Föregående avsnitt: Andra katekespredikan, Titelbladet och Imprimatur
Följande avsnitt: Andra katekespredikan, § 2
II. Predikan.
§. 1.
Vår dyraste Frälsares Jesu ord i sin Öfversta Presterliga bön1 äro ganska märkvärdiga, då han säger: Thetta är evinnerligit lif, at the känna tig allena sannan Gud, och then tu sändt hafver Jesum Christum. Joh. 17:3. Han talade dessa orden med uplyftade ögon til himmelen, och talet var stäldt til hans himmelske Fader, den han straxt i början af sin bön nämner uttryckeligen vid namn, och på det innerligaste begärar at han nu ville förhärliga sin Son och stå honom bi i det stora försonings värf, som han var begrepen uti, och det förnämligast för tvänne orsaker skull, nemligen, at den himmelske Fadren skulle til sina höga egenskaper, sin rättfärdighet, vishet och eviga nåd emot människo-slägtet genom fulländadt försonings värf af sin Son, och deraf flytande många själars räddning, blifva förhärligad; och at Sonen därigenom skulle sättas i stånd, at gifva dem, hvilkas sak han sig antagit, evinnerligit lif. Men hvar uti detta eviga lifvet egenteligen bestod, som han ville gifva dem, förklarar han i de anförda orden: Thetta är evinnerligit lif &c.
Föregående avsnitt: Andra katekespredikan, Titelbladet och Imprimatur
Följande avsnitt: Andra katekespredikan, § 2
Platser:
Personer:
Bibelställen:
Teman: