Föregående avsnitt: Fjärde budordspredikan, § 3
Följande avsnitt: Fjärde budordspredikan, § 5
§. 4.
Text: 2 Mos. B. 20:8.
Tänk uppå Sabbatsdagen at tu helgar honom.
Denna vår uplästa heliga Text, eller tredje Budet i Herrans Lag, gifver oss anledning, at i Herrans Namn betrakta:
Sabbats- eller Hvilodagen.
Hvarvid vi
1. Vilje förklara hvilken den samma är.
2. Huru den rätt skal helgas.
Eller:
Den til Guds dyrkan oumgängeliga tiden; så at vi
Först vilje visa, hvad det är för en tid, som härtil bör användas, och
För det andra: huru det rätt bör ske.
Gif at titt ord oss lyser så,
At vi i mörkret intet gå;
Men genom thenna jämmerdal
Må vandra til tin himmelssal.1349
Förra Delen.
I Ingången sökte vi, älskade i Herranom! öfvertyga Eder med skäl, hämtade af et sundt förnuft, derom, at en märkelig tid fordras af oss, som oumgängeligen bör användas til den sanna Gudens dyrkan, men huru stor den tiden skal vara, och hvilka dagar i vår lefnad därtil skola nyttjas, utstakar icke naturens ljus, därtil fordras uppenbarelsen; så mycket säger det allenast, at ehuru vi hafve sjelfva tiden och alt annat af Skaparen, och derföre äfven alt borde användas til Hans tjenst, erfordras likväl den mästa tiden til lekamligit arbete, om ej detta lifvets nödtorfter skola tryta, och at stora och alt för täta afbrytningar däraf lägga mångfaldiga hinder och uppehåll i vägen för lekamliga göromålens behöriga drift och ordning, hvarmed förnuftet likväl likasom utpekar huru äfven de altid böra ske i Herranom, och därmed påyrkar de Christnas dageliga Sabbat, hvarom vi längre fram få något närmare handla; men kan på andra sidan intet annat än billiga den i Guds heliga ord anbefalte sjunde dagens helgande. Lät oss därföre först til vår uplysning och öfvertygelse betrakta denna dagens invigning til et sådant företagande i Gamla Te350stamentet, och sedan tilse hvad grund vi i Nya Testamentet kunna äga, at i stället för den sjunde dagen använda den första i veckan til detta nödiga företagande.
