Föregående avsnitt: Finska lantbrukets upphjälpande, § 10
Följande avsnitt: Finska lantbrukets upphjälpande, § 12
§ 11.
För det 3:die sträfvar Kongl. May:ts Tienstehions Stadga1 äfven snörrät emot all folkökning och näringarnas drift. Sådant insåg redan vår Skarpsinnige Konung Gustaf d:n 3:die2 och kunde derföre aldrig förmås at ånyo uplifva den samma, oachtadt flera nödrop och flera förslager som giordes at med tvång förmå arbetare til års tienst.3 Det är väl vist, at den samma på flera orter icke mera efterlefves i synnerhet hvad tienstehions löner beträffar, doch torde än flera ställen vara, där dessa band ännu utjaga mängder af mäst arbetande menniskor utur vår fädernesbygd. Det gifves än många, som vilja anse fria menniskor af den arbetande hopen för Fädrifter4 som under en sträng aga med hugg och slag böra tvingas til arbete, ehuru man under sielfva arbetet fodrar vett och urskillning af dem uti sina syslor, då likväl andra med jämn tilsyn och lämpa kunna i kärlek bringa sina tienstehion til all möjelig omtancka och arbetsamhet.
Föregående avsnitt: Finska lantbrukets upphjälpande, § 10
Följande avsnitt: Finska lantbrukets upphjälpande, § 12
Platser:
Personer: Gustav III (Gustaf d:n 3:die, Konung Gust. den 3)
Bibelställen:
Teman: