Föregående avsnitt:
Följande avsnitt:
Utdrag af Riksdags Fullmägtigens för Prästerskapet i Österbotten, Probstens Doctor Chydenii til sine Committenter afgifne Berättelse, om det hufwudsakligaste, som wid Riksdagen i Gefle år 1792 blifwit förehaft och Beslutat samt Redowisning för det Honom updragne förtroende; Tjenande til uplysning wid Historien om berörde Riksdag
§ 1
Det hufwudsakligaste har utan twifwel warit Hemliga Utskottets Betänkande om wårt bortblandade penningwerk, som förnämligast innehölt Kongl. May:sts upgift på Rikets skuld, som genom Krigets förlängande1 stigit til något öfwer 12 Millioner Rd:r högre än 1789 års upgift innehåller, hwaraf K: M: åtog Sig at genom egna tilgångar betala Circa 4 Millioner, så at tilökningen på Rikets skuld för Ständerne at betala, bestiger Netto til 8 ½ Million, den Ständer äfwen åtogo sig at betala: til hwilken skulds afbetalande Ständerne dock icke kunde åtaga sig större Bewillning än den de nu bära; Men som den utrikes gjorda skulden skall betalas i Specie, blef det oumgjängeligt at ock någon del af Bewillningen skulle utgå i Specie, nemnl. Bönderna något wist för Person i Specie, eller något mera i RiksgjäldsSedlar: Borgare Ståndet 20 proCent af hela deras Bewillning: Preste Ståndet 10 proCent: Ridderskapet och Adelen samt Stånds Personer något wist per Capita efter Stånd och löner. – Inrikes skulden består til större delen uti 480 T:r Guld i Riksgjälds Sedlar, 240 D:o i så Kallade Långråckar,2 78 T:r Guld i fanhjelmare,3 och några T:r Guld uti ännu oliqviderade fordringar för Kriget. det Beslöts, at alla fanhjelmare skulle inom detta års slut inlösas med Riksgälds Sedlar, och Långråckarne med 10 proCent om året och 2 proCent i ränta i samma mynt; hwarigenom Riksgjälds Sedelstocken ansenligen tilwäxer utan någon Solid fond, utom den inlöpande Bewillningen, sig bestigande til Circa 80 T:r guld, hwaraf 12 altid gå til Stats wercket, öfwer 30 til utrijkes skuldens betalning, och något öfwer 20 T:r guld til Sedelstockens dödande, som eij förslår långt; Och är derföre fara wärdt at agio emellan Specie och Riksgjälds myntet Kan stiga nog högt. – Ehuru sehnt framkommen4 och i början helt okunnog om finance werkets tilstånd och tilgånger, utarbetade jag en finance Plan;5 Men saken war då redan så långt hunnen och principen fattad, at den eij Kunde frångås: Jag inlemnade likwäl mitt första utKast uti Konungens egen Hand. den tid torde Komma, at min Plan blifwer antagelig.
§ 2
Så snart ofwannemnde finance Systême bifölls af alla 4 Stånd, inlämnade Kongl. May:st ett project om skuldens Liqviderande emellan Debitorer och Creditorer, som bifölls i 3 Stånd, men afslogs hos Riddersk. och Adelen, hwars innehåll redan är bekant i en nyligen utKommen Förordning.6
§: 3
Under Riksdagen satt äfwen ett BancoUtskott på wanlig Tysthets Ed, som berättade om Banquens goda och säkra tilstånd. Jag Kunde ock upgifwa dess pertinenta7 beskaffenhet, om det eij wore emot ett löfte om tysthet. Nog af at den är säker och Banco Sedlen är och blir lika god med Specie, fast allmänheten, af fruktan det Banquen skulle öpnas til realiserande af Riksgjälds Sedlar, fordrat Valuta8 för en stor del af Banco Sedlar, så at på 1791 öfwer 500 000 Rdr sp. der blifwit uttagne, och allena i Jan: månad 1792 Circa 50 000 D:o.
§ 4
Det blir en besynnerlig Nåd af Kongl. Maij:st för wårt Stånd, att Han 1789 Förordnade en särskilt Eclesiastique Expedition,9 där en Präst altid är Föredragande af wåra och Religions angelägenheter; Men som en sådan Inrättning eij war stadgad uti några Författningar, eij heller någon lön anslagen til nödig Betjening wid denna Expedition, ansåg Ståndet högst angeläget at uti en Stor Deputation tacka Konungen derföre och föreslå den derwid nödiga Betjening, nemnl. en Expeditions Secreterare, en Protocollist, en Copist och en Waktmästare, alle med Lön, som tilsammans bestiger til 1 100 Rdr. årligen, jemte underdånigt anbud, at Ståndet til Statswerkets lisa10 wille sjelf löna dem. denna Deputation blef ganska Nådigt emottagen med Skriftelig Försäkran af Kongl. May:st at Han alt framgjent wille bibehålla Ståndet härwid och låta altid en Prästman af Ofrälse Ståndet11 wara Föredragande i alla Eclesiastique mål; Och ehuru K: M: uti Ståndets anbud til Betjeningens lönande igenKjände dess beredwillighet at underlätta Hans bekymmer, så wille Han dock icke derwid falla Ståndet til någon tunga, utan försäkrade at af Statsmedlen sjelf besörja om Betjeningens aflöning, aldeles efter den af Ståndet föreslagna Stat.12 Jag frågar billigt,13 Kunde något mera Nådigt Swar önskas? – Hwarwid jag får tillägga at denna Expedition nu förwaltas på det oegennyttigaste sätt af Herr Biskopen och Kongl. ÖfwerHofPredikanten Wallqwist14 til hela Ståndets nöje, hwarföre jag ock fick tillfälle at å ÖsterBottns Presterskaps wägnar honom Complimentera15 etc. – – – – – – – – – – – – .
§ 5
Den af 3:ne Ofrälse Stånden i en Stor Deputation hos Kongl. May:st aflagde underdåniga tacksägelse för de dem 1789 gifne och Försäkrade Privilegier samt intagandet i Högsta domstolen och RådKammarens afskaffande16 samt Konungens uti uttryckeligaste ordalag gjorde Förening med Ofrälse Stånden, behöfwer jag nu eij widlöftigt omröra, emedan alt finnes redan infört i wåra Tidningar.
§ 6
KronPrintsens Examen inför Ständernes Deputerade, det jag sjelf biwistade, bör jag litet närmare omröra. Han förhördes först af Herr Öfw.Hof Predikanten Doctor Flodin17 i Theologien, och gjorde eij allenast fullkomlig redo i alt, utan ock i de mäst practiska frågor med så ömma Kjänslor för religion, at Han och en stor del af det Höga Auditorium, flöto i tårar. H:r Cancellie Rådet von Rosenstein18 lät Honom sedan explicera19 ett helt Capitel utur Sallustius,20 det Han gjorde fermt.21 Sedan examinerade Han Honom uti Gramatican och Syntaxin, hwarpå Konungen Befalte ArchiBiskopen förhöra Honom i resolution22 och Constructionerne,23 och sidst Biskop Veideman,24 och alle fingo Sufficienta Swar. Sedermera anstälde Canc: Rådet v. Rosenstein förhör uti Moralen25 och dess flere grenar, då Kron Printsen swarade, alt med latinska Distinctioner26 med stor färdighet. Sidst förhördes Han uti historien, först i den gamla Romerska, sedan i flere Europeiska, och sidst på Konungens uttryckeliga Befallning i Swenska Historien; Hwarwid det i synnerhet wäckte min upmerksamhet, huru Kron Printsen, i flere Händelsers widlöftiga berättande, talte ganska otwungit och med fullkomligaste redighet, som utmärker en redig eftertanka och en lätthet att exprimera27 sig. Jag hade dessutom det nöjet at pläga ett förtroligt umgjänge med28 bägge Hans wärdige Ledare,29 som försäkrade mig om Herrens dygdiga och Redliga hjerta samt Hans fallenhet för at spara och hushålla, så at Han i alla afseenden gifwer Swerige ett godt hopp. Han är icke lång til wäxten, nog mager, men försäkrades dock wara frisk.
För Konungens ömma wård om denna Rikets ögnasten och EfterKommandes hopp, tackades Konungen i stor Deputation af alla Stånd, 120 Personer starck, då äfwen Offererades 1766 års Bröllopsgjärd,30 om Konungen behagade förmäla KronPrintsen, innan Stånden härnäst Komma tilsammans.
§ 7
Efter wanligheten waldes Ledamöter til Banco Fullmägtige emellan Riksdagarne; hwartil wårt Stånd utnemnde Doctor Flodin, Pastor wid StorKyrkan i Stockholm, Probsten Nordin31 och Doctor Brander:32 Til Riksgjälds Contoiret waldes Lector Eberhardt,33 KyrkoHerden Borg34 i RiddarHolmen och Rector Murberg.35
§ 8.
Sidst Beslöts at ett Eclesiastique Cancellie skulle inrättas i Stockholm, som Kommer at bestå af Biskop Wallqwist och de tilförordnade Banco och Riksgjälds Contoirs Fullmägtige, för at emellan Riksdagarne wälja Banco och Riksgjälds Fullmägtige uti de afgåendes ställen. Uti de andra Ofrälse Stånden är ock fogad någon dylik anstalt.
§ 9
Det war ifrån Nerpes Contract allena, jag hade om händer några Petitioner,36 af hwilka ingen dera blef antagen uti Eclesiastique Utskottet37 at refereras til Ståndet, som i wist afseende war en lycka, emedan de då aldeles lämnat orörda, då icke ett enda derifrån til Ståndet refererat mål, för påhastat slut af Riksdagen, hant en gång Komma under Ventilation i Ståndet, än mindre afgjöras och expedieras: de angingo uptagande af Inrikes lån til utrikes lånens förminskande, fanehjelmarnes utwäxling emot Riksgjälds mynt, och mera tilgång på skiljemynt,38 hwilka alla jag anmälte uti Hemliga Utskottet genom Wårt Stånds Ledamöter i berörde Utskott, där de, om eij gjorde stor Afect, dock bidrogo til uphöjande af den allmänna rösten ifrån Finland om Krigs Commissariatets polletters39 omwäxling til annat öfwer hela Riket gångbart mynt. Om den sidsta, hwaruti anhölls om fastställande af 1743 års Förordning om Prästa rättigheterne i ÖsterBottn at följas så wäl af Lärare och åhörare, som ock af Embets Män wid twisters afgjörande de förra emellan, gick jag i råd med Biskop Wallqwist och på Hans tilstyrkande lade jag in hånom til Kongl. May:st och androg40 etc. – – – – – – – – – – – .
§ 10
Hwad wederlags saken41 beträffar, ansåg jag den wara af sådan beskaffenhet, at den, som nu är i Kammar Collegio, eij Kunde immediate42 dragas til Kongl. May:st. Ett Summario Processu43 utwerkat Utslag hade eij heller på en framtid haft stor Auctorité. Och som jag tror at wår wederlagssak är så Documenterad at den tål all granskning, så är det just genom den som målet winner sin rätta stadga för Efterträdarne, då den Via Ordinaria44 Kan Komma til Kungs.
§§ 11 et 12
Handla dels om upbörden af Riksdags Manna arfwo
det, och dels om någon enskilt händelse wid RiksdagsMannawahlet etc. – – – – – – –.Gamla Carleby den 13 April 1792.
Anders Chydenius
Föregående avsnitt:
Följande avsnitt:
Platser: Bromma Europa Gävle (Gefle) Härnösand Närpes (Nerpis, Nerpes) Näs (socken i Uppland) Österbotten (Öster botn, Österbotn, Österbottn) Riddarholmen (i Stockholm) Rom Sverige (Swerige, Swerge, Ruotzi) Skara Finland Stockholm Ryssland Växjö
Personer: Borg, Anders (f. 1749) Brander, Johan Eberhardt, Johan Hartman Flodin, Johan Gustaf Konung Gust. den 3)[:] Gustav III (Gustaf d:n 3:die, Konung Gust. den 3) Gustav IV Adolf Murberg, Johan Nordin, Carl Gustaf Rosén von Rosenstein, Nils Sallustius (Salustius) Crispus, Gaius Wallqvist, Olof Weidman (Veideman), Thure
Bibelställen:
Teman: