Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Undersökning om årstjänst

Undersökning om årstjänst, § 17

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

§ 17.

Härtils hafva vij granskat sielfva tienstehions Stadgan, huru vida den vore öfverensstämmande med en rätt Borgerlig frihet och Rikets sanskylliga interesse; nu återstår allenast, at undersöka huru vida någon sådan Stadga nu värckeligen må kunna utfärdas, eller ei? Anledningen til denna fråga har jag fått i synnerhet af våra dagliga Tidningar, där man sett den ena efter den andra vilja straxt utkräfja af vår Nådiga Konung en sådan utan tvifvel å högre ort föreslagen författning, och det med sådan ifver, at man påstår den borde redan utkomma för Olofsmässa,1 annors trodde de anonyma Auctorerne,2 at Riket i höst skulle gå under, och alt husbonde folck lemna utan tienare.

Jag kunde väl ei annat än harmas öfver dessa lag-stöpares ifver at få sitt fram, men deras diupa insichter i vår närvarande Riks Styrelse eller Grundlag kunde dock ei annat än något roa mig, och då de til äfventyrs ännu med otålighet vänta hvar dag på den utfordrade författningen och kanske yrcka på den genom andra vägar än genom dagbladet, tycker jag mig vara dem och alla andra som äro af deras tro så mycket förbunden, at jag ärligt säger dem til, at deras väntan måste helt vist slå dem felt, och at de om nya Lagars utfärdande i vårt Regerings sätt äro altför illa underrättade.

Den år 1772 d:n 21 Augusti af Riksens Ständer antagna och besvorna Regerings Form innehåller ju tydeligen, at hvarcken Konglig Majestet äger göra någon ny lag utan Riksens Ständers samtycke eller Riksens Ständer utan Konungens, huru har då någon annorlunda än af okunnoghet kunnat falla på den tanckan, at Konglig Majestet allena skulle vilja genom någon ny lag dömma om sina Undersåtares rättigheter, hälst sådant utom dess strider aldeles emot vår Stora och Milda Konungs ömhet för sina, äfven ringaste undersåtares i lagarna grundade frihet?

Men någon torde doch invända: En tienstehions stadga kan ei få namn af ny lag, den är redan gammal, och mycket äldre än sielfva Regerings sättet: en förbättring af en gammal kan således ei få namn af ny Lag. Dertil svarar jag: något torde väl vara gammalt i den föreslagna Stadgan, men hvad lottningen beträffar så är det en aldeles ny Lag där vahlfriheten beröfvas så af Husbonde som Tienstehion och båda kastas under en blind lått, en sak af oändeligen stor betydelse för en frij född Svensk undersåte, at antingen äga frihet eller ei, at få välja sig husbonde, och för Husbönder, at få söka sig trogna och idoga tienare, eller låta alt ankomma på en slump och blindt äfventyr; Sådant måste altså vara en aldeles ny Lag, och icke det allena, utan ock en Lag af högsta betydenhet, som Förslags makarena aldrig må tro kan utfärdas utan Ständers samtycke.

Sådan Stadga, invänder någon vidare, bör allenast anses för någon Oeconomisk Författning, den en mild och Nådig Konung, som äger sielf Riket sino3 styra, han och ingen annan, til lättande af sina trogna Undersåtares besvär hugnar sitt folck med, som annors se sig stå på brädden af ett hotande ödes mål.4 Jag svarar: vore detta blott en lättning för Dess Undersåtare, som derjemte intet rör andras rätt och frihet, tro vij alla at Hans Kongl. Maij:t ville ofelbart skynda med hielpen; men då hielpe medlet innefattar dess ringaste Undersåtares frihets förlust, strider det aldeles emot hans ömma hierta, at smida bojor för sitt folck, som aldrig kunna innefattas under namn af Oeconomiska Författningar eller Rikets Styrelse i den mening som det ordet förekommer i Regerings Formen.

Efter min ringa tancka hörer til Riks Styrelsen, at besätta Rikets Ämbeten, at vårda Riks medlens indrifvande och användande til Rikets behof, at besörja om Rikets Krigsmacht och Försvar, at befordra en oväldug5 Lagskipning och sätta drift i executions värcket6 med flera sådanna mål. Alla dessa har Hans Kongl. Maij:t nådigt tagit på sina egna skuldror; men at stifta nya lagar, som för en framtid utstaka dess trogna Undersåtares rättigheter sin emellan, har Kongl. Maij:t i högst åberopade Regerings Form sielf afsagt sig, och det så mycket mera, som han i samma Regerings Form för sina Undersåtares säkerhet i alla tilkommande tider förbehållit, at lagarnas tillämpning medborgare emellan äfven borde ske efter flästa röster i Rådkammaren.7

Sij så irrar man sig i de tydeligaste ärender, så bestormar man ofta en mild Konungs Thron med påståenden8 om omöjeligheter.

------------------------

 


  1. olsmässa; Olof den heliges dag den 29 juli
  2. författarna
  3. Riket sino: sitt rike
  4. ödes mål: ödeläggning av gården
  5. opartisk, rättvis
  6. sätta drift i executions värcket: påskynda verkställandet
  7. flästa röster i Rådkammaren: regeringens eller riksrådets majoritetsbeslut
  8. krav, anspråk

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: