
Karsten, Walter Johan, Farmacins historia i Finland, Helsingfors: Farmaceutiska Föreningens Förlag 1933.
Lindgren, John & Lauritz Gentz, Läkemedelsnamn: ordförklaring och historik. Del II, Utg. på uppdrag av Apotekarsocietetens direktion, Lund: Berlingska Boktryckeriet 1927.
Maehle, Andreas-Holger, ”Pharmacological experimentation with opium in the eighteenth century”, Roy Porter & Mikuláš Teich (eds), Drugs and Narcotics in History, Cambridge: Cambridge University Press 1995, s. 52–76.
Nunn, John F., Ancient Egyptian Medicine, London: British Museum Press 1996.
Pitkänen, K. J., J. H. Mielke & L. B. Jorde, ”Smallpox and its Eradication in Finland: Implications for Disease Control”, Population Studies 43, 1989, s. 95–111.
Porter, Roy, ”Pain and suffering”, William F. Bynum & Roy Porter (eds), Companion Encyclopedia of the History of Medicine, London & New York: Routledge 1993, s. 1574–1591.
Railo, J. E., ”Variolaatio Suomessa 1754–1801”, Hippokrates, Suomen lääketieteen historian seuran vuosikirja 11, 1994, s. 47–74.
Risse, Guenter B., ”Brunonian therapeutics: new wine in old bottles?”, Medical History, Supplement No. 8, 1988, s. 46–62.
Scarborough, John, ”The opium poppy in Hellenistic and Roman medicine”, Roy Porter & Mikuláš Teich (eds), Drugs and Narcotics in History, Cambridge: Cambridge University Press 1995, s. 4–23.
Sköld, Peter, The Two Faces of Smallpox: A Disease and its Prevention in Eighteenth- and Nineteenth-Century Sweden, Report no. 12 from the Demographic Data Base, Umeå: University of Umeå 1996.
Turpeinen, Oiva, ”Die Sterblichkeit an Pocken, Masern und Keuchhusten in Finnland in den Jahren 1751 bis 1865”, Arthur E. Imhof (herausg.), Mensch und Gesundheit in der Geschichte: Vorträge eines internationalen Colloquiums in Berlin vom 20. bis zum 23. September 1978 = Les hommes et la santé dans l’histoire : actes d’un colloque international à Berlin, 20–23 septembre 1978 / eingeleitet und herausgegeben von Arthur E. Imhof, Abhandlungen zur Geschichte der Medizin und Naturwissenschaften 39, Husum: Matthiesen 1980, s. 135–161.
Weatherall, Miles, ”Drug therapies”, William F. Bynum & Roy Porter (eds), Companion Encyclopedia of the History of Medicine, London & New York: Routledge 1993, s. 915–938.
Ylikangas, Mikko, Unileipää, kuolonvettä, spiidiä. Huumeet Suomessa 1800–1950, Jyväskylä: Atena 2009.
Andersson, Otto, Musikaliska sällskapet i Åbo 1790–1808, Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland 1940.
Hannikainen, Päivi-Liisa, Pohjanmaan musiikkikulttuuria menneiltä ajoilta: musiikin taitajia ja tukijoita eteläisen Pohjanmaan kirkkomusiikkielämässä 1700-luvun jälkipuoliskolla, Helsinki: Sibelius-Akatemia 2008.
Skuncke, Marie-Christine & Anna Ivarsdotter, Svenska operans födelse. Studier i gustaviansk musikdramatik, Stockholm: Atlantis 1998.
Broberg, Gunnar, Homo sapiens L. Studier i Carl von Linnés naturuppfattning och människolära, Lychnos-bibliotek 28, Uppsala: Uppsala universitet 1975.
Cormack, Eivor (ed.), The Linnaeus apostles. Global science & adventure. Europe, North & South America, vol. 3, book 2, Pehr Kalm, London: IK Foundation 2008.
Kalm, Pehr, Pehr Kalms Resa till Norra Amerika, del 1–3, Tilläggsband, Skrifter utgifna af Svenska Litteratursällskapet i Finland LXVI, XCIII, CXX, CCX, Helsingfors 1904, 1910, 1915, 1929.
Kalm, Pehr, Resejournal över resan till Norra Amerika, del 1–4, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 419, 436, 525, 550, Helsingfors 1966, 1970, 1985, 1988.
Kerkkonen, Martti, Peter Kalm’s North American Journey. Its Ideological Background and Results, Studia Historica I, Turku: Finnish Historical Society 1959.
Pihlaja, Päivi Maria, Tiedettä Pohjantähden alla: pohjoisen tutkimus ja Ruotsin tiedeseurojen suhteet Ranskaan 1700-luvulla, Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk 181, Helsinki: Suomen Tiedeseura 2009.
Boberg, Stig, Gustav III och tryckfriheten 1774–1787, Stockholm: Natur och Kultur 1951.
Burius, Anders, Ömhet om friheten. Studier i frihetstidens censurpolitik, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Skrifter 5, Uppsala: Uppsala universitet 1984.
Du Rietz, Rolf E. & Gun-Britt Du Rietz (eds), Swedish imprints 1731–1833. A retrospective national bibliography, vol. 36, Uppsala: Dahlia Books 1993.
Eek, Hilding, ”1766 års tryckfrihetsordning, dess tillkomst och betydelse i rättsutvecklingen”, Statsvetenskaplig Tidskrift, 1943, s. 185–222.
Gustafsson, Karl-Erik & Per Rydén (red.), Den svenska pressens historia 1. I begynnelsen (tiden före 1830), Stockholm: Ekerlid 2000.
Holmberg, Claes-Göran, Ingemar Oscarsson & Jarl Torbacke (red.), Den svenska pressens historia 1, I begynnelsen (tiden före 1830), Stockholm: Ekerlid 2000.
Mattsson, Annie, Komediant och riksförrädare. Handskriftcirkulerade smädeskrifter mot Gustaf III, Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet 45, Uppsala 2010.
Nyman, Magnus, Press mot friheten. Opinionsbildning i de svenska tidningarna och åsiktsbrytningar om minoriteter 1772–1786, Studier i idé- och lärdomshistoria 3, Uppsala: Uppsala universitet 1988.
Stridsberg, Olle, ”Hattarnas och mössornas ställningstaganden till tryckfrihetsfrågan på riksdagarna 1760–62 och 1765–66”, Historisk Tidskrift 1953:2, s. 158–166.
Suova, Eino, Aurora-seuran sanomalehti 1771–78. Sanomalehtiopillinen tutkimus, Turun yliopiston julkaisuja B42, Turku 1952.
von Vegesack, Thomas, Smak för frihet. Opinionsbildningen i Sverige 1755–1830, Stockholm: Natur och Kultur 1995.
Zilliacus, Clas & Henrik Knif, Opinionens tryck. En studie över pressens bildningsskede i Finland, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 526, Helsingfors 1985.
Björkstrand, Gustav, Jacob Tengström. Universitetsman, kyrkoledare och nationsbyggare, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 772, Helsingfors 2012.
Herlitz, Lars, ”Anders Nordencrantz”, Svenskt Biografiskt Lexikon, vol. 27, Stockholm 1990–1991, s. 187–197.
Lange, Per-Adolf, Anders Håkansson som politiker och ämbetsman 1789–1800, Uppsala: Almqvist & Wiksell 1940.
Nikander, Gabriel, Jacob Tengström som akademisk lärare och biskop intill 1808, Helsingfors 1913.
Schybergson, M. G., Henrik Gabriel Porthan. Levnadsteckning, Förra delen, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 83, Helsingfors 1908.
Schybergson, M. G., Jakob Tengströms vittra skrifter i urval, med en lefnadsteckning, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 41, Helsingfors 1899.
Strandberg, C. H., Åbo stifts herdaminne, ifrån reformationens början till närvarande tid 1–2, Åbo 1832, 1834.
Virrankoski, Pentti, ”Silakka, Anna Kristina”, Guy Gripenberg & al. (red.), Märkesmän och -kvinnor i Karlebynejden, [Karleby]: Karleby hembygdsförening 1999, s. 272–273.
Häkkinen, Kaisa, Agricolasta nykykieleen. Suomen kirjakielen historia, Helsinki: WSOY 1994.
Johannesson, Kurt, Retorik eller konsten att övertyga, 1:a uppl. 1990, Stockholm: Norstedt 2006.
Suomen murteiden sanakirja, Helsinki: Kotimaisten kielten tutkimuskeskus 1985–.
Suomen sanojen alkuperä. Etymologinen sanakirja, Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura ja Kotimaisten kielten tutkimuskeskus 1992–2000.
Forsius, Arno, ”Perunan historiaa”, Suomen Lääkärilehti 1994:24, s. 2377 (även tillgänglig: http://www.saunalahti.fi/arnoldus/peruna.html).
Gadd, Carl-Johan, ”Präster och landshövdingar rapporterar”, Ulf Jorner (red.), Svensk jordbruksstatistik 200 år, Örebro: Statistiska centralbyrån 1999.
Gadd, Carl-Johan, ”Varför är äldre näringslagstiftning så oklar?: kring ekonomisk lagstiftning, lagefterlevnad och sedvana, ca 1680–1850.”, Lennart Andersson Palm & Maria Sjöberg (red.), Historia: vänbok till Christer Winberg 5 juni 2007, Göteborg: Historiska institutionen, Göteborgs universitet 2007, s. 87–103.
Gadd, Carl-Johan, Det svenska jordbrukets historia 3. Den agrara revolutionen 1700–1870, Stockholm: Natur och Kultur 2000.
Gadd, Carl-Johan, Självhushåll eller arbetsdelning?: svenskt lant- och stadshantverk ca 1400–1860, Göteborg: Ekonomisk-historiska institutionen, Göteborgs universitet 1991.
Herlitz, Lars, Jordegendom och ränta. Omfördelningen av jordbrukets merprodukt i Skaraborgs län under frihetstiden, Meddelanden från Ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet 31, Göteborg 1974.
Juhlin-Dannfelt, Herman, Kungl. Landtbruksakademien 1813–1912 samt svenska landthushållningen under nittonde århundradet, Stockholm 1913.
Jutikkala, Eino, Bonden i Finland genom tiderna, Stockholm 1963.
Landtbruks-lexicon, Stockholm 1825.
Olsson, Mats, Skatta dig lycklig: jordränta och jordbruk i Skåne 1660–1900, Hedemora: Gidlund 2005.
Rasila, Viljo, Eino Jutikkala & Anneli Mäkelä-Alitalo (toim.), Suomen maatalouden historia 1. Perinteisen maatalouden aika esihistoriasta 1870-luvulle, Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 914:1, Helsinki 2003.
Stattin, Jan, Hushållningssällskapen och agrarsamhällets förändring. Utveckling och verksamhet under 1800-talets första hälft, Studia Historica Upsaliensia 113, Uppsala: Uppsala universitet 1980.
Brolin, Per-Erik, Hattar och mössor i borgarståndet 1760–1766, Uppsala 1953.
Klinge, Matti, ”Republikaner redan i unga år. Gymnasiekamraterna från Borgå”, Marie-Christine Skuncke & Henrika Tandefelt (red.), Riksdag, kaffehus och predikstol. Frihetstidens politiska kultur 1766–1772, Stockholm: Atlantis 2003.
Lindström, Peter, Prästval och politisk kultur 1650–1800, Skrifter från Institutionen för historiska studier 4, Umeå 2003.
Malmström, Carl Gustaf, Sveriges politiska historia från Konung Karl XII:s död till statshvälfningen 1772 1–6, Stockholm: P. A. Norstedts & söners förlag 1893–1901.
Melkersson, Martin, Staten, ordningen och friheten. En studie av den styrande elitens syn på statens roll mellan stormaktstiden och 1800-talet, Studia Historica Upsaliensia 184, Uppsala: Uppsala universitet 1997.
Metcalf, Michael F., ”The First Modern Party System? Political Parties, Sweden’s Age of Liberty and the Historians”, Scandinavian Journal of History 2, 1977, s. 265–287.
Nordin, Jonas, ”Frihetstidens radikalism”, Marie-Christine Skuncke & Henrika Tandefelt (red.), Riksdag, kaffehus och predikstol. Frihetstidens politiska kultur 1766–1772, Stockholm: Atlantis 2003.
Odhner, Clas Theodor, Sveriges politiska historia under konung Gustaf III:s regering 1–3, Stockholm: Norstedt 1885–1905.
Paloposki, Toivo J., Suomen talouden kehittäminen 1750–1760 -lukujen valtiopäiväpolitiikassa, Historiallisia tutkimuksia 98, Helsinki: Suomen Historiallinen Seura 1976.
Roberts, Michael, Swedish and English Parliamentarism in the eighteenth century, Belfast: Queen’s University 1973.
Roberts, Michael, The Age of Liberty. Sweden 1719–1772, Cambridge: Cambridge University Press 1986.
Scott, Hamish, ”The Seven Years War and Europe’s Ancien Régime”, War in History 18, 2011:4, s. 419–455.
Sennefelt, Karin, Politikens hjärta. Medborgarskap, manlighet och plats i frihetstidens Stockholm, Stockholm: Stockholmia förlag 2011.
Skuncke, Marie-Christine & Henrika Tandefelt (red.), Riksdag, kaffehus och predikstol. Frihetstidens politiska kultur 1766–1772, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 649, Stockholm & Helsingfors: Atlantis & Svenska litteratursällskapet i Finland 2003.
Winton, Patrik, Frihetstidens politiska praktik. Nätverk och offentlighet 1746–1766, Studia Historica Upsaliensia 223, Uppsala: Uppsala universitet 2006.
Ahlstedt, Stig, Anders Nohrborgs teologiska åskådning med särskild hänsyn till salighetsordningen, Acta Seminarii theologiae systematicae upsaliensis 3, Uppsala: Seminariet 1955.
Ahokas, Minna, ”Pro Fide et Christianismo -seuran papisto ja 1700-luvun ruotsalainen koulu-uudistuskeskustelu”, Kasvatus & Aika 2013/1, s. 19–31.
Andersen, Svend, Som dig själv. En inledning i etik, Nora: Nya Doxa 1997.
Aulén, Gustaf, Dogmhistoria. Den kristna lärobildningens utvecklingsgång från den efterapostoliska tiden till våra dagar, Stockholm: Svenska bokförlaget 1946.
Bexell, Göran & Carl-Henric Grenholm, Teologisk etik. En introduktion, Stockholm: Verbum 1997.
Bexell, Oloph, ”Historisk metod i homiletisk forskning”, Oloph Bexell, Fredric Cleve, Sven-Åke Selander & Olav Skjevesland (red.), Metoder i homiletisk forskning, Oslo: Det teologiske Menighetsfakultet 1997, s. 5–13.
Björkstrand, Gustav, ”Anders Chydeniuksen ja Jacob Tengströmin taistelu uskonnonvapauden puolesta”, Antti Laine & Aappo Laitinen (toim.), Yliopisto, kirkko ja yhteiskunta. Aila Lauhan juhlakirja, Suomen kirkkohistoriallisen seuran toimituksia 218, Helsinki 2011.
Björkstrand, Gustav, En kyrkolag i samklang med tidens verkliga behov. Den av ärkebiskop Jacob Tengström ledda kyrkolagskommitténs försök att utforma en ny kyrkolag för Finland i komparativt perspektiv, Finska kyrkohistoriska samfundets handlingar 201, Helsingfors 2007.
Björkstrand, Gustav, Försök till ny Redaction af Kyrko Lag för Finland. En källkritisk utgåva av ärkebiskop Jacob Tengströms kyrkolagsförslag jämte Förslag till ny Prestvalsförordning i Finland, Finska kyrkohistoriska samfundets handlingar 181, Helsingfors 1998.
Harbsmeier, Eberhard & Hans Raun Iversen, Praktisk teologi, Frederiksberg: ANIS 1995.
Harbsmeier, Eberhard, ”Kirkens kommunikationsformer”, Eberhard Harbsmeier & Hans Raun Iversen (red.), Praktisk teologi, Frederiksberg: Anis 1995, s. 231–345.
Herrlin, Olle, Sensus communis. En studie till problemet om förnuft och känsla i gustavianskt religionstänkande, Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelse 1942.
Hildebrand, Albin, Svenska kyrkans psalmbokskomitéer och psalmboksförslag under 1700-talet och början af 1800-talet. Ett litteraturhistoriskt bidrag, Stockholm: A. V. Carlsons förlag 1884.
