Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

§. 9.

Sedan jag uti det föregående kårteligen vist, alla möjeliga sätt, at undanrödja orsakerna, och i följe däraf, äfven sjelfva Mossan på ängar, fordrar nu ordningen, at utforska: hvilketdera af dem är det bästa och minst kostsama?

At oförsynt1 påstå någotdera af dessa, eller något annat altid och vid alla belägenheter vara det bästa och minst kostsama sättet, vore lika orimmeligt, som för en Läkare, at emot hufvudvärk altid förordna et och samma läkemedel, utan at hafva afseende på den sjukas temperament2, krafter, lefnads-sätt, vilkor, anstöter3 &c. och lika äfventyrligt som för en Sjöman, at altid ställa kosan snörrätt til en land-känning4, utan afseende på de grund och klippor, som honom därvid möta; ty då en äng kan med lindrigaste kostnad göras bärande genom Gran-barr och ris, där de i ömnoghet kunde fås, och syran är drägelig, kan samma sätt på et annat ställe, i synnerhet på en skoglös ort, falla aldeles odrägeligt, och äfven i anseende til belägenheten ofta onyttigt.

En äng af stor vidd, kan med några dalers omkostnad genom mull-vall eller liten dam göras ymnogt bärande, när belägenheten är därtil beqväm; men til vattnets updämning på et annat ställe öfver en Mosslupen äng, torde nästan fordras Tunnor Guld5.

Här bör altså ske noga urskillning, hvilketdera i hvar och en händelse och belägenhet blifver det bästa och minst kostsama; på det en Landthushållare härefter ej genom dryga och nya försök må spilla sin tid, hog och förmåga på dels dryga, dels onyttiga arbeten: utan sedan han noga öfvervägat sin Mosslupna ängs vidd, lynne och belägenhet, han då kunde med trygghet utvälja det bästa och lämpeligaste sättet til Mossans utrotande, och sedan med drift ställa det i verket, efter sin förmåga.


  1. obetänksamt
  2. den sjukas temperament: Enligt den så kallade humoralteorin som var förhärskande inom medicinen från antiken ända in på 1800-talet var människans mentala och fysiska hälsa beroende av sammansättningen av eller proportionen mellan de fyra kroppsvätskorna blod, flegma, galla och svart galla. Varje kroppsvätska motsvarades av en viss typ av temperament: sangvinisk, kolerisk, melankolisk och flegmatisk.
  3. åkommor
  4. landmärke
  5. Tunnor Guld: ”Tunna guld” var en räkneenhet som motsvarade 100 000 daler smt.

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: