Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Anmärkningar till provpsalmboken

Anmärkningar till provpsalmboken, s. 55r

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

55r

N:o 68. v. 3. in medjo.1

 

Och hans Försyn af himmelshögd2

i dess ställe står bättre:

Til Gud med siäl och hierta bögd.

Af himmelshögd är en tilsatts för rimmets skull utan synnerlig mening.

N:o 69. v. 4

 

Och niuter skygd för wädrets wåld och ilar3

det heter bättre:

I modrens famn, fast olyksstormen ilar.

det står ei hwarest barnet hwilar sorglöst.

v 5. i slutet.

 

Med litet nögd, man tryks ei af begär4

Med litet nögd du intet mer begär

Mera præcise torde kunna sägas:

v. 6

 

Ty sörj ei mer5 etc:a

Så sörj ei mer etc.

Ty och ty kommer twå gångor.

Förkasta ei den lott dig Herren ger.

War altid nögd med hwad dig Herren ger.

Detta är negative sagt, jag tycker at det står bättre positive.

v. 7. i slutet.

 

Som låfwat dig en ewig frögd och ro.6

Som låfwat dig och gifwer ewig ro.

Låfwa är godt men låfwa och hålla är bättre

N:o 70 v 4.

 

Gif til nödtorft dagligt bröd

Och wårt uppehälle.7 Kunde derföre sägas:

Gif til nödtorft dagligt bröd

Lifwets uppehälle etc.

En tydelig tavtologie, lika som dagligt bröd wore något annat än Kroppens uppehälle. de må hälre stå som synonyma, af hwilka det ena förklarar det andra.

v. 7. i stället för

 

Sörj o! Herre för8 etc. heter det bättre

Sörj ock Herre för min Kropp

 

N:o 71: v. 1.

 

Han är ei från oss fierran

Men oss en wiss och säker hamn.9

bättre kunde sägas:

Han blifwer när och fierran

Wid ödets haf en säker hamn.

Är oförnekeligen något swagt

v. 2.

 

den blödiga är han huld10

hielpes om man säger:

En blödig är han hull.

Här är en stafwelse mera än hwad i andra verser på detta ställe förekomma.

v. 3.

 

När wädrets wåld dem finner11

bätre säges det

Man blomman wisnad finner

Förlorad är dess pracht

Är altför swag och twungen mening.

Så menniskan förswinner etc.

at undwika apostrophen.


  1. in medjo: lat. in medio, i mitten
  2. Psalm 68, vers 3 i sin helhet: ”Det bättre är att något lida, I hoppet och i sig förnögd Med Gud wår Faders wilja blida, Och Hans försyn af himmels högd. Han finner i sin wishet wäl, Hwad gagna kan wår kropp och själ.”
  3. Psalm 69, vers 4 i sin helhet: ”Ett litet barn wid bröstet sorglöst hwilar, Och njuter skygd för wädrets wåld och ilar; Ack! skulle då Guds barn wid nådens bröst, Mot allt beswär ej finna hjelp och tröst?”
  4. Psalm 69, vers 5 i sin helhet: ”Den snikne må af röfwat gods sig nära; I öfwermod den armas märg förtära: Din lilla del dock wisst wälsignad är. Med litet nöjd, man trycks ej af begär.”
  5. Psalm 69, vers 6 i sin helhet: ”Ty sörj ej mer, när motgångs tyngder trycka, Ty ofta då beredes dig din lycka. Förkasta ej den lott dig Herren ger, Fast du ej straxt Dess rätta afsigt ser.”
  6. Psalm 69, vers 7 i sin helhet: ”Lät falska sken, som öfwer jorden swäfwa, Ditt hopp till Gud och själens frid ej qwäfwa. Din själ och kropp uti Guds hand betro, Som lofwat Dig en ewig frögd och ro.”
  7. Psalm 70, vers 4 i sin helhet: ”Dig, Du store männ’ skowän, Dina barn åkalla. Res oss åter upp igen, När wi råka falla. Gif till nödtorft dagligt bröd, Och wårt uppehälle. Hjelp beträngda ur sin nöd, Att de blifwa sälle.”
  8. Psalm 70, vers 7 i sin helhet: ”Tänk på mig uti min död, Ryck mig ur all fara; Hjelp mig i min sista nöd, Själen wäl förwara. Sörj, o! Herre, för min kropp, Att på sista dagen, När de döda wäckas opp, Han till Dig blir tagen.”
  9. Psalm 71, vers 1 i sin helhet: ”Min själ skall låfwa Herran, Mitt hjerta prisa skall Hans namn. Han är ej från oss fjerran, Men oss en wiss och säker hamn. Han synderna förlåter, Han helar ju all wår brist, När man sin synd begråter Och tror på Jesum Christ. Den usla Han upprättar, Och Andans kraft beskär. Den hungriga Han mättar. Hugswalar den bedröfwad är.”
  10. Psalm 71, vers 2 i sin helhet: ”Han låter oss förkunna De stora werk Han gjort och gör. Allt godt will Han oss unna. Wår trogna bön Hans hjerta rör. Snart har Hans wrede ända, Han öfwerser med wår skuld. Till oss will Han sig wända, Den blödiga är Han huld. För trogna Han befäster Sin nåd, som wida går. Som öster skilj’ s från wäster Så straffet långt från skulden står.”
  11. Psalm 71, vers 3 i sin helhet: ”Som sig en far förbarmar Och barnets brott förgäter snart, Så gör Gud med oss arma, Som lita till Hans Faders art. Han ser wårt swaga wäsen, Wi äre ju stoft och mull. Wårt lif det liknar gräsen, Som falla snart omkull. När wädrets wåld dem finner, Förfaller deras prakt; Så männ’ skan ock förswinner, Ej båtar prål; ej hjelper magt.” Alternativa formuleringar till de kursiverade orden ges i fotnoter på s. 75 i psalmboksförslaget. För det första textstället ges alternativet ”Som fäder sig förbarma”, för det andra stället ”barnens” och för det tredje ”förgäta”.
Originalspråk

55r

N:o 68. v. 3. in medjo.12

 

Och hans Försyn af himmelshögd13

i dess ställe står bättre:

Til Gud med siäl och hierta bögd.

Af himmelshögd är en tilsatts för rimmets skull utan synnerlig mening.

N:o 69. v. 4

 

Och niuter skygd för wädrets wåld och ilar14

det heter bättre:

I modrens famn, fast olyksstormen ilar.

det står ei hwarest barnet hwilar sorglöst.

v 5. i slutet.

 

Med litet nögd, man tryks ei af begär15

Med litet nögd du intet mer begär

Mera præcise torde kunna sägas:

v. 6

 

Ty sörj ei mer16 etc:a

Så sörj ei mer etc.

Ty och ty kommer twå gångor.

Förkasta ei den lott dig Herren ger.

War altid nögd med hwad dig Herren ger.

Detta är negative sagt, jag tycker at det står bättre positive.

v. 7. i slutet.

 

Som låfwat dig en ewig frögd och ro.17

Som låfwat dig och gifwer ewig ro.

Låfwa är godt men låfwa och hålla är bättre

N:o 70 v 4.

 

Gif til nödtorft dagligt bröd

Och wårt uppehälle.18 Kunde derföre sägas:

Gif til nödtorft dagligt bröd

Lifwets uppehälle etc.

En tydelig tavtologie, lika som dagligt bröd wore något annat än Kroppens uppehälle. de må hälre stå som synonyma, af hwilka det ena förklarar det andra.

v. 7. i stället för

 

Sörj o! Herre för19 etc. heter det bättre

Sörj ock Herre för min Kropp

 

N:o 71: v. 1.

 

Han är ei från oss fierran

Men oss en wiss och säker hamn.20

bättre kunde sägas:

Han blifwer när och fierran

Wid ödets haf en säker hamn.

Är oförnekeligen något swagt

v. 2.

 

den blödiga är han huld21

hielpes om man säger:

En blödig är han hull.

Här är en stafwelse mera än hwad i andra verser på detta ställe förekomma.

v. 3.