Horstbøll, Henrik, ”Enlightenment and pietism in Denmark-Norway in the eighteenth century: The discourse of Erik Pontoppidan”, Fred van Lieburg & Daniel Lindmark (eds), Pietism, revivalism and modernity, 1650–1850, Newcastle: Cambridge Scholars 2008, s. 84–105.
Hägglund, Bengt, Teologins historia. En dogmhistorisk översikt, Lund: LiberLäromedel 1984.
Ihalainen, Pasi, ”The enlightenment sermon: towards practical religion and a sacred national community”, Joris van Eijnatten (ed.), Preaching, sermon and cultural change in the long eighteenth century, Leiden: Brill 2009, s. 219–260.
Josefson, Ruben, Andreas Knös teologiska åskådning. Med särskild hänsyn till försoningsläran, Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag 1937.
Kansanaho, Erkki, Wegeliuksen postillan lähteet ja teologia, Suomalaisen teologisen kirjallisuusseuran julkaisuja 53, Helsinki 1950.
Krook, Tor, 1700-talets väckelserörelser i Österbottens svenska församlingar, Jakobstad: Människovännens förlag 1928.
Laasonen, Pentti, Finlands kyrkohistoria 2. Åren 1593–1808, Skellefteå: Artos 2000.
Lenhammar, Harry, ”Gustaviansk tid från 1772 till 1792”, Lennart Tegborg & Harry Lenhammar (red.), Sveriges kyrkohistoria. 5, Individualismens och upplysningens tid, Stockholm: Verbum i samarbete med Svenska kyrkans forskningsråd 2000, s. 124–170.
Leufvén, Edvard, Upplysningstidens predikan. 1, Frihetstiden, Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelse 1926.
Leufvén, Edvard, Upplysningstidens predikan. 2, Den gustavianska tiden, Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelse 1927.
Lilja, Einar, Den svenska katekestraditionen mellan Svebilius och Lindblom. En bibliografisk och kyrkohistorisk studie, Samlingar och studier till svenska kyrkans historia 16, Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag 1947.
Lundström, Herman, ”Biskop Rydelius’ omtvistade memorial till 1738 års riksdag.” Kyrkohistorisk årsskrift, 1. årg, 1900, s. 225–252.
Malmstedt, Göran, Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500–1800, Avhandlingar från Historiska institutionen i Göteborg 8, Göteborg 1994.
Moliis-Mellberg, Gösta, Den svenska psalmboksrevisionens grundtankar. En historisk granskning, Helsingfors 1926.
Nygren, Anders, Den kristna kärlekstanken genom tiderna. Eros och Agape. I–II, Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelse 1930, 1936.
Nyman, Helge, Den bidande tron hos Paavo Ruotsalainen, Lutherska litteraturstiftelsens svenska publikationer 4, [Lund]: Gleerup 1949.
Rehnberg, Bertil, Prästeståndet och religionsdebatten 1786–1800, Studia historico-ecclesiastica Upsaliensia 10, Uppsala 1966.
Roessle, Julius, Zeugen und Zeugnisse. Die Väter des rheinisch-westfälischen Pietismus, Konstanz: Christliche Verlagsanstalt 1968.
Ross, Andrew C., ”Christian encounters with other world religions”, Stewart J. Brown & Timothy Tackett (eds), Cambridge History of Christianity, Volume 7. Enlightenment, Reawakening and Revolution 1660–1815, Cambridge University Press: Cambridge 2006, s. 475–494, http://dx.doi.org/10.1017/CHOL9780521816052 (hämtad 10.10.2009).
Schauman, Georg, ”Till religionsfrihetsfrågans historia vid 1778–1779 års riksdag”, Historisk Tidskrift 1898, s. 49–59 och tillägg s. 328–338
Schmidt, Wolfgang, Finlands kyrka genom tiderna. En översikt, Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelses förlag 1940.
Shalem, Avinoam (ed.), Constructing the image of Muhammad in Europe, Berlin: De Gruyter 2013.
Silén, Sven, Den kristna människouppfattningen intill Schleiermacher. En historisk-systematisk studie, Stockholm: Diakonistyrelsen 1938.
Suolahti, Gunnar, Finlands prästerskap på 1600- och 1700-talen, Stockholm: Geber 1927.
Thomson, A., ”Andreas Rydelii memorial vid 1738–39 års riksdag.” Kyrkohistorisk Årsskrift 1926, s. 193–202.
Vikström, Erik, Ortotomisk applikation. Bibelordets tillämpning och delning enligt den konservativa pietismens predikoteori, Acta Academiae Aboensis Ser. A Humaniora 48:2, Åbo 1974.
Wright, Nicholas Thomas, Justification. God’s plan and Paul’s vision, London: Society for Promoting Christian Knowledge 2009.
Historiallinen Arkisto IX, Helsinki: Suomen historiallinen seura 1886.
Hanssen, Börje, Österlen: allmoge, köpstafolk & kultursammanhang vid slutet av 1700-talet i sydöstra Skåne, [Ny utg.], Stockholm: Gidlund i samarbete med Institutet för folklivsforskning 1977.
Harnesk, Börje, Legofolk. Drängar, pigor och bönder i 1700- och 1800-talens Sverige, Umeå Studies in the Humanities 96, Umeå: Umeå universitet 1990.
Lindstedt Cronberg, Marie, Synd och skam. Ogifta mödrar på svensk landsbygd 1680–1880, Tygelsjö: Cronberg Publ. 1997.
Minnesskrift med anledning av den svenska befolkningsstatistikens 200-åriga bestånd, Stockholm 1949.
Nyström, Per, Stadsindustriens arbetare före 1800-talet. Bidrag till kännedom om den svenska manufakturindustrien och dess sociala förhållanden, Den svenska arbetarklassens historia [10], Stockholm: Tidens förlag 1955.
Sundin, Jan & Lars-Göran Tedebrand, ”Människor i protoindustriell miljö. En forskningsstrategi”, Historisk tidskrift, 1979:4, s. 422–438.
Thisner, Fredrik, Militärstatens arvegods. Officerstjänstens socialreproduktiva funktion i Sverige och Danmark, ca 1720–1800, Studia Historica Upsaliensia 230, Uppsala: Uppsala universitet 2007.
Utterström, Gustaf, Jordbrukets arbetare: levnadsvillkor och arbetsliv på landsbygden från frihetstiden till mitten av 1800-talet. I–II, Stockholm: Tiden 1957.
Wilmi, Jorma, Isäntäväet ja palvelusväen pito 1600-luvulla ja 1700-luvun alkupuolella. Taloudellispohjainen tutkimus Turun ja Porin sekä Pohjanmaan läänien maaseudulta, Studia historica Jyväskyläensia 43, Jyväskylä: Jyväskylän yliopisto 1991.
Wirilander, Kaarlo, Herrskapsfolk: ståndspersoner i Finland 1721–1870, Nordiska museets handlingar 98, Stockholm 1982.
Cygnæus, Gustaf, K. Finska Hushållningssällskapet 1797–1897, Åbo: Åbo Tidnings tryckeri-aktiebolag 1897.
Eriksson, Nils, Kungl. Vetenskaps- och vitterhets-samhället i Göteborg 1778–1874, Göteborg: Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället 1978.
Hildebrand, Bengt, Kungl. Svenska Vetenskapsakademien. Förhistoria, grundläggning och första organisation, Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien 1939.
Högberg, Staffan, Kungl. Patriotiska sällskapets historia. Med särskild hänsyn till den gustavianska tidens agrara reformsträvanden, Stockholm 1961.
Leinberg, K. G., ”Samfundet pro Fide et Christianismo och dess finska medlemmar”, Förhandlingar och uppsatser 19 (1905), Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 73, Helsingfors 1906, s. 237–243.
Murray, Robert, Samfundet Pro Fide under 200 år, Stockholm: Verbum 1971.
Westerlund, Lars, Hushållnings- och lantbrukssällskapen i Finland åren 1797–1909. Plattformar i länen för samhälleligt deltagande, Meddelanden från Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi A 215, Åbo 1985.
Zilliacus, Lars, Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter – en källa för forskningen II, Åbo: Åbo Akademis förlag 2003.
Morgonbladet 30 och 31.12.1878 nr 303 och 304.