Föregående avsnitt: Tal vid Gustav III:s kröning, § 13
Följande avsnitt: Tal vid Gustav III:s kröning, § 15
§. 14.
Kom nu, du uplysta del af vårt Jord-klot, kom, säger jag, och visa fram dina Kungar, sätt nu de yppersta i jämförelse med vår Gustaf. Men lätt de låga själar bland Regenter gå bort och gömma sig; ty Gustafs klarhet förmörkar dem aldeles. Jag vill icke röra om Edert snille, I kloke män; åtnöjens med Eder Lott. Gustaver äro tunt sådde. Jag
förebrår icke Eder hjertats fel, fast oäkta begär ofta utgöra drif-fjedrarna til Eder dygd; men Gustafs flit saknar jag mäst hos Eder. I styren Folk, och stiften Lagar, och kännen sjelfve ingendera; ty dertil fordras bekymmer och arbete, och det skyn I. Hvarföre vaken I icke öfver Edert Folk då de vaka för Eder? Hvem liten I uppå? Ministrar och Ämbetsmän, och de åter uppå Eder. Hvarföre klagen I, at det går bakvändt til uti Edert Rike, då I sjelfve icke viljen rätta det. Ämbetsmännerne, sägen I, äro försummeliga, då I, som innehafven det högsta Ämbetet, ären likadanne. De arbeta för lega, men I umgås med Eder egendom.I viljen vara Herdar då Fåren skola klippas och dricka af hjordens mjölk, men at leda dem i bet tron I kommer andra til.
O Förstar! Öfverser icke således folket, de äro Edra bröder. Är det en ära at kallas Folkets Fader, så försaker icke heller den mödan at vara det. I torden räkna det för lågt at lära flit af Folket: Väl än så låter då Gustaf, vår outtrötteliga Gustaf, låter Honom lära Eder sådant, så skolen I ock en gång välsignas, såsom Gustaf nu af oss.
Föregående avsnitt: Tal vid Gustav III:s kröning, § 13
Följande avsnitt: Tal vid Gustav III:s kröning, § 15
Platser:
Personer: Gustav III (Gustaf d:n 3:die, Konung Gust. den 3)
Bibelställen:
Teman: