Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

§. 2.

När nu undersökningen skal anställas, om orsaken til Mossa på ängar, är ju ingen ting naturligare, än fästa sina ögon och tankar på dessa växter, och utan öfverilning följa Naturen på spår, noga märkandes hvad hvar och en af dessa orsaker kan bidraga til samma växts trefnad och tilväxt. Inga sätt til dess utrotande kunna vara vissare, än de, som byggas på denna undersökning, hälst då de samma finnas af en klar ärfarenhet vara tillika bestyrkta.

Det är i synnerhet tvänne slags Mossa, som år ifrån år mer och mer gör inkräktningar på Svenska ängsvallen.

Den ena är Björn-mossan, Polytrichum caule simplici1. Den ser man växa på all sidländt och låg jord, som icke består af djup gyttja, utan hafver en sand- eller mo-blandad grund, där jorden håller sig fuktig, dock intet aldeles dränkt i vatten, där mästa vattnet får obehindradt fara af, men tjenliga aflopp saknas at göra jorden rätt torr. Man ser således stora fält öfvertäkte af denna Mossa, som ej äro omgräfna2; men man märker ock altid den växa frodigare straxt nedan för en backe, där något vatten sätter sig genom jorden, än på fältet. Gynnar någon närastående skog hänne med skugga, växer den än högre. Men vil man se denna växt uti sin högd, bör den sökas nedföre sluttande backar och dälder, hvarest växer frodig gran-skog, men få eller inga löfträd: som hafva stark skugga, liten sluttning, och ej öfver­sköljas af någon hälst långvarig vattuflod om Våren. Här kan hon träffas til 12 à 18 tum hög, öfverskyla hela marken som en fäll, och är besvärlig at gå uppå. Detta är altså onekeligen denna Mossans locus natalis3, fast den icke mindre håller til godo sämre belägenheter.

Hon kan fortplantas på ängar, dels genom såning, dels plantering. Hyser uti sin lilla frö-knop4 et helt fint til färgen gult, och i vigten altför lätt dam. När samma knopp fullkomligen mognat, öpnar den sig och släpper med minsta väderpust sitt frö til stor myckenhet, som af vädret kan föras otroligen långt, och här och där nedsås, kommer snart up om Våren och skjuter tredje Sommaren redan til frö.

Planteringen med denna Mossa sker intet mindre lätt. Slotterkarlen afhugger tillika med höet äfven topparna af denna Mossa, dem räfsaren til­lika med höet utbreder. Det som faller ned i gräsroten, fäster då, dels af jordens vätska, dels af något rägn, straxt rot5. Boskapen, som om Hösten gemenligen6 betas på ängarna, rycker äfven up något af denna Mossa til­lika med gräset; men som den icke smakar dem, skräda de den ut och släppa på marken, der han sedan antingen af dem sjelfva eller andra kreatur trampas til jorden. Hvem ser då icke häraf; huru lätt denna växt kan fortplantas, hvilken utomdess är perennis7?

Träffa nu dess frö eller qvicka delar8 af samma Mossa en tjänlig jordmon, det är sådan, som man af förfarenheten vet den hafva vuxit uppå, intager den stora fälten inom få år. Men är jorden af en annan beskaffenhet, näml. torr, afhäld åt alla kanter, flitigt uprörd och vädrad, hafver denna Mossa där antingen alsingen trefnad, eller växer åtminstone så späd, at and­ra växter, hvars locus natalis det är, tränga densamma utur vägen för sig.

Ehuru denna Mossa ej är granlaga9 med väderlek, ser man dock densamma växa starkare i kalla, än varma luft strek10: mera frodig i Lapp­marken, än uti upodlade landsbygder.

 


  1. Polytrichum caule simplici: Den här benämningen syftar närmast på arten stor björnmossa, Polytrichum commune, men man har antagligen även räknat med några besläktade arter som trivs i våtmarker eller på fuktiga ängar.
  2. dikade runt om
  3. locus natalis: lat. växtens födelseort; ansågs återspegla en naturlig men också gudomlig ordning enligt vilken Gud hade placerat växterna i deras rätta omgivning. De tidigmoderna naturforskarna försökte därför utröna växternas ursprung i rummet snarare än i tiden såsom evolutionsforskarna senare skulle göra.
  4. sporangium, sporkapsel; sporerna var ännu okända på 1700-talet
  5. fäster … straxt rot: Mossor saknar rötter i egentlig mening, men är försedda med rotlika absorptions- och vidhäftningsorgan, så kallade rhizoider.
  6. allmänt, vanligen
  7. perenn, flerårig
  8. qvicka delar: livskraftiga växtdelar
  9. kräsen
  10. luft strek: klimatförhållanden

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: