Föregående avsnitt: Anmärkningar till provpsalmboken, s. 54v
Följande avsnitt: Anmärkningar till provpsalmboken, s. 55v
55r
N:o 68. v. 3. in medjo.1 |
|
Och hans Försyn af himmelshögd2 i dess ställe står bättre: Til Gud med siäl och hierta bögd. |
Af himmelshögd är en tilsatts för rimmets skull utan synnerlig mening. |
N:o 69. v. 4 |
|
Och niuter skygd för wädrets wåld och ilar3 det heter bättre: I modrens famn, fast olyksstormen ilar. |
det står ei hwarest barnet hwilar sorglöst. |
v 5. i slutet. |
|
Med litet nögd, man tryks ei af begär4 Med litet nögd du intet mer begär |
Mera præcise torde kunna sägas: |
v. 6 |
|
Ty sörj ei mer5 etc:a Så sörj ei mer etc. |
Ty och ty kommer twå gångor. |
Förkasta ei den lott dig Herren ger. War altid nögd med hwad dig Herren ger. |
Detta är negative sagt, jag tycker at det står bättre positive. |
v. 7. i slutet. |
|
Som låfwat dig en ewig frögd och ro.6 Som låfwat dig och gifwer ewig ro. |
Låfwa är godt men låfwa och hålla är bättre |
N:o 70 v 4. |
|
Gif til nödtorft dagligt bröd Och wårt uppehälle.7 Kunde derföre sägas: Gif til nödtorft dagligt bröd Lifwets uppehälle etc. |
En tydelig tavtologie, lika som dagligt bröd wore något annat än Kroppens uppehälle. de må hälre stå som synonyma, af hwilka det ena förklarar det andra. |
v. 7. i stället för |
|
Sörj o! Herre för8 etc. heter det bättre Sörj ock Herre för min Kropp |
|
N:o 71: v. 1. |
|
Han är ei från oss fierran Men oss en wiss och säker hamn.9 bättre kunde sägas: Han blifwer när och fierran Wid ödets haf en säker hamn. |
Är oförnekeligen något swagt |
v. 2. |
|
den blödiga är han huld10 hielpes om man säger: En blödig är han hull. |
Här är en stafwelse mera än hwad i andra verser på detta ställe förekomma. |
v. 3. |
|
När wädrets wåld dem finner11 bätre säges det Man blomman wisnad finner Förlorad är dess pracht |
Är altför swag och twungen mening. |
Så menniskan förswinner etc. |
at undwika apostrophen. |
55r
N:o 68. v. 3. in medjo.12 |
|
Och hans Försyn af himmelshögd13 i dess ställe står bättre: Til Gud med siäl och hierta bögd. |
Af himmelshögd är en tilsatts för rimmets skull utan synnerlig mening. |
N:o 69. v. 4 |
|
Och niuter skygd för wädrets wåld och ilar14 det heter bättre: I modrens famn, fast olyksstormen ilar. |
det står ei hwarest barnet hwilar sorglöst. |
v 5. i slutet. |
|
Med litet nögd, man tryks ei af begär15 Med litet nögd du intet mer begär |
Mera præcise torde kunna sägas: |
v. 6 |
|
Ty sörj ei mer16 etc:a Så sörj ei mer etc. |
Ty och ty kommer twå gångor. |
Förkasta ei den lott dig Herren ger. War altid nögd med hwad dig Herren ger. |
Detta är negative sagt, jag tycker at det står bättre positive. |
v. 7. i slutet. |
|
Som låfwat dig en ewig frögd och ro.17 Som låfwat dig och gifwer ewig ro. |
Låfwa är godt men låfwa och hålla är bättre |
N:o 70 v 4. |
|
Gif til nödtorft dagligt bröd Och wårt uppehälle.18 Kunde derföre sägas: Gif til nödtorft dagligt bröd Lifwets uppehälle etc. |
En tydelig tavtologie, lika som dagligt bröd wore något annat än Kroppens uppehälle. de må hälre stå som synonyma, af hwilka det ena förklarar det andra. |
v. 7. i stället för |
|
Sörj o! Herre för19 etc. heter det bättre Sörj ock Herre för min Kropp |
|
N:o 71: v. 1. |
|
Han är ei från oss fierran Men oss en wiss och säker hamn.20 bättre kunde sägas: Han blifwer när och fierran Wid ödets haf en säker hamn. |
Är oförnekeligen något swagt |
v. 2. |
|
den blödiga är han huld21 hielpes om man säger: En blödig är han hull. |
Här är en stafwelse mera än hwad i andra verser på detta ställe förekomma. |
v. 3. |
|
När wädrets wåld dem finner22 bätre säges det Man blomman wisnad finner Förlorad är dess pracht |
Är altför swag och twungen mening. |
Så menniskan förswinner etc. |
at undwika apostrophen. |
Tätä sisältöä ei valitettavasti ole saatavilla suomeksi
Unfortunately this content isn't available in English
Föregående avsnitt: Anmärkningar till provpsalmboken, s. 54v
Följande avsnitt: Anmärkningar till provpsalmboken, s. 55v
Platser:
Personer:
Bibelställen:
Teman: