Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

§. 5.

Uti alla sammansatta machiner1, åtgå krafterna til tvenne ting; nämligen: tyngdernas häfvande, och gnidningen (friction), som åtföljer kroppar, då de röra hvarandra. Huru mycket hvardera af dessa bidragit til de, vid rönets anställande, fordrade tyngder, är värdt at något granskas.

En kärra är i sjelfva verket icke annat, än den i Mechaniken bekanta Axis in Peritrochio2, med den skilnad, at uti denna är valsen3 fästad vid hjulet, och löper i andra pannor; men i den förra, är hjulet löst ifrån valsen eller axelen, och har valsen sina pannor uti sjelfva hjulet. I båda fallen ligger dock hela tyngden på valsen, och hjulets radius tilsammans med valsens är en häfstång, som, med tilhjelp af någon kraft, kan flytta större eller mindre tyngder.

Såsom nu axis in peritrochio verkar, efter rena häfstångs-lagar, så hörer vår kärra äfven dit.4 Så snart vi altså hafve oss bekanta tvänne tal, af hvilka det ena afmäter hjulets, det andra axelens diameter, kan tyngdens verkan lätt upsökas.

Hjulets diameter få vi lätt, allenast vi applicere därpå en måttstock; men at finna et sådant tal, som noga determinerar axelens, fordrar någon eftertanka.

Vi blifve varse, at valsen eller axelen är smalare åt ändan, och det sker icke utan orsak; ty axelen är en häfstång, som uppehåller svåra5 tyngder; vil man nu icke göra den öfverflödigt stadig på något ställe, eller på et annat ställe för svag, måste tjockleken af valsen determineras efter denna regel. Såsom längden på en axel, ifrån ena ändan til centrum gravitatis6, förhåller sig til längden, ifrån samma ända til et visst ställe af axelen, på andra sidan om centro7, hvars tjocklek sökes; så bör ock qvadraten af axelens diameter, på det sistnämda stället, förhålla sig til qvadraten af axelens diameter vid tyngdcentro.

Lät AB, Fig. 5, vara axelen, och C centrum gravitatis, D det begärta stället på axelen, hvars diameter skal determineras, så säger jag, at såsom AC förhåller sig til AD, så skal ock qvadraten, som upritas uppå axelens diameter uti D, förhålla sig til qvadraten, som upritas uppå axelens diameter uti C.

Ty emedan AD är en häf-stång, som bär up tyngden uti C, så är tryck-kraften uti D, til tryck-kraften uti A, såsom AC til CD, och hela tryckningen uti C = med AD; därföre är ock tryck-kraften uti D til samma kraft uti C, såsom AC til AD. Om altså materien af hvilken axelen AB är gjord, är enahanda och upbär tyngder efter sin myckenhet på hvart och et ställe, så måste materiens myckenhet uti D förhålla sig, til den uti C, såsom AC, til AD: och som materiens myckenhet determineras af diametrarnas qvadrater, så är klart, at såsom AC:AD, så bör ock diameterns qvadrat uti D förhålla sig til diameterns qvadrat uti C. Så snart altså axelen uti C fått den tjocklek, som är i stånd at upbära den därå lagda tyngden, kan axelens tjocklek på hvart och et ställe determineras efter föregående regel; ty, när man af distancerna fått förhållningen af deras qvadrater, utdrager man af den fundna qvadraten dess qvadrat-rot, som är på samma ställe axelens diameters tjocklek. Och, efter AC förhåller sig altid mindre til AD, ju längre D flyttas åt B, så är ock klart, at axelen altid bör blifva något smalare åt B, om där icke skal vara en öfverflödig tjocklek, som i annat afseende är skadelig.


  1. sammansatta machiner: anordningar som be­står av flera antingen fasta eller rörliga delar
  2. Axis in Peritrochio: lat. en av de fem enkla maskinerna eller anordningarna inom den klassiska mekaniken; axeln och hjulet, vinsch. När hjulet roterar vindas repet kring axeln (eller trumman som är fäst vid axeln) och lyfter den tyngd som är fäst i repets ända. Den kraft som behövs för att lyfta tyngden bestäms av förhållandet mellan de två hävstängernas, hjulets och axelns (trummans), radier.
  3. Chydenius använder ordet vals synonymt med axel. Å andra sidan kan man här med vals också avse den trumma runt vilken repet vindas i den ursprungliga tillämpningen av axis in peritrochio, d.v.s. vinschen, som han här jämför kärran med.
  4. En kärra kan inte jämföras med en vinsch på det sätt som Chydenius föreslår när man vill beräkna den kraft som fordras för att flytta kärran. Denna kraft är enbart avhängig av friktionen mellan hjulet och underlaget, och mellan hjulet och axeln samt av kärrans massa. Hävstångsmekaniken kan tillämpas endast om hjulet skall gå över ett hinder som placerats framför det. Fördelen med stora hjul är uttryckligen den att det krävs mindre kraft för att de skall rulla över ett hinder. Chydenius uppskattning av axelns tjocklek bygger på felaktiga slutledningar. Redaktionen riktar ett tack till M.Sc. Frank Borg som bistått med insiktsfulla synpunkter på den kunskapsnivå i mekanik, fysik och matematik som Chydenius ger prov på i den här texten.
  5. stora
  6. centrum gravitatis: lat. tyngdpunkt
  7. mittpunkten

Originaldokument

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: