Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Brev till von Rosenstein 1793

Brev till von Rosenstein 1793

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

GamlaCarleby d:n 21. Augusti 1793.

Högwälborne Herr Cancellie Råd, och Riddare af Kongl. Nordstierne Orden1

Nådige Herre.

Redan förut genom recension i Stockholms Påsten intagen af Herr Cancellie Rådets och Riddarens långt öfwer mitt beröm Grundeliga afhandling om Uplysningen2 blef jag helt flat då mig den samma tilstältes genom Borgmäst: Fagerströms3 anstalt, med den tilsäjelse, at den samma wore af Herr Cancellie Rådet och Riddaren mig tilsänd, innan jag hant beställa mig densamma från Boklådan. För gåfwan aflägger ödmiukaste tacksejelse, utan utsigter och hopp at någon sin kunna wisa min genkänsla. Men det är ei bokens wärde, icke engång dess grundeliga innehåll icke en gång sielfwa Ämnets behagelighet, som likwäl warit mitt favorit ämne ifrån den tid jag begynt at täncka, och hwilcket ännu aldrig så grundeligen som här blifwit utredt, som hos mig wäkt den diupaste wördnad och ärkänsla hwaraf mitt hierta öfwerflödar; Nei, det är något annat, At wara ihog kommen af Tanckefrihetens och Uplysningens Högsta Förswarare i Norden, som mörkret och dess stemplingar til trotts, med den wärma som bör åtfölja sanningen af första nödwändighet för samhället, och den tydelighet, som allena kan gifwa en oryggelig öfwertygelse wågat tala sanningens språk just i en tid då begrepen om uplysningens nytta för Samhällens bestånd genom irbloss och sielfswåld öfwer hela Europa blifwit förmycket swichtande, som är i den fast mödosamma doch lyckeliga belägenhet at kunna intrycka och stadga sådana begrep hos Den som efter 3 år /: Gud beware Konungen/4 skall göra Sig Stor och sitt Folk genom Uplysningen lyckeligt.

Herr Cancellie Rådets och Riddarens ämne har alt ifrån år 1762 wäkt min upmärksamhet då jag först las Com R. Nordencrantzes skrifter, från hwilcken tid jag i min lilla krets arbetat för uplysningen i synnerhet wid 1765 års Riksdag, då jag såsom ledamot i Tryckfrihetsutskottet 1766 stridde med då warande Censor Stats Secret: Oelreich, och fik bonden och borgaren emot Högmögande5 at hålla med mig, för at afskaffa Censuren, och fik sielf några dagar för min utvotering utur Ståndet för mitt Finance System6 upsätta betänckandet,7 som want Stora Deputations bijfall innan min afresa från Stockholm, med Epaminondæ ord i munnen: Satis vixi, invictus enim morior.8

För flera år tilbaka, då om jag rätt mins Berlinska Wetenskaps Academien9 utgaf en fråga: Om uplysningen för undersåtare wore nyttig eller skadelig harmades jag i siälen, at höra detta lärda Samfund gifwa högsta priset åt twenne, af hwilcka den ena bejakade och den andra nekade frågan, utan at jag fått läsa någondera swaret. Emedlertid har jag med fullkomlig tilfredsställelse wågat mig i spetsen för friheten emot fördomar i de grenar jag kommit åt, och ifrat emot hemligheter och twång, rörande Stapel handel, product placat, Landt handel, penninge wärk och tienstehions fördelande genom lått etc:a Men då jag för några år fik se under uplysningens och frihetens fana strömmar af blod rinna, och under Uplysningens helgade namn ett sielfs wålds raseri i en hast utsprida sig omkring hela Europa som hotade Regenter, undersåtare och Medborgare med den rysligaste anarchie begynte /: jag må bekänna uprichtigt :/ min öfwertygelse at swichta, och mina förra grundsanningar at sätta mig uti bekymmer om deras richtighet, hwaraf Herr Cancellie Rådet och Riddaren lätt kan sluta huru tilfredsställande Des Afhandling war för mig, som hwarcken ägde tid insichter eller styrcka at utreda en i wår tid så borttraslad härfwa.

Hwarföre må då Europas Regenter wara så ömtåliga för liuset? Hwarföre wilja anses för infallibla10 och ei tåla motsäjelse? Bespottaren må ju umgälla sitt brått, och lögnen kan ju wederläggas, men när snillet, sanningen och Patriotismen, stanna under boktryckarens Förmynderskap och han för sin säkerhet under ministèrens oswikeliga gudomlighet, då tysnar sanningens röst, Patrioten suckar och de styrande smida bojor i mörkret och smikra Regenten med löften om Gull och gröna skogar, så länge tils han ser sig hafwa förlorat det dyrbaraste och sin wesenteliga storhet, sina undersåtares kärlek, för hwilcken förlust Han doch skyller Folket och ei sina Rådgifware. Ach! Regenter behöfwa en wiss slags storhet i siälen, en öppen redlighet i wiljan, och en oförtrutenhet at sielfwa se, wärcka och arbeta på flera håll, tro alla wäl, men aldrig kasta sig winningslösa i sina ministrars armar; Det är en nog allmänt antagen Regerings maxime, at wid första tilträdet kasta öfwer ända alt det gamla, och straxt i början göra stora saker; men jag misstror sådant: moderata durant.11 De som bära hedern och namnet af Styrande gå sielfwe ofta i tökna och sakna uplysning om sitt folks och egen sälhet, och det som ömkeligast är afhålla minstrarna dem sorgfälligt från liuset, för at ei blifwa warse deras tilställningar, och de genom flera knep dem tilfallna ägodelar af Riket och Medborgare.

Franska sakerna äro ännu för mycket inweklade för at kunna dömma om utgången. Avisorna beskrifwa för oss ofta anarchien så som i sin högd, men man ser af deras tapperhet, stora anstalter och otroliga ihärdighet at där måste wara någon activ styrelse.

Nådige Herre! förlåt mig mitt joller och tillåt mig at med diup wördnad och tilförsigt få wara Högwälborne Herr Cancellie Rådets och Riddarens

aldra ödmiukaste tienare,

Anders Chydenius.

 


  1. Högwälborne Herr ... Nordstierne Orden: Nils von Rosenstein, kansliråd, sekreterare för Svenska Akademien 1786–1824 och riddare av Nordstjärneorden år 1787
  2. afhandling om Uplysningen: åsyftar Nils von Rosenstein, Försök til en afhandling om uplysningen, til dess beskaffenhet, nytta och nödvändighet för samhället, understäldt kongl. vetenskaps-academien vid præsidii nedläggande den 26 augusti 1789 af Nils von Rosenstein ... (1793)
  3. Borgmäst: Fagerströms: Carl Johan Fagerström, borgmästare i Uleåborg. Hans föräldrar var regementspastorn vid Österbottens regemente Carl Fagerström och Katarina Nyholm. Efter mannens död gifte sig Katarina Nyholm 1755 med Anders Chydenius far, Jakob Chydenius som blivit änkling 1754. Carl Johan Fagerström, född 1751, tillbringade således sin barndom i prästgården i Gamlakarleby.
  4. i den fast mödosamma ... beware Konungen/: von Rosenstein var kronprins Gustav Adolfs informator. Gustav Adolf besteg tronen 1796 när han blev myndig.
  5. de mäktiga, de högt uppsatta
  6. mitt Finance System: åsyftar Rikets hjelp, genom en naturlig finance-system (1766)
  7. upsätta betänckandet: åsyftar Riksens höglofl. ständers stora deputations tredje utskotts ytterligare betänkande rörande tryckfriheten; gifwit wid riksdagen i Stockholm d:n 21. aprilis 1766
  8. Epaminondæ ord ... enim morior: Epameinondas var en grekisk fältherre och statsman från Thebe, död 362 f.Kr. Citatet betyder ungefär ”jag har levt länge nog, jag dör obesegrad”. Citat ur Cornelius Nepos Excellentium Imperatorum Vitae, Epaminondas, 9.
  9. Berlinska Wetenskaps Academien: åsyftar Königlich-Preußische Akademie der Wissenschaften, som grundades 1700
  10. ofelbara
  11. moderata durant: lat. ”det måttfulla består”; citat ur Senecas tragedi Tròades, 259.

Originaldokument

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: