Anders Chydenius magisteravhandling, Americanska näfwerbåtar, handlar som namnet antyder om de nordamerikanska indianernas näverkanoter och granskades den 26 maj 1753 vid akademin i Åbo med professorn i ekonomi Pehr Kalm som preses. Till skillnad från många andra studenter som nöjde sig med att försvara en av preses skriven avhandling avfattade Chydenius sin avhandling själv. Chydenius intresse för ämnet grundade sig delvis på hans äldre bror Samuels undersökningar om möjligheterna att främja trafiken längs älvar och i insjöar i Finland. Anders hade 1751 vid akademin i Uppsala responderat sin brors avhandling De navigatione, per flumina & lacus patriæ, promovenda (”Om befrämjandet av trafiken på älvar och sjöar i fäderneslandet”) och eftersom han var intresserad av ämnet antog han att näverkanoter kunde vara användbara även i Finland.
De huvudsakliga källorna för Anders Chydenius undersökning var Pehr Kalms anteckningar om kanoter som denne hade bekantat sig med under en resa till Nordamerika 1748–1751. Kalm berättar att han medverkat i bygget av en kanot vid övre loppet av Hudson-floden i juni 1749. Det var engelska kolonisatörer från New York som byggde kanoten, men i den här trakten och vid Lake Champlain såg Kalm också ursprungsbefolkningens kanoter, sannolikt tillverkade av mahikanfolket, eller ”mohicanerna” som James Fenimore Cooper kallade dem. Chydenius hade också samlat information om kanoterna ur reseberättelser från Nya Sverige, d.v.s. den svenska kolonin vid Delaware-floden, och ur de franska missionärerna Pierre de Charlevoix och Louis Hennepins framställningar.
Kalm uppskattade de lätta näverkanoterna men förstod att de lätt kunde gå sönder om de törnade mot en sten eller en flytande stock. I Åbo lärde han sina studenter tillverka kanoter och de byggde åtminstone en kanot. Anders Chydenius som alltid var mycket intresserad av teknik deltog sannolikt i det här arbetet. Följaktligen kunde han skriva mycket detaljerat om kanottillverkningen. Enligt muntlig tradition som har nedtecknats i Nedervetil hade Chydenius efter att han tillträtt som predikant där sommaren 1753 försökt lära bönderna att bygga kanoter. Bönderna förstod emellertid alldeles för väl hur skör en sådan farkost skulle vara för att bli entusiastiska. Roade av den unga prästens iver gav de honom öknamnet ”Näver-Ant”. Den muntliga traditionen är tillförlitlig i det här fallet eftersom man i Nedervetil inte hade vetat något om näverkanoter om inte Chydenius talat om dem.
Det är värt att notera att avhandlingen är skriven på svenska. Vid den här tiden var det betydligt vanligare att akademiska avhandlingar författades på latin, men svenska användes då och då, speciellt vid akademin i Åbo, om ämnet för avhandlingen – som i det här fallet – kunde anses gagna allmänheten. Avhandlingen inleds med en dedikation riktad till Chydenius förra lärare vid akademin, biskop Johan Browallius. Chydenius tackar biskopen för dennes insatser till förmån för naturvetenskaperna och ekonomin och nämner att han också själv varit föremål för biskopens ”godheter”. Innan själva avhandlingen tar vid följer ännu en gratulationstext av Johan Welin, Chydenius kusin på mödernet.
PV
Litteratur
Kalm, Pehr, Pehr Kalms Resa till Norra Amerika, del 1–3, Tilläggsband, Skrifter utgifna af Svenska Litteratursällskapet i Finland LXVI, XCIII, CXX, CCX, Helsingfors 1904, 1910, 1915, 1929.
Kalm, Pehr, Resejournal över resan till Norra Amerika, del 1–4, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 419, 436, 525, 550, Helsingfors 1966, 1970, 1985, 1988.
Kerkkonen, Martti, Peter Kalm’s North American Journey. Its Ideological Background and Results, Studia Historica I, Turku: Finnish Historical Society 1959.