Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Ändring i seglationsfriheten

Ändring i seglationsfriheten, § 1

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

Uplysningar wid den ändring Kgl. Maj:t uti Nådig Skrifwelse til K. ­Cammar- och Commerce-Collegierne, af den 15 Junii sistl.1 i Nåder täckts göra uti den Seglations-frihet, Städerne i Österbotten år 1765 blifwit bewiljad.

 

§. 1. Wår Stora och Milda Konung har under förwarande af2 Sin Konungs­liga Höghet och Rätt, at Sjelf styra Sitt Rike, just i twänne omständigheter bewisat Sig wara rätt3 Stor, nämligen först däruti, at Han i sjelfwa Regerings-­Formen, fredlyst Sine undersåtares lif, egendomar och lagliga rättig­heter, at de genom några slags ginwägar, såsom extra Domstolar och Commissioner, med mera, icke skola dem afhände warda.4 2:o, At undersåtare i Pennor och Tryck, må äga den frihet, at wid werkeliga gjorda Författningar äfwen få lemna de uplysningar, som leda til närmare granskning, af goda och skadeliga fölgder, som med dem, för det Allmänna och någon enskildt, kunna wara förknippade.5

Stora Konungars föremål är Folkets sällhet, och just at göra dem lycke­liga, blir Deras högsta bemödande. Hwem af Swear skulle icke härwid känna igen sin Store Styres-Man, då hela Europa med förundran, ända til missundsamhet, prisar oss lyckeliga? Owärdig ware då den, at njuta wår Milda Konungs beskydd, som med någon skugga wågade sig att befläcka et så stort och älskat Namn, som Gustaf Den 3:djes är.

Men skall en Konung rätt blifwa Stor ibland Sitt Folk, åligger det ock Swenske Män, at rätteligen nyttja sin dyra frihet, at fritt tala om sina rättigheter och ej i hemliga wisklekar sprida misstankar om Den Största Kung i werlden; at med undersåtelig wördnad yttra de fölgder, som af tagne eller tiltänkta Författningar synas bota6 allmänt och enskildt wäl, annars blifwa wälfångne rättigheter nedgrafne i glömska, och fölgder af Författningar föras på den oskyldigastes räkning i werlden, som sedan af swarta själar nyttjas i mjugg7 at sprida misstankar emot de största Människo-slägtets Wälgörare. Wår Store Gustaf kastar därföre aldrig omild blick uppå den, som i sådan afsigt talar för Medborgare, och Swenske Män älska altid sin frihet i den mån, de se sine lagfångne8 rättigheter skyddade.

Rörd af den djupaste wördnad för min Dyra Konung, wågar jag altså, at med pennan i handen, som en fri Swensk Man ägnar, fritt handla i et ämne, som rörer en betydelig del af min Fosterbygd; i den menlösa afsigt, at antingen uplysa, eller blifwa af andre uplyst.


  1. Nådig Skrifwelse ... af den 15 Junii sistl.: Kungl. Maj:t till kammar- och kommerskollegierna 15.6.1774, Kungl. brev, EIa1, vol. 162, Kammarkollegiets kansliarkiv, SRA
  2. under förwarande af: för att övervaka
  3. mycket
  4. fredlyst Sine undersåtares ... afhände warda: åsyftar § 2 i RF 1772
  5. i Pennor och Tryck ... wara förknippade: Efter statsvälvningen 1772 var det oklart om tryckfrihetsförordningen 1766 fortfarande var i kraft. § 39 i RF 1772 hade i princip avskaffat alla tidigare såsom grundlagar ansedda stadgar. Den 26 april 1774 utfärdade kungen en ny förordning som i princip garanterade samma tryckfrihet som förr men även innehöll betydande inskränkningar och gav myndigheterna utrymme för egna tolkningar. Att kritisera regeringen, grundlagen, regeringsformen och konungaförsäkran var belagt med dödsstraff. Inom lagstiftningens område hade alla rätt att föra fram sina tankar ”om alt, som medborgares både rätt och skyldigheter rörer, samt til någon förbätring eller förekommande af skadelige fölgder tiena kan; Hwilken frihet ock bör sträcka sig til alla Lagar och Författningar i gemen, som redan faststälte äro”. Chydenius betonar här den sistnämnda friheten. År 1766 anklagades han uttryckligen för att i Rikets hjälp ha kritiserat ett redan stadfäst ständerbeslut.
  6. båta, gagna, tjäna till
  7. hemlighet
  8. lagstadgade

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: