Föregående avsnitt: Svar på frågan angående kärrors förbättring, § 12
Följande avsnitt: Svar på frågan angående kärrors förbättring, § 14
22
§. 13.
Således hindras 1:mo all sand och mull, at komma inuti pannorna, som nu måste falla neder, ty ringen E Fig. 3 är helt och hållen in uti trumman, och at så mycket mindre någon sand måtte efter den kunna draga sig in, är den lutande ut åt.
Holken F är för samma orsaks skul smalare uti yttra ändan, så at ehuru sanden ifrån trumman fölle på hänne, kan den dock omöjeligen på en stillastående ring flytta sig en hel tum in åt, och upföre den sluttande ringen, eller holken, utan tvärt om, måste skrida nederåt til slutingen och falla af åt båda sidor.
2:do. Är den friction, som förr emot slutingarna agerade på 2 à 3 tums vectis1, nu så inskränkt, at den ej går öfver en half tum, ifrån axelens superficies2 i hvardera ändan.
3:tio. I det ställe, at på de vanliga kärror uti båda ändarna friction sker af järn mot järn eller trä, som altid är svår, sker den här af järn emot malm, som åstadkommer den minsta friction, af de bekanta kroppar.
22
§. 13.
Således hindras 1:mo all sand och mull, at komma inuti pannorna, som nu måste falla neder, ty ringen E Fig. 3 är helt och hållen in uti trumman, och at så mycket mindre någon sand måtte efter den kunna draga sig in, är den lutande ut åt.
Holken F är för samma orsaks skul smalare uti yttra ändan, så at ehuru sanden ifrån trumman fölle på hänne, kan den dock omöjeligen på en stillastående ring flytta sig en hel tum in åt, och upföre den sluttande ringen, eller holken, utan tvärt om, måste skrida nederåt til slutingen och falla af åt båda sidor.
2:do. Är den friction, som förr emot slutingarna agerade på 2 à 3 tums vectis3, nu så inskränkt, at den ej går öfver en half tum, ifrån axelens superficies4 i hvardera ändan.
3:tio. I det ställe, at på de vanliga kärror uti båda ändarna friction sker af järn mot järn eller trä, som altid är svår, sker den här af järn emot malm, som åstadkommer den minsta friction, af de bekanta kroppar.
22
§ 13
Näin siis estetään ensiksikin hiekan ja mullan pääsy holkkeihin täydellisesti. Maa-ainekset putoavat väistämättä maahan, sillä kuvan Fig. 3 rengas E on kokonaan rummun sisällä ja on ulospäin suippeneva, jotta hiekkaa ei missään tapauksessa pääsisi sisään sen pinnalta.
Holkki F on samasta syystä ohuempi ulommasta päästään, niin että vaikka rummusta putoaisi hiekkaa sen päälle, se ei kuitenkaan voi liikkumattoman renkaan päällä siirtyä kokonaisen tuuman verran sisemmäksi ja nousta ylöspäin ulospäin viettävän renkaan eli holkin pinnalla, vaan joutuu päinvastoin vaeltamaan alaspäin sokkatappia kohti ja putoamaan sitten maahan kummallekin puolelle.
Toiseksi hankaus, joka aiemmin vaikutti sokkatappeja vasten 2–3 tuuman pituudelta, on nyt supistettu niin vähiin, että sitä aiheuttamassa on enintään puoli tuumaa akselin pinnasta kummassakin päässä.
Kolmanneksi: kun tavallisissa kärryissä akselin kummassakin päässä rauta hankautuu rautaa tai puuta vasten, mikä aina aiheuttaa voimakasta kitkaa, näissä kärryissä rauta hankautuu pronssiin, joka tunnetuista aineista aiheuttaa vähäisintä kitkaa.
Unfortunately this content isn't available in English
Föregående avsnitt: Svar på frågan angående kärrors förbättring, § 12
Följande avsnitt: Svar på frågan angående kärrors förbättring, § 14
Platser:
Personer:
Bibelställen:
Teman: