Särskilt under åren i Nedervertil hade Chydenius intresserat sig för praktisk medicin och redan i början av 1760-talet hade Chydenius och hans far fått erkännande för sina strävanden att sprida koppympningen bland allmogen. Kampen mot smittkopporna och de trägna försöken att befrämja koppympningen var målsättningar som följde Chydenius livet ut, även om andra uppdrag och göromål tog upp allt mer av hans tid under senare årtionden. Grundandet av Finska Hushållningssällskapet ingav nytt hopp. År 1799 skrev Chydenius Tanckar om koppympningen för allmogen i Finland. Han beskrev inte bara koppympningens historia särskilt i Österbotten och de olika ympningsmetoderna, utan han lade även fram en konkret handlingsplan för Finska Hushållningssällskapet med vars hjälp sällskapet skulle kunna väcka den slumrande ympningsverksamheten ur dess dvala.
Chydenius skrift granskades av professorn i praktisk medicin Gabriel Erik Haartman. Haartman hade skrivit instruktioner om koppympning som församlingarna i landet fick motta som en bilaga till ett cirkulär som skickades ut hösten 1799. I sitt utlåtande visar Haartman stor respekt för Chydenius som föregångare inom koppympningsverksamheten, men han förhåller sig reserverat till dennes åtgärdsförslag.
Särskilt under åren i Nedervertil hade Chydenius intresserat sig för praktisk medicin och redan i början av 1760-talet hade Chydenius och hans far fått erkännande för sina strävanden att sprida koppympningen bland allmogen. Kampen mot smittkopporna och de trägna försöken att befrämja koppympningen var målsättningar som följde Chydenius livet ut, även om andra uppdrag och göromål tog upp allt mer av hans tid under senare årtionden. Grundandet av Finska Hushållningssällskapet ingav nytt hopp. År 1799 skrev Chydenius Tanckar om koppympningen för allmogen i Finland. Han beskrev inte bara koppympningens historia särskilt i Österbotten och de olika ympningsmetoderna, utan han lade även fram en konkret handlingsplan för Finska Hushållningssällskapet med vars hjälp sällskapet skulle kunna väcka den slumrande ympningsverksamheten ur dess dvala.
Chydenius skrift granskades av professorn i praktisk medicin Gabriel Erik Haartman. Haartman hade skrivit instruktioner om koppympning som församlingarna i landet fick motta som en bilaga till ett cirkulär som skickades ut hösten 1799. I sitt utlåtande visar Haartman stor respekt för Chydenius som föregångare inom koppympningsverksamheten, men han förhåller sig reserverat till dennes åtgärdsförslag.
Käytännön lääketiede oli kuulunut Chydeniuksen keskeisiin kiinnostuksen kohteisiin varsinkin Alavetelin vuosina, ja hän oli jo 1760-luvun alussa yhdessä isänsä kanssa saanut tunnustusta rokonistutuksen viemisestä rahvaan pariin. Vaikka muut tehtävät veivät yhä suuremman osan hänen ajastaan, isorokkoa vastaan taisteleminen ja rokonistutuksen laajentaminen säilyivät hänen tavoitteenaan koko elämän ajan. Suomen Talousseuran perustaminen tuntui tarjoavan työkalun tämän unelman toteuttamiseen, ja Chydenius laati 1799 kirjoituksen Ajatuksia rokonistutuksesta Suomen rahvaan hyväksi, jossa hän paitsi käsitteli rokonistutuksen historiaa varsinkin Pohjanmaalla ja erilaisia käytännön menetelmiä, esitti myös ohjelman, jolla Talousseura voisi nostaa lamaannuksissa olleen toiminnan uuteen kukoistukseen.
Anders Chydeniuksen seuralle lähettämää rokonistutusta koskevaa kirjoitusta tarkasteli käytännön lääketieteen professori Gabriel Erik Haartman. Haartmanin laatima rokonistutusta koskeva ohje lähetettiin kiertokirjeen liitteenä seurakunnille syksyllä 1799.
Laatimassaan lausunnossa Haartman osoitti Chydeniukselle kunnioituksensa rokonistutuksen uranuurtajana, mutta suhtautui varauksellisesti tämän toimenpide-ehdotuksiin.
Unfortunately this content isn't available in English
Riksdag:
Tema:medicin
Källtyp:Andra arkivkällor
Förhållande till Chydenius:Kommentar till Chydenius
Kontext:
Datering:1800-1809