 

När wädrets wåld dem finner22

bätre säges det

Man blomman wisnad finner

Förlorad är dess pracht

Är altför swag och twungen mening.

Så menniskan förswinner etc.

at undwika apostrophen.


  1. in medjo: lat. in medio, i mitten
  2. Psalm 68, vers 3 i sin helhet: ”Det bättre är att något lida, I hoppet och i sig förnögd Med Gud wår Faders wilja blida, Och Hans försyn af himmels högd. Han finner i sin wishet wäl, Hwad gagna kan wår kropp och själ.”
  3. Psalm 69, vers 4 i sin helhet: ”Ett litet barn wid bröstet sorglöst hwilar, Och njuter skygd för wädrets wåld och ilar; Ack! skulle då Guds barn wid nådens bröst, Mot allt beswär ej finna hjelp och tröst?”
  4. Psalm 69, vers 5 i sin helhet: ”Den snikne må af röfwat gods sig nära; I öfwermod den armas märg förtära: Din lilla del dock wisst wälsignad är. Med litet nöjd, man trycks ej af begär.”
  5. Psalm 69, vers 6 i sin helhet: ”Ty sörj ej mer, när motgångs tyngder trycka, Ty ofta då beredes dig din lycka. Förkasta ej den lott dig Herren ger, Fast du ej straxt Dess rätta afsigt ser.”
  6. Psalm 69, vers 7 i sin helhet: ”Lät falska sken, som öfwer jorden swäfwa, Ditt hopp till Gud och själens frid ej qwäfwa. Din själ och kropp uti Guds hand betro, Som lofwat Dig en ewig frögd och ro.”
  7. Psalm 70, vers 4 i sin helhet: ”Dig, Du store männ’ skowän, Dina barn åkalla. Res oss åter upp igen, När wi råka falla. Gif till nödtorft dagligt bröd, Och wårt uppehälle. Hjelp beträngda ur sin nöd, Att de blifwa sälle.”
  8. Psalm 70, vers 7 i sin helhet: ”Tänk på mig uti min död, Ryck mig ur all fara; Hjelp mig i min sista nöd, Själen wäl förwara. Sörj, o! Herre, för min kropp, Att på sista dagen, När de döda wäckas opp, Han till Dig blir tagen.”
  9. Psalm 71, vers 1 i sin helhet: ”Min själ skall låfwa Herran, Mitt hjerta prisa skall Hans namn. Han är ej från oss fjerran, Men oss en wiss och säker hamn. Han synderna förlåter, Han helar ju all wår brist, När man sin synd begråter Och tror på Jesum Christ. Den usla Han upprättar, Och Andans kraft beskär. Den hungriga Han mättar. Hugswalar den bedröfwad är.”
  10. Psalm 71, vers 2 i sin helhet: ”Han låter oss förkunna De stora werk Han gjort och gör. Allt godt will Han oss unna. Wår trogna bön Hans hjerta rör. Snart har Hans wrede ända, Han öfwerser med wår skuld. Till oss will Han sig wända, Den blödiga är Han huld. För trogna Han befäster Sin nåd, som wida går. Som öster skilj’ s från wäster Så straffet långt från skulden står.”
  11. Psalm 71, vers 3 i sin helhet: ”Som sig en far förbarmar Och barnets brott förgäter snart, Så gör Gud med oss arma, Som lita till Hans Faders art. Han ser wårt swaga wäsen, Wi äre ju stoft och mull. Wårt lif det liknar gräsen, Som falla snart omkull. När wädrets wåld dem finner, Förfaller deras prakt; Så männ’ skan ock förswinner, Ej båtar prål; ej hjelper magt.” Alternativa formuleringar till de kursiverade orden ges i fotnoter på s. 75 i psalmboksförslaget. För det första textstället ges alternativet ”Som fäder sig förbarma”, för det andra stället ”barnens” och för det tredje ”förgäta”.

Finska

Tätä sisältöä ei valitettavasti ole saatavilla suomeksi

Engelska

Unfortunately this content isn't available in English

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: