Det odaterade brevfragmentet utgör de två sista sidorna av ett brev i vilket Chydenius ger ett svar på en förfrågan som Jacob Tengström riktat till sin morbror. Det finns ett par detaljer i brevfragmentet som underlättar dateringsförsöket och tolkningen av innehållet. Tengström beklagade sig i sitt brev över sin stora arbetsbörda. Hans begäran gällde av allt att döma närmare uppgifter om fadern, sockenadjunkten och pedagogen Johan Tengström, som avled i februari 1767, då sonen var 11 år. Bakgrunden var planerna på att utge ett herdaminne över prästerna i Åbo stift och Tengström ville därför få närmare uppgifter om sin far, som han på grund av dennes tidiga död inte hade en tillräckligt klar bild av. Efter att ha gett några detaljerade uppgifter om faderns prästvigning, vigsel med Chydenius syster samt tre av barnen ger Chydenius en ingående karaktäristik av fadern, vilket Tengström måste ha varit speciellt intresserad av. Förvånande är att han inte nämner Jacob bland barnen, han var ju född den 4 december 1755, inte heller faderns dödsår eller moderns, som avled 1782. Också i övrigt är uppgifterna mycket bristfälliga. Av barnen gifte sig Anna Hedvig med kyrkoherden Jacob Beckman i Nystad, medan Caisa Magdalena eller Catharina som hon kallas i herdaminnet gifte sig med tullförvaltaren i Uleåborg Anton Ludvig Runeberg. Om sonen Carl Fredrik finns endast uppgiften om hans födelse. Han tog senare anställning vid Stora Sjötullskontoret i Stockholm och blev slutligen år 1809 kamrerare vid finansexpeditionen i regeringskonseljen. Han avled år 1824.
Den beskrivning Chydenius ger av fadern är levande och rik på karaktäristiska detaljer. Det torde ha varit lätt för Tengström att se likheter mellan sig själv och fadern när det gällde kroppslängden, förmågan att predika, den sociala kompetensen och arbetsförmågan. Chydenius drog sig inte heller för att komma med kritik. Fadern var envis och självkär. Förvånande är att Chydenius inte ger fler uppgifter. Han motiverar det med att han inte haft möjlighet att tala med någon annan om fadern och att han inte hade tid att fördjupa sig mera i frågan. Desto mer ingående behandlar han dock Tengströms klagomål över arbetsbördan och uppmanar honom att ge akt på vad hans kropp klarar av. Människan kan inte överskrida sina gränser genom arbete och vaka utan att det får för långt gående konsekvenser. Chydenius råd till systersonen blir därför att han ska slita sig loss från sina många uppgifter för att på det sättet bli Jesu församling, de efterkommande och anhöriga till glädje och gagn en längre tid.
När det gäller dateringen ger ett brev som Tengström riktade till bibliotekarien vid Kungliga biblioteket C. G. Gjörwell den 20 oktober 1800 vägledning. Gjörwell hade uttryckt en förhoppning om att Tengström skulle se till att också Åbo stift fick ett herdaminne. Tengström använde sig här av samma formuleringar som i brevfragmentet. Han skriver: ”Vore jag ledig från hundra andra göromål” (jfr fragmentets ”… och omhugsan omfatta 100 göromål”), skulle han inte tveka, men nu var han belastad av så många sysslor och affärer att inte ens den ihärdigaste arbetsamhet kunde förslå att ta hand om allt. Han försäkrade dock att han inte skulle glömma bort saken. Fragmentet kan sålunda dateras till omkring 1801–1802, då Tengström försiktigt inledde insamlandet av material för herdaminnet. Arbetet slutfördes först 1832 och 1834 då herdaminnet utkom i två band med Carl Henrik Strandberg som redaktör.
GB
Litteratur
Björkstrand, Gustav, Jacob Tengström. Universitetsman, kyrkoledare och nationsbyggare, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 772, Helsingfors 2012.
Schybergson, M. G., Jakob Tengströms vittra skrifter i urval, med en lefnadsteckning, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 41, Helsingfors 1899.
Strandberg, C. H., Åbo stifts herdaminne, ifrån reformationens början till närvarande tid 1–2, Åbo 1832, 1834.