Längd
| geometrisk linje |
1 geom. linje = 1/10 decimaltum = 2,969 mm |
| linje (verklinje) |
1 linje = 1/12 tum = 2,06 mm |
| tum (verktum) |
1 tum = 1/24 aln = 1/12 fot = 1/6 kvarter = 2,47 cm |
| kvarter (qvarter) |
1 kvarter = 1/4 aln = 1/2 fot = 6 (verk)tum = 14,85 cm |
| fot |
1 fot = 1/2 aln = 2 kvarter = 12 (verk)tum = 29,69 cm |
| aln |
1 aln = 2 fot = 4 kvarter = 24 (verk)tum = 59,38 cm |
| famn |
1 famn = 3 alnar = 6 fot = 72 (verk)tum = 1,78 m |
| fjärding (fierdedel) |
1 fjärding = 1/4 svensk mil = 9 000 fot = 2 672 m |
| svensk mil |
1 svensk mil = 36 000 fot = 10 688 meter |
Vikt
Beroende på vad som skulle vägas använde man olika viktenheter och viktenheterna kunde i sin tur variera i storlek.
Viktualievikt
| lod |
1 lod = 1/32 skålpund = 13,28 g |
| mark |
1 mark = 1/2 skålpund = 212,54 g (ibland, och från och med 1800-talet allmänt, mark = skålpund) |
| skålpund |
1 skålpund = 32 lod = 425,08 g |
| lispund |
1 lispund = 1/20 skeppund = 20 skålpund = 8,50 kg |
| skeppund |
1 skeppund = 20 lispund = 400 skålpund = 170,03 kg |
Myntvikt
| lod |
1 lod = 13,16 g |
| (lödig) mark |
1 mark = 16 lod = 210,62 g |
Grov metallvikt
Grov metallvikt var ett viktslag som användes i handeln med koppar och järn samt vid exporten av dessa. Den grova metallvikten var uppdelad i stapelstadsvikt, uppstadsvikt, bergs- eller bergslagsvikt, råkopparvikt och tackjärnsvikt. Sedan medeltiden hade man använt ett överviktssystem, så kallad proportionerad övervikt, enligt vilket skeppundet var tyngst på produktionsorten, lättare på uppstädernas våg och lättast på vågen i Stockholm och på andra exporthamnstäders vågar. De fraktkostnader som uppstod när ett skeppund järn eller koppar fraktades från bergslagerna via en uppstad till en stapelstad kunde täckas i och med att bergsskeppundet räknades väga mer än uppstadsskeppundet och uppstadsskeppundet i sin tur mer än stapelstadsskeppundet.
Stapelstadsvikt
| skeppund |
1 skeppund = 20 markpund = 400 mark = 136,02 kg |
| mark |
1 mark = 340,06 g |
Uppstadsvikt
| skeppund |
1 skeppund = 20 markpund = 400 mark = 142,83 kg |
| mark |
1 mark = 357,06 g |
Bergsvikt
| skeppund |
1 skeppund = 20 markpund = 400 mark = 149,63 kg |
| mark |
1 mark = 374,07 g |
Medicinalvikt
| drakma |
1 drakma = 3,71 g |
| uns |
1 uns = 8 drakmer = 29,69 g |
| libra |
1 libra = 12 uns = 356,28 g |
Andra viktenheter
| lass |
Med lass avses den mängd, t.ex. hö eller vedträn, som kan transporteras på en kärra eller släde. Lass har även använts som ytmått och avsåg då höskörden från fyra tunnland. Vinterlasset var större än sommarlasset, till och med dubbelt så stort, eftersom slädens transportkapacitet var betydligt större än kärrans. I praktiken varierade vikten på ett lass, men vid beskattningen användes följande tal: |
|
1 sommarlass hö = 25 lispund = 213 kg |
|
1 vinterlass hö = 50 lispund = 425 kg |
|
|
| läst |
Ett enhetsmått för ett fartygs dräktighet; ursprungligen ett rymdmått som senare utvecklades till ett viktmått vars storlek 1726 fastslogs till 18 skeppund järnvikt (stapelstadsvikt) = 2 448 kg. Lästens storlek varierade emellertid enligt varuslag. |
| skrinda |
Ett mått för skrymmande varor (särskilt träkol, hö eller halm), betecknande den mängd som ryms i en skrinda, d.v.s. en vagn eller släde försedd med ett överrede av t.ex. flätade spjälor och avsedd för transport av skrymmande varor. I fråga om kol motsvarade en skrinda 12 och senare 18 tunnor. Enligt Chydenius (s. 428) motsvarade ett vinterlass hö 6–8 skrindor hö. |
Rymdmått
Torra varor
| kanna |
1 kanna = 2,62 l |
| kappe |
1 kappe = 1/32 tunna = 1 3/4 kanna = 4,58 l |
| fjärding |
1 fjärding = 4 kappar = 7 kannor = 18,32 l |
| tunna |
1 tunna = 8 fjärdingar = 32 kappar = 56 kannor = 146,55 l |
| skäppa |
1 skäppa = 1/6 –1/4 tunnor. Måttet varierade lokalt och förbjöds 1735, men användes även efter det. |
| stig |
mått för träkol; antalet tunnor som rymdes på en kolstig varierade lokalt och över tid mellan 12 och 24 tunnor à ca 160 l |
Våta varor
| kvarter |
1 kvarter = 1/8 kanna = 0,33 l |
| kanna |
1 kanna = 1/48 tunna = 8 kvarter = 2,62 l |
| fjärding |
1 fjärding = 12 kannor = 31,40 l |
| tunna |
1 tunna = 4 fjärdingar = 48 kannor = 125,62 l |
| åm |
1 åm = 157 l |
Hö
| parm |
1 parm = 1 kubikfamn = 5,65 m3 |
Ytmått
| kappland |
1 kappland = 1/32 tunnland = 154,27 m2. Motsvarade arealen för en kappes utsäde. |
| tunnland |
1 tunnland = 4 936,57 m2 |
| kvadratmil |
1 kvadratmil = 114,23 km2 |
Antal
| tolft |
antal av tolv stycken vid räkning av plank och bräder |
