Föregående avsnitt:
Följande avsnitt: Fjärde budordspredikan, § 2
343
IV. Predikan.
§. 1.
Mine i Herranom Jesu Christo älskade Åhörare! det är helt annor344lunda beskaffat med oss, än med den store Guden: När Han vil göra och utföra något, sker det hos Honom, utan någon vidlöftig öfverläggning, ty Han ser och känner i sin eviga vishet och allvetenhet alt i et ögnablick, det närvarande, det framfarna och det tilkommande. Han gör och uträttar genom sin Gudomliga allmagt alt hvad Han vil, och oräkneliga ting på en gång, och aldeles utan någon utdrägt i tiden.1 Ty om Han säger, så sker thet: Om Han bjuder, så är thet gjordt. Ps. 33:9. Men med menniskorna är saken af helt annan beskaffenhet. Skal något af dem göras, fordras för dem tid at känna det ärendet de sig företagit; för dem fordras äfven tid och eftertanka, at värkställa det, och ju angelägnare och svårare det är, ju längre tid åtgår gemenligen til dess utförande. Vår själs och kropps förmögenheter äro så inskränkta, at då vi med flit och alfvare syslosätta oss med det ena, så hinne vi icke til, at med det samma vårda något annat ärende af någon synnerlig vigt: vår hela lifstid förtäres under hvarjehanda syslor, och vi hinne aldrig med, om vi ock lefde länge, at uträtta alt hvad vi borde, i anseende hvartil en nödig försiktighet fordras, at så använda vår korta tid, at det nödvändigaste ej blefve försummat.
