Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Rikets hjälp

Rikets hjälp, § 38

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

§. 38.

I fall Läsaren skulle få höra detta förslag utropas för en farlig Banquerout, som skulle störa Rikets credit och wara wanhederligt för et Rike, bör han ej låta däraf skräma sig, utan i stillhet öfwerwäga saken. Jag wil därwid allenast ärhindra

1:mo. At här ofwanföre är allaredan med skäl bewist, at Daler- Mark- och Öre-namnen hwarken i Koppar- eller Silfwer-mynt på flera hundrade år tilbaka, utmärkt någon wiss quantitet af Silfwer eller Koppar, som man nu wil aldeles antaga för afgjordt, utan at de undergått de aldrastörsta förwandlingar til Nations skada.

Här kan således ingen bewislig Banquerout wara at befara, då Slant-­dalern och Sedel-dalern blifwer efter 72 marks Cours i det närmaste lika, om man icke på samma sätt wil kalla Slant-myntningen en 4/9 dels Banquerout, som likwäl är auctoriserad i wåra Mynt-författningar.

2:do. Men om detta wore en Banqueroutte, så är det först wist, at den ingalunda är den första i Swerige, utan hafwa sådana skedt alt ifrån 800 talet och til närwarande tid, under hwilken en mark penningar är banquerouterad1 ifrån 16 lod fint Silfwer, enligit den nu til 70 mark stadgade Cours, ungefärligen til 1/35 dels lod, och dalern altid i samma proportion. Skal nu Banquerouten undwikas och Rikets Credit underhållas, genom nedsättandet af räkne-wärdet, blifwer frågan, när man skal börja: år 800, 1600, 1670, 1715 eller 1760? sker det ej ifrån förstnämnda åra-talet, wil jag med aldeles samma skäl, som nu brukas, bewisa Banquerouten. Man kan swara mig: hwad förr skedt, rå wi intet före, allenast wi taga oss til wara, at det ej sker i wår tid; och just samma swar tänker jag gifwa dem, som wilja skylla oss för Banquerout; ty det är sådant, som Riksens nu församlade Ständer icke äro wållande til, eller hafwa någon del uti; ty redan långt förut och för 1761 års Riksdag war räkne-wärdet i all Handel för­högdt, och Riksdaler specie köptes ej under 18 daler, men wäl därutöfwer de följande åren.

Detta måtte nu hafwa skedt af hwad orsak, som hälst, med eller mot Lag, i grund af Högsta Magtens egna författningar, som förut är wist, eller af penninge-okrare; så är det likwäl öfwer hela Europa bekant, at så werkeligen händt, och at alla waru-prisen redan rättat sig därefter, och wid rubbningen däraf måste stanna i likadan, men mera smärtande oreda, än de warit under den stigande Coursen då et högt Dalertal retade2 närings-idkare at arbeta, men dess fall blifwer twärtom qwäljande3 för all slags handtering.

Nations åtrå4 är ofelbart, at genom Högsta Magtens försigtiga och mogna åtgärd en gång för alla komma från denna willerwallan, med minsta känning, som är möjelig för Riket; men ingalunda, at nödwändigt bringa Finance-werket, genom en lång och äfwentyrlig operation i samma ställning, som det blef satt 1715, emedan det icke är afgjort, om just den förändringen war den bästa, eller om nedsättningen af räknewärdet, som ofta blifwit tilförene försökt, men altid stött näringarna, och aldrig förr blifwit möjelig, nu skulle kunna werkställas.

3:o. Blifwer ingen annan härigenom nu mera lidande, än den som på några och tjugu år låtit sina Sedel-Capitaler ligga döda. Den som spart redbarheter, har alt i behåll, och de som nu sitta med största Sedel-Capitaler, äro ofelbart aldraminst berättigade, at få dem efter 36 mark realiserade, då de likwäl sjelfwe fått dem för halfwa och tredjedels wärdet af andra under en hög Cours, och jag begriper icke, under hwad slags Patriotisme man kan förswara det, at efter några års förlopp betala til utlänningen för alla Banco-Sedlar, Stats-Contoirets obligationer, och alla privatorum förskrifningar, som äro under en hög Cours utgifne och stälde på Daler Kopp:mynt, twå eller tre gånger så många R:daler, som utlänningen emottagit dem före, hwilket alt til större delen aldeles undwikes, om Sedeln en gång för alla ställes på en wiss Silfwer-massa.

4:o. Låntagare äro förmodeligen flera i Staten, än långifware, åtminstone är det egenteligen näringarna, som nyttja förlag; men Capitalister och Procentenhielmar,5 som gifwa dem. Hwilkendera tror Läsaren bör mäst ömmas?

Under fallande Cours får den fattiga låntagaren sätta håret til,6 men wid stadgad Cours ingendera, och om Capitalister werkeligen förlorat något, så är det skedt förut, och de hafwa äfwen bästa styrkan därtil. Huru kunna så handgripeliga sanningar nekas?

5:o. Om Banken genom denna Banquerout, om den ändteligen skal så heta, skulle hwarefter lånen inflyta, winna någon mera styrka än annars, wore sådant ingalunda af wägen: Kronan står i några hundrade Tunnor Gulds skuld uti Banken, och Nation dignar under blotta ärläggandet af räntor därföre. Ju förmögnare Banken altså blefwe, ju snarare kunde han på en sådan grund realisera sina Sedlar, och Crediten återställas, och ju lättare kunde Banken eftergifwa sin fordran hos Kronan, til samteliga undersåtarenas lisa,7 som i annor händelse utmärglar oss och wåra barn, gör altid wåra Bewillnings-frågor swåra för Högsta Magten, och förhateliga för Nation.

6:o. Äro sådane slags Banquerouter och långt större och wåldsammare icke owanlige i Swerige eller andra Riken, utan at därföre förlora sin Credit. Jag wil blott anföra twänne exempel.

Mynte-tecknen, som woro stämplade til 1 Dal. Silf:mt, förlorade wäl i handel och wandel ansenligen af sitt stämplade wärde, så at warorna, som köptes med Mynt-tekn, blefwo 2 a 300 proCent i dalertal upstegrade; men Högsta Magten slog sjelf dem öfwer 1 000 proCent8 neder på et år, och gjorde med det samma på en gång många Capitalister til tiggare. Men just då, och därigenom want Riket sin credit.

Däremot talas nu intet om Sedelens nedslående eller aldraminsta försämrande, utan endast om bibehållandet af det wärde, som den redan werkeligen, såsom nästan enda Rikets nu gångbara Mynt, i handel och näringar äger. Då slogs Myntetecknen på en gång ned til 1/96 wärde af sin prägel, men Sedeln om man ock jämförde den emot wår bästa Daler efter 1715 års Myntställning, ej öfwer hälften af sin primitiva betydelse; ehuru det är förut bewist, at den från början ingen wisst utstakad betydelse haft; och likwäl säger man sådant wara oärhördt.

Banken i Frankrike, lyktade9 wid pass samma tid sina operationer, som Swerige slog ned sina Myntetecken; men på hwad sätt? Jo, med en Banquerout af 3 000 Millioner Livres eller, efter Swenskt räknings-sätt 20 000 Tunnor Guld, som utgör wid pass 50 gånger så stor Summa, som hela wår Sedel-stock är in alles: hwarigenom Kronan slapp på en gång sin skuld.

Mån Frankrike efter denna Banquerout icke haft säkrare credit än förr? Eller hwarföre utropar man det säkraste medel til härställande af en rätt credit, som grundar sig på soliditeter,10 såsom det farligaste för den samma?

Swenska Sedelmyntet förlorar genom denna författning ingen ting af sitt nu warande wärde: alt hwad det förlorat, är förr skedt. Och den måste af oss wara alt för enfaldig och lätt trogen, som låter inbilla sig, at ut- eller inländsk man, som nu innehafwer Sedel-Capitaler, har werkeligen gifwit 1 R:daler Specie eller en 9 Dalers Plåt för hwar 9 Dalers Sedel, eller waror til deras wärde; likwäl blygas de ej, at påstå11 sådant af Banken.

Det är ingalunda deras rätt, hwilka nu innehafwa Sedlar, som genom en stadgad Cours blifwer beröfwad, utan hela Nations. At nu genom nedsättande af Coursen skaffa Nation sin rätt, och där igenom decouragera12 näringarna, blifwer efter min tanka det äfwentyrligaste af alt.


  1. devalverad
  2. sporrade
  3. verkar dämpande, undertryckande, kvävande
  4. Nations åtrå: folkets önskan, längtan
  5. påhittat svenskt adelsnamn som användes nedsättande om långivare, liktydigt med ockrare
  6. sätta håret til: lida skada
  7. lindring, lättnad, tröst
  8. öfwer 1 000 proCent: Chydenius beräknar procentenheterna inkorrekt. År 1723 stämplades nödmynten, vars nominella värde var 1 daler silvermynt (smt), till 1 öre kopparmynt (kmt), varvid förhållandet mellan deras värde var 1:96. (Se nästa stycke.)
  9. avslutade
  10. säkerheter
  11. här: kräva, fordra
  12. lamslå, motarbeta, motverka, hindra

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: