Ink. d. 2 Januari 1801.
631.
Om en ny tilredning af Opium
§. 1.
Det kan aldrig sättas i fråga, om Opium blifwer i alla tider et oumbärligt läkemedel på alla Apothek, som ehuru det kan missbrukas, doch bewisar sin stora nytta uti swåra rötfebrar Diarher och bröstfebrar,1 och wid flera andra tilfällen. Men dyrheten på denna wahra blifwer alt mer och mer tryckande, utan twifwel för den oredan hwaruti Levantiska handelen nu står då waran skall föras sin wanliga wäg siöledes,2 hwartil äfwen de flera tusende Apotheker, som för Landt- och Siö-krigens skull måste wara inrättade wid armeerna och Flåttorna, öfwer dem som förr warit underhållna i Europa måste hafwa mycket bijdragit, hwarföre en omtänksam Medborgare ei annat kan än önska, det en sådan nödwändighets wara, antingen kunde fås för drägeligare Kiöp3 eller hälst hemma tilwärckad.
§. 2.
Ämnet til Opium är allmänt bekant, intet annat än wårt Papaver Somniferum,4 som ganska ömnogt wäxer, i alla wåra Kryddgårdar,5 doch aldrig utan at årligen sås, och tål hwarcken wår winter eller någon omsättning.6 Swenska Pharmacopoen7 kallar denna wäxten Orientalis, utan twifwel derföre, at detta medicament hemtas från Orienten, och tilwärckas där fast wäxten här kan frambringas til stor myckenhet, hwarwid jag allenast bör anmärcka den hufwudsakeliga åtskilnad, som finnes emellan Capita Papaveris och Semina,8 at de förra äro Rogifwande de sednare semina aldeles icke, ty wallmoge frö kan genom en simpel stötning och pressning ensamma gifwa den aldra renaste matolja, hwilcket en del af läkare ei altid weta at i acht taga, utan föreställa sig at deruti wore något rogifwande.
§. 3.
Huru Österlänningarna utdraga opium utur sin wallmo, har jag ei träffat få läsa något om, men derföre kan det icke wara någon hemlighet bland Turkarna, hwarest den i så stor myckenhet tilwärckas; Wår Swenska Pharmacopoea kallar Opium en succus inspissatus9 af Papavere Somnifero och af ärfarenheten lärer man at opium ligger i bladen i stielcken och i Hufwudet, men at den ei fins i fröet har jag redan anmärkt, och om sielfwa blom-bladen innehålla opium kan jag ei med wisshet säga. Mån då icke wore nödigt, at någon af Swenska Läkare, som wistas i Turkiet10 skulle anmodas, at sielf få se ock beskrifwa hela tilwärkningen.
§. 4.
Denna wärckan af wår Walmo har från ungdomen warit mig bekant, och under den tiden jag hade afsides på landet ett eget Apothek,11 samlade jag af detta opium på såcker således, at jag afskar utaf walmoge knoppen helt litet, hwarigenom straxt en bitter miölk slog ut den jag lätt12 en såcker bit draga uti sig och flyttade från den ena knoppen til den andra tils Såkret war mättat med detta opium, då på lika sätt förfors med flera knoppars aftagande och Såcker bitar mättades med opium, hwilcka såcker bitar jag sedan de woro uptorkade och gömde i glas,13 nytjade wid flera tilfällen, då man sielf kunde wara närwarande, at öka eller minska satsen efter behof, men hade den olägenheten, at dosis deraf under patientens frånwaru ei kunde med fulkomlig noggranhet afmätas.
§. 5.
Med dessa små kunskaper under bygd hände mig nu i wåras den lyckan, at få uti Danska Handels- och industrie Tidningar14 för detta år läsa en afhandling om tilwärckandet af opium utaf wår walmo, hwarest han nog omständeligen beskrifwer, huru knoppen skulle, sedan den någotwäl mognat och innan hon bleknade och torkade först på ena sidan skäras i täta ränder med en subtil15 knif, då opium giuter sig ut på så många walmoar, som man hinner, och efter några timmar börja med insamlingen af opium, och sedan skära den andra sidan, hwaraf insamlingen kan ske dagen derpå. Den miölklika materien, som då flyter derutur, beskrifwer han wara ett rent opium, som innom några timmar förwandlar sin färg til helt mörk brun, eller närmare swart. Han beskrifwer widare huru ei allenast en stor mängd wallmoer kunna ärhållas, utan äfwen betydeliga qvantiteter af Opium insamlas genom öfwade barn, hwilcket alt upmuntrade mig, at i denna sommar anställa några försök i denna delen, ock därjämte förmå Apothekaren här i GCarleby Herr Gustaf Libeck at jemte mig anställa några rön heruti.
§. 6.
I anledning häraf tog jag mig före, då de äldsta af walmoerne woro i det närmaste mogna, men ei ännu begynt at torcka, at skära med en fin pen knif skalet tätt igenom på halfwa knoppen, i tancka at efter några timmar få insamla det opium som mig blef låfwat och fortfor därmed, och fant wäl at detta kunde någorlunda gå an, men ock tillika at denna insamling tyktes blifwa altför obetydelig, hwarföre jag giorde flera försök, och fant ändteligen at ei allenast inskärningar på Knoppen lämnade opium ifrån sig, uti sin Miölkliknande saft, som straxt begynte at småningom swartna, utan at äfwen sedan Knoppen blef nätt afskuren stammen äfwen utgöt en likadan saft, af aldeles samma egenskaper och at den wid än flera repeterade afskärningar gaf det samma doch altid i mindre mån, tils han nederst på stielken blott wisade en grön achtig saft.
Detta opium sköt sig i bland så ömnogt utur knoppen eller stielcken, at det föll neder, om det ei förut handt inbergas, och begynte at swartna innom en fierdedels timma, om wäderleken war wäl torr.
Inbergningen fant jag beqwämligast ske med samma skarpa pen knif, och det en liten stund efter sårets öpnande, eller stielckens afskärning, så snart saften hinner tränga sig up, hwilcken emottages med flatan16 af den fina penknifwen, hwarpå kunna samlas fyra- til Sex droppar på en gång, hwilcka sedan wäl strykas i en sölfwersked eller tumlare,17 den man håller i wänstrahanden då man förer Knifwen i den högra. På detta sättet insamlar man Opium i några dagar med 2 a 3 gåssar, om tilgången på wallmo är tilräckelig til en half untz18 och sedan håller up i några dagar, at den walmo som ei förr hunnit får å nyo mogna då man åter företager samma arbete, hwilcket 3:die och fierde gången repeteras, och kan lämna 2, a 3 Uns helt rent opium.
§. 7.
Denna saft som således insamlas först i en nästan mölklik skeppelse,19 börjar alt småningom at stelna och antaga en swart brun färg, hwarföre den bör stå i fria luften under tak, tils den får hårdna, och blifwa wäl wäder torr, under hwilcken tid den doch bör dageligen omröras med en liten trädspada, men sidst bör den i lindrig wärma torkas på en thetass20 i några dagar, hwarefter den inlägges i glas at förwaras, och igen kännes af sin wanliga walmoge lucht, och bittra smak, samt insöfwande och rogifwande wärkan.
§. 8.
Några påliteliga rön om dess wärkningar har jag wäl icke ännu hunnit anställa, men alla teknens öfwerens stämmelse emellan detta Opium och det wanliga lämna ei stort rum för twifwelsmål häruti.
Jag tog mig derföre före, at af detta Opium efter den nyaste Swenska Pharmacopoen tilreda häraf en Tinctura Thebaica21 af
ij Drachmer22 Extr. Opii nostr.23
℥ ß Ω24 vin. Rectif.25
℥ ij Aqv. Cinnamom.26
M. Digere per triduum, dein cola.27 Denna nya Tinctura Thebaica, har jag jämfört med flera andra, huru wida den är i färg, lucht och smak öfwer ens stämmande med den wanliga, och funnit dem aldeles wara lika, och kan denna nya Tinctura icke gärna wara swagare än den förra, då den förra är tilredd af samme qvantitet opium Crudum,28 och den sednare af et renare Opium.
§. 9.
Emedan Papaver somniferum fins til stor ymnighet uti alla Kryddgårdar, ei allenast derigenom, at den af alla Trädgårds Mästare, hälst den dubla29 sås äfwen uti de minsta Kryddgårdar, utan den sprider sig äfwen ganska mycket genom det den sår sig siälf, och kan derigenom utsprida sig långt öfwer det man will, ty genom utplantering låter det aldrig göra sig, så kan på detta ämne aldrig blifwa någon brist, allenast at man än närmare får utröna, hwad sätt blifwer det behändigaste til Opii insamlande, som kan förrättas med lätthet af barn som äro 10 a 12 år gamla, allenast de förut blifwa noga underwista, styrda och handledda.
§. 10.
Knopp, stielkar och blad innehålla en myckenhet Opiium, som tydeligen röjer sig genom sin Miölklika utflytning, och sin bäska smak, men det tål en nogare undersökning, om all den saft hwilcken de innehålla, är af enahanda egenskap eller ei?, ty för ögat wisar det sig icke så. Så snart man skär något litet i knoppen, stielcken eller bladet så flyter den miölklika saften derutur, lika som sielfmant, men under någon lätt utpressning förwandlas den til grön, lik den som pressas utur andra gröna blad. Wore all denna saften i wallmon af enahanda Natur, fröet undantagandes, som icke innehåller något opium så kunde all saften pressas utur wallmoen, och sedan den klarnat i lindrig wärma kokas tilsammans och då gifwa ett slags Opium crudum, men jag befarar, at detta försök ei torde slå in, hälst jag altid märkt, at den första miölkachtiga utflytning stelnar och swartnar på det sår hwarutur den utflutit, men den gröna icke så. Äfwen borde utrönas, om icke wallmo knoppar och blad, sedan de förra blifwit renade ifrån sitt frö kunde torkas under skiul,30 hwarigenom den gröna saften kunde förflyga,31 och Opium til äfwentyrs wara i behåll, som genom sönderskärning och tilräckelig upkokning i watn kunde utdragas och efter wallmoens afsilning widare upkokas och torkas til ett extractum Opii crudum.
§. 11.
Af dessa mina första försök har jag ei hunnit med någon wisshet utröna, antingen dubla eller enkla walmoer, eller hwad färgor deraf gifwa det ömnogaste Opium. Den af mig åberopade danska Handels- och industrie Tidningen wille wäl säga, at de dubla skulle gifwa rikare, men sådant har jag ei hunnit utröna. Det allenast kunde jag anmärcka, at i sielfwa knoppen och öfwersta ändan af stielken wiste sig altid det starkaste opium, som lätt märktes deraf, at den miölkachtighet som där utflöt wisade sig synbarligen tiockare, och stelnade fortare, men blef ju längre nederåt ju wattigare, äfwen som första utflytningen är altid den starkaste, men genom flera uttömningar altid förswagas och blir grönachtig til slut.
§. 12.
Af detta som nu är anfört kan Kongl. Finska Hushållnings Sälskapet lätteligen finna, at en så nödig wara som Opium är på wåra apotheker, och wid sina tilfällen oumbärlig til widmacht hållande af menniskliga lifwet, och nu tillika upstegrad til et oärhördt pris kan med ringa möda genom barn insamlas til stor myckenhet. Jag twiflar derföre icke at Kongl. Finska Hushålls Sälskapet gifwer häraf del åt sina Landsmän, som genom widare försök kunna updrifwa konsten, at göra ett färdigt opium, så wäl til wåra egna, som äfwen främmande apotheker.
Flera Apothekare wäxter torde äfwen behöfwa påtänckas, at blifwa i bland oss mera allmänna, bland hwilcka jag nu allenast må nämna wår ächta Rabarber eller Rheum Palmatum32 som redan i 40 eller 50 år blifwit planterad i Swerige och Finland, men dels för sin swaghet, dels ock derföre at den är ganska lös emot den Chinesiska33 ei hafwer wunnit förtroende på apotheken, men genom sin mognad kan få sin Kraft, och genom sina widlöftiga omgånger med dess torkning sin hårdhet, hwarom jag hoppas om jag lefwer få lämna Kongl. Finska Hushållnings Sälskapet några uplysningar, af hwad jag i den delen försökt, emedan min plantering redan är 27 år gammal.
Gamla Carleby d:n 12 December 1800.
Anders Chydenius.
Föregående avsnitt:
Följande avsnitt:
Platser: Nedervetil (Nederwetil) Egypten (Aegypten, Ægypten) Europa Kina (China) Karleby (Gamla Carleby, GamlaCarleby, Gamle Carleby, G.Carleby, Gamlakarleby socken, Gamla Carleby Stad, Kokkola) Konstantinopel (Constantinopel) Levanten Sverige (Swerige, Swerge, Ruotzi) Finland Turkiet Medelhavet
Personer: Libeck, Gustaf Linné, Carl von (före 1757 Carolus Linnæus)
Bibelställen:
Teman: