Anmärkningar till provpsalmboken, s. 56v

Til Dig, som Nådastolen gå,

För wåra synder tilgift få

Och kalla Gud, wår Fader.

N:o 96. v 4. i slutet

Och jag i Dig bli ewigt säll.11Psalm 96, vers 4 i sin helhet: ”Men oss, som woro syndens trälar, Från synd och död Du frihet skänkt. Du för att frälsa wåra själar, Har Dig i nöd och jämmer sänkt. Du salighet på jorden sänder: Wår uselhet i sällhet wänder. O Jesu! lät min arma själ Af denna nåd så kraftigt röras, Att satans rike må förstöras, Och jag i Dig bli ewigt säll.”

hielpes sålunda

Och ingen blifwer syndens träl.

Siäl och säll är intet rim.

N:o 97. v. 6.

Och är mot oss alla så nådig och blid.12Psalm 97, vers 6 i sin helhet: ”Tack, ljufwaste wän! Som löst oss med blodet och döden igen. Tack Du, som har skänkt oss Din glädje och frid, Och är mot oss alla så nådig och blid. För elände, möda, för spott och för spe, Dig ära nu ske.”

det kan ju heta.

Ach! fräls oss från banden, ty nu är det tid.

Är ett utslitit rimslut

v. 8.

Du upstod, mot döden frimodighet gaf13Psalm 97, vers 8 i sin helhet: ”För det ur Din graf Du uppstod, mot döden frimodighet gaf; För det Du till himmelen segrande for; För det Du i högden nu ärofullt bor; För allt det Du werkstält, Du lofwat och sagt, Wi prise Din magt.”

meningen lättas sålunda:

Du upstod som hielte och segren mig gaf;

Meningen är ganska inbunden och mörk.

98. v. 1. i slutet

Jesus medlat har för jorden14Psalm 98, vers 1 i sin helhet: ”Lät oss nu wår Konung prisa, Som har stigit till oss ned, Och wårt hjerta tacksamt wisa: Ty wår Gud, som warit wred, Är försonad, blidkad worden; Jesus medlat har för jorden.”

bättre torde wara:

Frälste wi som bo på jorden.

Medla för jorden är ei någon ren tancka.

v. 3. i slutet.

Om wi hafwe helig wilja,

at oss ifrån synden skilja.15Psalm 98, vers 3 i sin helhet: ”Ära ware Gud i högden! Jesus skänker jorden frid. Änglar taga del i frögden: Wi må glädjas wisst derwid, Om wi hafwa helig wilja, Att oss ifrån synden skilja.”

det må Hällre heta:

Jesum må wi ewigt prisa,

Honom redlig lydnad wisa.

Är mycket matt och hörer ei egentel:n til saken, då wi hafwa at göra med Guds låf.

v. 4. sidsta strophen.

Hwad som wara bör wår ära.16Psalm 98, vers 4 i sin helhet: ”O! i säkre syndens trälar, O! i usle lustans barn, Låten icke edra själar Fängslas uti satans garn: Jesu ringhet kan oss lära, Hwad som wara bör wår ära.”

tydeligare kan man säga:

At i ödmiukhet är ära.

Är ei nog tydeligt.

N:o 101. v. 5.

Lät detta år wälsignat, nytt17Psalm 101, vers 5 i sin helhet: ”Lät detta år wälsignadt, nytt, Med nya gåfwor blifwa prydt, Ditt namn till låf och ära; Att wi må tjena Dig i ro, I Christlig kärlek sammanbo, Oss redeligen nära. Herre stärk Wåra werk, Att allt detta Wäl förrätta, Från oss skilja Allt, som strider mot Din wilja.” etc.

det kan begripas om man säger:

Lätt detta år, som nu är nytt etc:a

Hwad mening? Hwad construction?

N:o 102. v 1. sidsta orden.

Och hwar med sig wäl wet18Psalm 102, vers 1 i sin helhet: ”Upp Christne, till att prisa Med samfält frögdeljud, Med andlig sång och wisa, Wår nåderike Gud, För all miskundsamhet, Den wi så ymnigt njutit, Det året, som förflutit, Och hwar med sig wäl wet.”

Kunde man ei hällre säga:

Wår fiend til förtret.

Låter obehageligt för de många enstafwiga ord utan synnerlig betydelse.

v. 2. istället för

Man nog ei märcka kan19Psalm 102, vers 2 i sin helhet: ”Oss bör med flit betrakta Guds hand i smått och stort, Och icke ringa akta Det goda, Han oss gjort. Man nog ej märka kan Och wörda Herrans under, Och hur Han alla stunder Wår sak sig tagit an.”

må hällre sägas

Man nog ei prisa kan

v. 3.

Och läran ren i frid20Psalm 102, vers 3 i sin helhet: ”Sin kyrka Han bewarat, Och läran ren i frid Med nåd och kraft förswarat, I den förledna tid. Det är Hans milda hand, Som oss allt detta gifwit, Och alla faror drifwit Ifrån wårt fosterland.”

bättre kunde sägas:

Och gifwit Hiorden frid etc.

låter något matt.