Anmärkningar till provpsalmboken, s. 58r

N:o 154.1närmare bestämt psalmförslag nr 154, vers 5

Äfwen undgå samma nöd2Psalm 154, vers 5 i sin helhet: ”Ja, man må med trygghet wåga Hoppas, wid Hans swåra död, Att i kraft af Hans förmåga Äfwen undgå samma nöd. Ty om Han, som dödad blifwit, Lif och herrlighet har fått, Blir oss ock af Honom gifwit Del i samma sälla lott.”

Hällre

Segra i den sidsta nöd.

Wi kunna ei sägas at aldeles undgå dödsens nöd.

N:o 156. v. 1.

Här ligger den mächtiga glafwen3Psalm 156, vers 1 i sin helhet: ”Se grafwen är öpnad, der Jesus står opp, Och synden är worden begrafwen. Wår Hjelte sig reser, nu fylles wårt hopp: Här ligger den mägtiga glafwen; Som fördes af satan, men Jesus bröt af; Och efter sin seger till lösen oss gaf: Jag lefwer, I skolen ock lefwa.”

man kunde rättare säga

Här faller den giftiga glafwen.

Glafwen är gammal swenska och betyder ett swärd eller Lants. Swärdet kan ei kallas mächtigt men skarpt äfwen förgiftat

v. 3.

Blir afskuren fierran förkastad4Psalm 156, vers 3 i sin helhet: ”Död lem, som besmittar en lefwande kropp, Blir afskuren, fjerran förkastad. En Christen, förutan et lefwande hopp, Med dödliga synder belastad, Förwerkar i Christo sin salighets-lott, Ej wärdig att höra det löfte wi fått: Jag lefwer m. m.”

rättare

Blir afskuren, lemmen bortkastad.

Förkasta fierran är ei ren mening, men kasta bort en afskuren lem är rätt sagt

N:o 164. v 4. sidsta strophen.

Jag derpå mitt hopp ock ställer5Psalm 164, vers 4 i sin helhet: ”Jesus hafwer uppfyllt lagen, Lidit hwad jag skyldig war; Jag deraf till sista dagen Hämtar genom tron förswar; Ty hwad Han, Guds rena lam, Lidit har på korsets stam, Äfwen för min räkning gäller, Jag derpå mitt hopp ock ställer.”

lättare kan sägas

At min Jesus mig ei fäller.

flyter ei wäl hwarcken i tanckan eller versen.

v. 7.

Om ei Gud det stält tilfreds6Psalm 164, vers 7 i sin helhet: ”Werlden gifwer sorg och smärta; Nöd och död stå här tillreds Ingen hwila för ditt hjerta, Om ej Gud det ställt tillfreds. Men, se, detta och än mer Herren dem af nåd beter, Som sin tro på Jesum ställa; Dessa gör han ewigt sälla.”

bättre wore:

Med ditt samwet ei tilfreds.

Är en afbruten tancka ifrån sammanhanget

v. 8.

Min mig städse på det ena7Psalm 164, vers 8 i sin helhet: ”Gud, på Dig jag städs will bygga, All min glädje, allt mitt hopp; Mig wid Dina löften trygga I mitt hela lefnadslopp. Lär mig söka rätt Din nåd; Lär mig följa Dina råd. Minn’ mig städse på det ena, Att jag fruktar Dig allena.”

Hwarföre icke

På min mig för alt det ena

Min – – – på är mycket twunget

v. 9.

Dig will jag mig öfwergifwa8Psalm 164, vers 9 i sin helhet: ”Styr, o! Jesu, till det bästa, Allt hwad mig åligga kan; Hjelp att jag på Dig må fästa En förtröstan, som är sann. Du det onda från mig drif, Och det goda nådigt gif. Wärdes Du mitt lif förblifwa; Dig will jag mig öfwergifwa.”

lättare och renare sagt:

dig will jag ei öfwergifwa

N:o 165: 3.

Syndaträl hwar9”hwad” i det tryckta psalmboksförslaget är din lott?10Psalm 165, vers 3 i sin helhet: ”Ofta tycker jag mig höra: Synda-träl, hwad är din lott? Städse ljuder i mitt öra: Reda gör för dina brott. Hwad i werlden skapadt är, Wittnesbörd emot mig bär; Det som Gud har täckts mig läna, Jag till synd har låtit tjena.”

Hwarföre icke starckare:

Synda träl hwart har du gådt

Istället för

Reda gör för dina brott säg starkare

Kom och swara för /:ditt/din:/ brott11/:ditt/din:/ brott: I sitt ändringsförslag ger Chydenius alternativen ”ditt brott” och ”din brott”. Under Chydenius tid hade detta substantiv vacklande grammatiskt genus.

v. 4.

Man mig tätt och tidigt såg12Psalm 165, vers 4 i sin helhet: ”Dygden höll jag ej i wärde; Lasten retade min håg. Hwarest odygd war å färde, Man mig tätt och tidigt såg. Herrans ord har jag försmått, I Hans hus med olust gått; Men de ondas ro och löje, Hafwa gjort mig mera nöje.”

rättare

dit min hog och trängtan låg.

v. 5.13Psalm 165, vers 5 i sin helhet: ”Och nu will mig satan draga, I förtwiflans mörka natt; Mig allt hopp om nåd betaga, Sen jag tröst till Honom satt. Han, som förr mig synda lärt, Och i sina giller snärt, Will mig nu i afgrund stjelpa, Om ej Herren wärdes hjelpa.”

Och nu will mig satan draga

I förtwiflans mörka natt

draga någon i natten är ei någon ren mening