Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Tal vid Gustav III:s kröning

Tal vid Gustav III:s kröning, § 11

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

§. 11.

Riket hade under förflutna tider fått kännas vid svåra utskylder. Rikets Stat1 hade förökts och hus-hållningen vid Håfvet fordrade äfven en omtänksam noggranhet. Gustaf hade ej förr stigit på Svenska Thronen, än Han var omtänkt på en förbättrad Håf-hållning. Han hade såsom Kron-Prins och Medborgare hört menighetens suckar. Han ville såsom Regent icke draga dem öfver sig, och Hans ära var högre, än at den kunde sökas uti en lysande fåfänga.

Han försakade de kitlande och kostsamma nöjen, Skåde-spelen.2 Gustaf fann nu för sig en större skåde-plats. Han bevandrade åtskilliga främmande Landskaper och deras Håf, Han betracktade dem icke med en flycktig förundran; ty Han var mogen at dömma om menniskors goda och onda gjärningar. Stadd på utländsk botn, vistande vid det mäst lysande Håf i Europa, och likasom omringad af all fåfängans prakt, gör Han i sin egen Håf-hållning märkeliga3 inskränkningar, och förvisar en hel troup Franska Comedianter ifrån sitt Håf.4

Svenska folkets fägnad häröfver var obeskrifvelig; men belackare ville göra det til intet, i folkets tankar, tils menigheten genom trycket förvissades härom.

Vår Dyre Gustaf öfverhopades med många förböner, för dessa fåfänge­lig­hetens värktyg; men förgäfves. Här rögde sig den äkta menniskjo-­kärleken, den få rätt känna. At fara så hårt med flera, ansågs såsom stridande emot Gustafs ömma hjerte-lag; det hade ock varit så, om dessa icke riktat sig af Hans och Dess undersåtares nödvändigheter; i vällust förtärt den fattigas svett, och kunnat omskapa Svenska folket til veklingar. Hvad hade då denna barmhertighet varit? icke annat än en grymhet emot sig och undersåtare. Svaga Prinsar känna ej detta, och under ömhet emot några, sätta andra i slafveri. Men Gustaf var för stor at kunna förblindas af sken-fagra skäl. Här får Hans Krona genom den äkta dygden en dubbel glans, och Han vinner en ny seger öfver våra hjertan.

Du, O Gustaf, tål icke se den fattiga utarmas genom Ditt öfverflöd; Du vil draga oket jämt med Dina Undersåtare, och med Din hand taga under dens börda, som vill digna.

Du folkets Vän bör ock derföre hafva rum ibland verldenes stora Konungar.


  1. budget eller antalet tjänstemän som avlönades ur statsbudgeten
  2. Han försakade ... Skåde-spelen.: Avsikten med denna passage kan tolkas på flera sätt. Eventuellt hade kunskapen om kungens stora teaterintresse inte ännu nått Chydenius. Möjligt är också att Chydenius (och andra som möjligen deltagit i redigerandet av texten) har känt till intresset men trots det valt att beskriva verkligheten på ett annat sätt. Kanske ville man uttrycka sitt stöd för en sparsam linje.
  3. märkbara, kännbara
  4. förvisar en hel troup Franska Comedianter ifrån sitt Håf: Du Londels teatersällskap var verksamt i Sverige 1753–1771. Sällskapet hade kommit till Sverige på inbjudan av Lovisa Ulrika och hade ett nära band till hovet. När Adolf Fredrik dog sades kontraktet med teatersällskapet upp och paret Du Londel lämnade landet i juni 1771. Någon ”förvisning” var det ingalunda fråga om – Gustav III försökte tvärtom få sällskapets medlemmar att stanna kvar i Sverige och bli teaterinstruktörer. Å andra sidan ville Gustav III satsa på den svenska dramatiken, men avskedandet av de franska skådespelarna kunde vid behov beskrivas som här, som ett tecken på kungens sparsamhet.

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: