Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Americanska näfwerbåtar

Americanska näfwerbåtar, [§ 1]

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

[1]

För någon tid sedan utgaf jag en del af min Broders tanckar och förslag angående fartens befordrande genom strömmar och insiöar i riket1. Sedermera har jag med nöje förnummit, at Högl. Kongl. Wetenskaps Academien berörde förslager, hos Hans Kongl. Maj:t til nyttiande recommenderat, och at Höga wederbörande utom dess om strömmarnas och farwatnens ränsande i Finland skola wara omtänckte, så at dertil medel redan blifwit anslagne, och Hans Kongl. Maij:t om sakens wärkställande nådig befalning til Högl. Kongl. Kammar Collegium affärdat. Jag har ock wed lediga stunder kommit at genomläsa några rese beskrifningar, och ibland dem Campanius om Nya Swerige2, som bland annat pag. 136. säger: Sina båtar giöra de (willa Americanerne) af bark utaf Cederträ eller biörk, som der finnas öfwer måttan stora och tiocka, bindandes dem så nätt i hop, at the kunna lägga them tilsammans och bära med sig, hwarest de taga wägen; och när the komma til några kijlar3, som löpa up ifrån revieret4 och de wilja deröfwer, ställa de dem i watnet, och fara så dermed hwarest dem lyster. The brukade ock at giöra sig båtar af Cederträn, hwilcka the med eld utbrände, skiärandes sedan det brända bort med sten, been, eller Musle skaler5. Härigenom uptändes min nyfikenhet, at få närmare weta huru samma båtar skulle förfärdigas; jag las för den skuld flere rese beskrifningar öfwer de orter, der de brukas, som i synnerhet P. de Charlevoix uti sin Histoire de Nouvelle France T. V. p. 2836. seq.7 Hennepin uti sin Nevv Discovery of a vast Country in America Part. 1. Chap. 38. Clerken eller Bokhållaren på skieppet California uti des Voyage to Hudsons Bay pag. 399. men kunde ei af2 dem få tilräckelig uplysning, tils jag derom förfrågade mig hos Herr Præses10, som der nyligast rest, hwilcken än wijdare har gunstigast täckts underrätta mig om beskaffenheten af dem. Nu, som denna sak, dels har en nära gemenskap med det jag förra gången utgaf, dels och ei torde wara mina landsmän obehagelig, har jag föresatt mig detta för ett Academiskt prof låta utgå.

 

  1. fartens befordrande genom strömmar och insiöar i riket: Syftar på Anders Chydenius brors Samuel Chydenius avhandling De navigatione, per flumina & lacus patriæ, promovenda för vil-ken Anders Chydenius var respondent vid Uppsala universitet sommaren 1751.
  2. Campanius om Nya Swerige: Syftar på Thomas Campanius Holms Kort beskrifning om provincien Nya Swerige uti America, som nu förtjden af the engelske kallas Pensylvania. Af lärde och trowärdige mäns skrifter och berättelser ihopaletad och sammanskrefwen, samt med åthskillige figurer utzirad af : Thomas Campanius Holm. Stockholm, 1702. Verket är baserat på anteckningar gjorda av författarens farfar Johannes Campanius som var präst i Nya Sverige 1643–1668 samt på fortifikationsingenjören Per Lindeströms manuskript Geographia Americæ eller Indiæ Occidentalis beskrijffningh (1653–1656).
  3. kilar, vikar
  4. strandområdet vid en flod eller en större flod eller flodmynning
  5. Musle skaler: mussel- eller snäckskal
  6. P. de Charlevoix uti sin Histoire de Nouvelle France T. V. p. 283: Pierre François Xavier de Charlevoix, Histoire et description générale de la Nouvelle France, avec le journal historique d’un voyage fait par ordre du roi dans l’Amerique Septentrionnale, Paris 1744
  7. lat. sequentia, den nämnda sidan och de därpå följande
  8. Hennepin uti sin Nevv Discovery of a vast Country in America Part. 1. Chap. 3: Louis Hennepins A new discovery of a vast country in America, extending above four thousand miles between New France and New Mexico. London 1698, publicerades på franska året innan.
  9. Clerken eller Bokhållaren på skieppet California uti des Voyage to Hudsons Bay pag. 39: Syftar på Henry Ellis verk A voyage to Hudson’s Bay by the Dobbs gallery and California, in the years 1746 and 1747, for discovering a north west passage. Dublin, 1749. Ellis var vetenskaplig observatör och kartritare ombord på fartyget California som gjorde en expeditionsresa till Hudson Bay 1746–1747. En naturlig del av hans arbete var att teckna ner sina observationer; kanske är det därför som Chydenius kallar honom ”bokhållare”.
  10. professor Pehr Kalm

Originaldokument

Avsnitt

Originalspråk

[1]

För någon tid sedan utgaf jag en del af min Broders tanckar och förslag angående fartens befordrande genom strömmar och insiöar i riket11. Sedermera har jag med nöje förnummit, at Högl. Kongl. Wetenskaps Academien berörde förslager, hos Hans Kongl. Maj:t til nyttiande recommenderat, och at Höga wederbörande utom dess om strömmarnas och farwatnens ränsande i Finland skola wara omtänckte, så at dertil medel redan blifwit anslagne, och Hans Kongl. Maij:t om sakens wärkställande nådig befalning til Högl. Kongl. Kammar Collegium affärdat. Jag har ock wed lediga stunder kommit at genomläsa några rese beskrifningar, och ibland dem Campanius om Nya Swerige12, som bland annat pag. 136. säger: Sina båtar giöra de (willa Americanerne) af bark utaf Cederträ eller biörk, som der finnas öfwer måttan stora och tiocka, bindandes dem så nätt i hop, at the kunna lägga them tilsammans och bära med sig, hwarest de taga wägen; och när the komma til några kijlar13, som löpa up ifrån revieret14 och de wilja deröfwer, ställa de dem i watnet, och fara så dermed hwarest dem lyster. The brukade ock at giöra sig båtar af Cederträn, hwilcka the med eld utbrände, skiärandes sedan det brända bort med sten, been, eller Musle skaler15. Härigenom uptändes min nyfikenhet, at få närmare weta huru samma båtar skulle förfärdigas; jag las för den skuld flere rese beskrifningar öfwer de orter, der de brukas, som i synnerhet P. de Charlevoix uti sin Histoire de Nouvelle France T. V. p. 28316. seq.17 Hennepin uti sin Nevv Discovery of a vast Country in America Part. 1. Chap. 318. Clerken eller Bokhållaren på skieppet California uti des Voyage to Hudsons Bay pag. 3919. men kunde ei af2 dem få tilräckelig uplysning, tils jag derom förfrågade mig hos Herr Præses20, som der nyligast rest, hwilcken än wijdare har gunstigast täckts underrätta mig om beskaffenheten af dem. Nu, som denna sak, dels har en nära gemenskap med det jag förra gången utgaf, dels och ei torde wara mina landsmän obehagelig, har jag föresatt mig detta för ett Academiskt prof låta utgå.

 

  1. fartens befordrande genom strömmar och insiöar i riket: Syftar på Anders Chydenius brors Samuel Chydenius avhandling De navigatione, per flumina & lacus patriæ, promovenda för vil-ken Anders Chydenius var respondent vid Uppsala universitet sommaren 1751.
  2. Campanius om Nya Swerige: Syftar på Thomas Campanius Holms Kort beskrifning om provincien Nya Swerige uti America, som nu förtjden af the engelske kallas Pensylvania. Af lärde och trowärdige mäns skrifter och berättelser ihopaletad och sammanskrefwen, samt med åthskillige figurer utzirad af : Thomas Campanius Holm. Stockholm, 1702. Verket är baserat på anteckningar gjorda av författarens farfar Johannes Campanius som var präst i Nya Sverige 1643–1668 samt på fortifikationsingenjören Per Lindeströms manuskript Geographia Americæ eller Indiæ Occidentalis beskrijffningh (1653–1656).
  3. kilar, vikar
  4. strandområdet vid en flod eller en större flod eller flodmynning
  5. Musle skaler: mussel- eller snäckskal
  6. P. de Charlevoix uti sin Histoire de Nouvelle France T. V. p. 283: Pierre François Xavier de Charlevoix, Histoire et description générale de la Nouvelle France, avec le journal historique d’un voyage fait par ordre du roi dans l’Amerique Septentrionnale, Paris 1744
  7. lat. sequentia, den nämnda sidan och de därpå följande
  8. Hennepin uti sin Nevv Discovery of a vast Country in America Part. 1. Chap. 3: Louis Hennepins A new discovery of a vast country in America, extending above four thousand miles between New France and New Mexico. London 1698, publicerades på franska året innan.
  9. Clerken eller Bokhållaren på skieppet California uti des Voyage to Hudsons Bay pag. 39: Syftar på Henry Ellis verk A voyage to Hudson’s Bay by the Dobbs gallery and California, in the years 1746 and 1747, for discovering a north west passage. Dublin, 1749. Ellis var vetenskaplig observatör och kartritare ombord på fartyget California som gjorde en expeditionsresa till Hudson Bay 1746–1747. En naturlig del av hans arbete var att teckna ner sina observationer; kanske är det därför som Chydenius kallar honom ”bokhållare”.
  10. professor Pehr Kalm

Finska

1   Jonkin aikaa sitten julkaisin veljeni ajatuksia ja esityksiä liikenteen edistämisestä valtakunnan jokivesillä ja järvillä21ks. edellinen viite. Sittemmin olen tyytyväisyydekseni saanut tietää, että kunnianarvoisa kuninkaallinen tiedeakatemia on suositellut hänen kuninkaalliselle majesteetilleen, että näitä ehdotuksia olisi ryhdyttävä toteuttamaan ja että korkeat viranomaiset kuuluvat sitä paitsi ottaneen Suomen jokien ja vesiteiden perkaamisen huolekseen, niin että tähän on jo myönnetty määrärahoja, ja hänen kuninkaallinen majesteettinsa on antanut asian toteuttamisesta armollisen käskyn kunnianarvoisalle kuninkaalliselle kamarikollegiolle. Olen vapaahetkinäni myös tullut lukeneeksi joitakin matkakuvauksia, mm. Campaniuksen teoksen Nya Swerige22, jossa s. 136 mm. sanotaan: Veneensä he (Amerikan villit) tekevät setripuun tai koivun kuoresta, nämä puut kun ovat siellä tavattoman suuria ja paksuja, sitoen kuoret niin näppärästi yhteen, että he voivat panna veneet kokoon ja kantaa mukanaan, minne sitten menevätkin; ja kun he kohtaavat rannasta sisämaahan päin avautuvan lahden ja haluavat ylittää sen, he laskevat veneensä veteen ja matkaavat niillä minne haluavat. He tekivät veneitä myös setripuusta, jonka he ensin polttivat ontoksi ja kaapivat sitten poltetun osan pois kivellä, luulla tai simpukankuorilla. Kiinnostuin tästä ja halusin oppia tarkemmin tietämään, kuinka näitä veneitä voitaisiin valmistaa. Tämän takia luin useita matkakertomuksia seuduilta, joilla niitä käytetään. Mainittakoon näistä erityisesti P. de Charlevoix’n Histoire de Nouvelle France, V nide, s. 283 alkaen23, Hennepinin New discovery of a vast country in America, 1. osan 3. luku24, ja Ellisin eli California-laivan kirjanpitäjän A voyage to Hudsons Bay s. 3925. En kuitenkaan2 saanut niistä riittävästi valaistusta, kunnes kysyin asiaa ­herra preesekseltä26, joka on aivan äskettäin siellä matkustellut, ja hän onkin mitä suosiollisimmin suvainnut kertoa minulle lisää niiden ominaisuuksista. Koska tämä asia toisaalta liittyy läheisesti edelliseen julkaisuuni ja saattaa toisaalta herättää kiinnostusta maanmiesteni keskuudessa, olen nyt päättänyt julkaista tämän akateemisena opinnäytteenä.

  1. Viittaa Anders Chydeniuksen veljen Samuelin väitöskirjaan De navigatione, per flumina & lacus patriae, promovenda, jota Anders Chydenius puolusti Uppsalassa kesällä 1751. Vesiliikenteen väylien parantaminen jokia ja koskia perkaamalla oli tärkeä kansallinen projekti, jota valtiovalta pyrki edistämään koko 1700-luvun ajan.
  2. Viittaus Thomas Campanius Holmin teokseen Kort beskrifning om provincien Nya Swerige uti America, som nu förtjden af the engelske kallas Pensylvania. Af lärde och trowärdige mäns skrifter och berättelser ihopaletad och sammanskrefwen, samt med åthskillige figurer utzirad af : Thomas Campanius Holm. Stockholm, 1702. Teos perustui Uudessa Ruotsissa pappina 1643–1668 toimineen kirjoittajan isoisän Johannes Campaniuksen muistiipanoihin sekä linnoitusinsinööri Per Lindeströmin käsikirjoitukseen Geographia Americae eller Indiae Occidentalis beskrijffningh (1653–1656).
  3. Viittaus teokseen Pierre François Xavier de Charlevoix, Histoire et description générale de la Nouvelle France, avec le journal historique d’un voyage fait par ordre du roi dans l’Amerique Septentrionnale. Paris, 1744.
  4. Viittaus teokseen Louis Hennepin, A new discovery of a vast country in America, extending above four thousand miles between New France and New Mexico (1698). Julkaistiin ranskaksi edellisenä vuonna.
  5. Viittaus Henry Ellisin teokseen A voyage to Hudson’s Bay by the Dobbs gallery and California, in the years 1746 and 1747, for discovering a north west passage. Dublin, 1749. Ellis toimi tieteellisenä havainnoitsijana ja kartoittajana California-laivalla Hudsoninlahdelle 1746–1747 suoritetun tutkimusmatkan aikana. Hänen tehtäviinsä kuului luonnollisesti havaintojensa kirjaaminen; ehkä tästä syystä Chydenius kutsuu häntä ”kirjanpitäjäksi”.
  6. herra preesekseltä: professori Pehr Kalm

Engelska

[1]

Some time ago I published some of my brother’s thoughts and proposals regarding the promotion of navigation by way of rivers and lakes in this country.27 I have since then with pleasure learnt that the Royal Academy of Sciences has recommended the said proposals to His Royal Majesty to be put into practice and that the authorities are furthermore said to be considering the cleaning up of the rivers and waterways in Finland, so that the means for that have already been allocated, and that His Royal Majesty has issued an order for the implementation of the matter to the Public Finance Board.28 I have also in my spare time had the opportunity to read through some travel accounts, including that of Campanius on New Sweden29, which among other things on page 136 states: Their boats they (the native Americans) make of bark from the cedar tree or birch, of which exceedingly large and thick ones exist there, binding them together so neatly that they can pack them together and carry with them wherever they go; and when they come to any creeks that run in from the riverside and wish to cross them, they place them in the water and then travel in them wherever they please. They also used to make boats for themselves of cedar trees, which they hollowed out with fire, then cutting away the burnt part with stone, bone or mussel shells. My curiosity was thereby aroused to gain closer knowledge about how those boats should be constructed; for that purpose I read more travel accounts concerning the localities where they are used, as in particular Father de Charlevoix in his ‘Histoire de Nouvelle France’, vol. V, p. 283 ff.30, Hennepin in his ‘New Discovery of a vast Country in America’, part I, ch. 3,31 and that of the clerk or book-keeper on the ship ‘California’ in his ‘Voyage to Hudson’s Bay’, p. 39,32 but could not2 obtain sufficient enlightenment from them until I made enquiries from our Praeses,33 who has travelled there most recently and who has moreover most generously agreed to inform me about their nature. Now, as this matter is both closely related to what I previously published and is not likely to be unpleasing to my countrymen, I have decided to have it issued as an academic specimen.

  1. Refers to the disputation De navigatione per flumina & lacus patriæ, promovenda of Anders Chydenius’ brother Samuel Chydenius, for which Anders Chydenius acted as respondent at Uppsala university in the summer of 1751.
  2. Kammarkollegium
  3. Refers to Thomas Campanius Holm’s Kort beskrifning om provincien Nya Swerige uti America, som nu förtjden af the engelske kallas Pennsylvania. Af lärde och trowärdige mäns skrifter och berättelser ihopaletad och sammanskrefwen, samt med åtskillige figurer utzirad af: Thomas Campanius Holm. Stockholm, 1702. The work is based on notes made by the author’s grandfather, Johannes Campanius, who was a clergyman in New Sweden 1643-1668, and on the manuscript Geographia Americæ eller Indiæ Occidentalis beskriffningh (1653-1656) of the military engineer Per Lindeström.
  4. Pierre François Xavier de Charlevoix, Histoire et description générale de la Nouvelle France, avec le journal historique d’un voyage fait par ordre du roi dans l’Amerique Septentrionnale, Paris 1744
  5. Louis Hennepins A new discovery of a vast country in America, extending above four thousand miles between New France and New Mexico. London 1698; published in French the previous year.
  6. Refers to Henry Ellis’ work A voyage to Hudson’s bay by the Dobbs galley and California, in the years 1746 and 1747, for discovering a north west passage. Dublin,1749. Ellis was a scientific observer and cartographer on board the ship California, which sailed on an expedition to Hudson’s Bay 1746-1747. It was a normal part of his work to write down his observations; that may be why Chydenius calls him “bookkeeper”.
  7. Professor Pehr Kalm

Svenska

[1]

För någon tid sedan utgaf jag en del af min Broders tanckar och förslag angående fartens befordrande genom strömmar och insiöar i riket34. Sedermera har jag med nöje förnummit, at Högl. Kongl. Wetenskaps Academien berörde förslager, hos Hans Kongl. Maj:t til nyttiande recommenderat, och at Höga wederbörande utom dess om strömmarnas och farwatnens ränsande i Finland skola wara omtänckte, så at dertil medel redan blifwit anslagne, och Hans Kongl. Maij:t om sakens wärkställande nådig befalning til Högl. Kongl. Kammar Collegium affärdat. Jag har ock wed lediga stunder kommit at genomläsa några rese beskrifningar, och ibland dem Campanius om Nya Swerige35, som bland annat pag. 136. säger: Sina båtar giöra de (willa Americanerne) af bark utaf Cederträ eller biörk, som der finnas öfwer måttan stora och tiocka, bindandes dem så nätt i hop, at the kunna lägga them tilsammans och bära med sig, hwarest de taga wägen; och när the komma til några kijlar36, som löpa up ifrån revieret37 och de wilja deröfwer, ställa de dem i watnet, och fara så dermed hwarest dem lyster. The brukade ock at giöra sig båtar af Cederträn, hwilcka the med eld utbrände, skiärandes sedan det brända bort med sten, been, eller Musle skaler38. Härigenom uptändes min nyfikenhet, at få närmare weta huru samma båtar skulle förfärdigas; jag las för den skuld flere rese beskrifningar öfwer de orter, der de brukas, som i synnerhet P. de Charlevoix uti sin Histoire de Nouvelle France T. V. p. 28339. seq.40 Hennepin uti sin Nevv Discovery of a vast Country in America Part. 1. Chap. 341. Clerken eller Bokhållaren på skieppet California uti des Voyage to Hudsons Bay pag. 3942. men kunde ei af2 dem få tilräckelig uplysning, tils jag derom förfrågade mig hos Herr Præses43, som der nyligast rest, hwilcken än wijdare har gunstigast täckts underrätta mig om beskaffenheten af dem. Nu, som denna sak, dels har en nära gemenskap med det jag förra gången utgaf, dels och ei torde wara mina landsmän obehagelig, har jag föresatt mig detta för ett Academiskt prof låta utgå.

 

  1. fartens befordrande genom strömmar och insiöar i riket: Syftar på Anders Chydenius brors Samuel Chydenius avhandling De navigatione, per flumina & lacus patriæ, promovenda för vil-ken Anders Chydenius var respondent vid Uppsala universitet sommaren 1751.
  2. Campanius om Nya Swerige: Syftar på Thomas Campanius Holms Kort beskrifning om provincien Nya Swerige uti America, som nu förtjden af the engelske kallas Pensylvania. Af lärde och trowärdige mäns skrifter och berättelser ihopaletad och sammanskrefwen, samt med åthskillige figurer utzirad af : Thomas Campanius Holm. Stockholm, 1702. Verket är baserat på anteckningar gjorda av författarens farfar Johannes Campanius som var präst i Nya Sverige 1643–1668 samt på fortifikationsingenjören Per Lindeströms manuskript Geographia Americæ eller Indiæ Occidentalis beskrijffningh (1653–1656).
  3. kilar, vikar
  4. strandområdet vid en flod eller en större flod eller flodmynning
  5. Musle skaler: mussel- eller snäckskal
  6. P. de Charlevoix uti sin Histoire de Nouvelle France T. V. p. 283: Pierre François Xavier de Charlevoix, Histoire et description générale de la Nouvelle France, avec le journal historique d’un voyage fait par ordre du roi dans l’Amerique Septentrionnale, Paris 1744
  7. lat. sequentia, den nämnda sidan och de därpå följande
  8. Hennepin uti sin Nevv Discovery of a vast Country in America Part. 1. Chap. 3: Louis Hennepins A new discovery of a vast country in America, extending above four thousand miles between New France and New Mexico. London 1698, publicerades på franska året innan.
  9. Clerken eller Bokhållaren på skieppet California uti des Voyage to Hudsons Bay pag. 39: Syftar på Henry Ellis verk A voyage to Hudson’s Bay by the Dobbs gallery and California, in the years 1746 and 1747, for discovering a north west passage. Dublin, 1749. Ellis var vetenskaplig observatör och kartritare ombord på fartyget California som gjorde en expeditionsresa till Hudson Bay 1746–1747. En naturlig del av hans arbete var att teckna ner sina observationer; kanske är det därför som Chydenius kallar honom ”bokhållare”.
  10. professor Pehr Kalm

Finska

1   Jonkin aikaa sitten julkaisin veljeni ajatuksia ja esityksiä liikenteen edistämisestä valtakunnan jokivesillä ja järvillä44ks. edellinen viite. Sittemmin olen tyytyväisyydekseni saanut tietää, että kunnianarvoisa kuninkaallinen tiedeakatemia on suositellut hänen kuninkaalliselle majesteetilleen, että näitä ehdotuksia olisi ryhdyttävä toteuttamaan ja että korkeat viranomaiset kuuluvat sitä paitsi ottaneen Suomen jokien ja vesiteiden perkaamisen huolekseen, niin että tähän on jo myönnetty määrärahoja, ja hänen kuninkaallinen majesteettinsa on antanut asian toteuttamisesta armollisen käskyn kunnianarvoisalle kuninkaalliselle kamarikollegiolle. Olen vapaahetkinäni myös tullut lukeneeksi joitakin matkakuvauksia, mm. Campaniuksen teoksen Nya Swerige45, jossa s. 136 mm. sanotaan: Veneensä he (Amerikan villit) tekevät setripuun tai koivun kuoresta, nämä puut kun ovat siellä tavattoman suuria ja paksuja, sitoen kuoret niin näppärästi yhteen, että he voivat panna veneet kokoon ja kantaa mukanaan, minne sitten menevätkin; ja kun he kohtaavat rannasta sisämaahan päin avautuvan lahden ja haluavat ylittää sen, he laskevat veneensä veteen ja matkaavat niillä minne haluavat. He tekivät veneitä myös setripuusta, jonka he ensin polttivat ontoksi ja kaapivat sitten poltetun osan pois kivellä, luulla tai simpukankuorilla. Kiinnostuin tästä ja halusin oppia tarkemmin tietämään, kuinka näitä veneitä voitaisiin valmistaa. Tämän takia luin useita matkakertomuksia seuduilta, joilla niitä käytetään. Mainittakoon näistä erityisesti P. de Charlevoix’n Histoire de Nouvelle France, V nide, s. 283 alkaen46, Hennepinin New discovery of a vast country in America, 1. osan 3. luku47, ja Ellisin eli California-laivan kirjanpitäjän A voyage to Hudsons Bay s. 3948. En kuitenkaan2 saanut niistä riittävästi valaistusta, kunnes kysyin asiaa ­herra preesekseltä49, joka on aivan äskettäin siellä matkustellut, ja hän onkin mitä suosiollisimmin suvainnut kertoa minulle lisää niiden ominaisuuksista. Koska tämä asia toisaalta liittyy läheisesti edelliseen julkaisuuni ja saattaa toisaalta herättää kiinnostusta maanmiesteni keskuudessa, olen nyt päättänyt julkaista tämän akateemisena opinnäytteenä.

  1. Viittaa Anders Chydeniuksen veljen Samuelin väitöskirjaan De navigatione, per flumina & lacus patriae, promovenda, jota Anders Chydenius puolusti Uppsalassa kesällä 1751. Vesiliikenteen väylien parantaminen jokia ja koskia perkaamalla oli tärkeä kansallinen projekti, jota valtiovalta pyrki edistämään koko 1700-luvun ajan.
  2. Viittaus Thomas Campanius Holmin teokseen Kort beskrifning om provincien Nya Swerige uti America, som nu förtjden af the engelske kallas Pensylvania. Af lärde och trowärdige mäns skrifter och berättelser ihopaletad och sammanskrefwen, samt med åthskillige figurer utzirad af : Thomas Campanius Holm. Stockholm, 1702. Teos perustui Uudessa Ruotsissa pappina 1643–1668 toimineen kirjoittajan isoisän Johannes Campaniuksen muistiipanoihin sekä linnoitusinsinööri Per Lindeströmin käsikirjoitukseen Geographia Americae eller Indiae Occidentalis beskrijffningh (1653–1656).
  3. Viittaus teokseen Pierre François Xavier de Charlevoix, Histoire et description générale de la Nouvelle France, avec le journal historique d’un voyage fait par ordre du roi dans l’Amerique Septentrionnale. Paris, 1744.
  4. Viittaus teokseen Louis Hennepin, A new discovery of a vast country in America, extending above four thousand miles between New France and New Mexico (1698). Julkaistiin ranskaksi edellisenä vuonna.
  5. Viittaus Henry Ellisin teokseen A voyage to Hudson’s Bay by the Dobbs gallery and California, in the years 1746 and 1747, for discovering a north west passage. Dublin, 1749. Ellis toimi tieteellisenä havainnoitsijana ja kartoittajana California-laivalla Hudsoninlahdelle 1746–1747 suoritetun tutkimusmatkan aikana. Hänen tehtäviinsä kuului luonnollisesti havaintojensa kirjaaminen; ehkä tästä syystä Chydenius kutsuu häntä ”kirjanpitäjäksi”.
  6. herra preesekseltä: professori Pehr Kalm

Engelska

[1]

Some time ago I published some of my brother’s thoughts and proposals regarding the promotion of navigation by way of rivers and lakes in this country.50 I have since then with pleasure learnt that the Royal Academy of Sciences has recommended the said proposals to His Royal Majesty to be put into practice and that the authorities are furthermore said to be considering the cleaning up of the rivers and waterways in Finland, so that the means for that have already been allocated, and that His Royal Majesty has issued an order for the implementation of the matter to the Public Finance Board.51 I have also in my spare time had the opportunity to read through some travel accounts, including that of Campanius on New Sweden52, which among other things on page 136 states: Their boats they (the native Americans) make of bark from the cedar tree or birch, of which exceedingly large and thick ones exist there, binding them together so neatly that they can pack them together and carry with them wherever they go; and when they come to any creeks that run in from the riverside and wish to cross them, they place them in the water and then travel in them wherever they please. They also used to make boats for themselves of cedar trees, which they hollowed out with fire, then cutting away the burnt part with stone, bone or mussel shells. My curiosity was thereby aroused to gain closer knowledge about how those boats should be constructed; for that purpose I read more travel accounts concerning the localities where they are used, as in particular Father de Charlevoix in his ‘Histoire de Nouvelle France’, vol. V, p. 283 ff.53, Hennepin in his ‘New Discovery of a vast Country in America’, part I, ch. 3,54 and that of the clerk or book-keeper on the ship ‘California’ in his ‘Voyage to Hudson’s Bay’, p. 39,55 but could not2 obtain sufficient enlightenment from them until I made enquiries from our Praeses,56 who has travelled there most recently and who has moreover most generously agreed to inform me about their nature. Now, as this matter is both closely related to what I previously published and is not likely to be unpleasing to my countrymen, I have decided to have it issued as an academic specimen.

  1. Refers to the disputation De navigatione per flumina & lacus patriæ, promovenda of Anders Chydenius’ brother Samuel Chydenius, for which Anders Chydenius acted as respondent at Uppsala university in the summer of 1751.
  2. Kammarkollegium
  3. Refers to Thomas Campanius Holm’s Kort beskrifning om provincien Nya Swerige uti America, som nu förtjden af the engelske kallas Pennsylvania. Af lärde och trowärdige mäns skrifter och berättelser ihopaletad och sammanskrefwen, samt med åtskillige figurer utzirad af: Thomas Campanius Holm. Stockholm, 1702. The work is based on notes made by the author’s grandfather, Johannes Campanius, who was a clergyman in New Sweden 1643-1668, and on the manuscript Geographia Americæ eller Indiæ Occidentalis beskriffningh (1653-1656) of the military engineer Per Lindeström.
  4. Pierre François Xavier de Charlevoix, Histoire et description générale de la Nouvelle France, avec le journal historique d’un voyage fait par ordre du roi dans l’Amerique Septentrionnale, Paris 1744
  5. Louis Hennepins A new discovery of a vast country in America, extending above four thousand miles between New France and New Mexico. London 1698; published in French the previous year.
  6. Refers to Henry Ellis’ work A voyage to Hudson’s bay by the Dobbs galley and California, in the years 1746 and 1747, for discovering a north west passage. Dublin,1749. Ellis was a scientific observer and cartographer on board the ship California, which sailed on an expedition to Hudson’s Bay 1746-1747. It was a normal part of his work to write down his observations; that may be why Chydenius calls him “bookkeeper”.
  7. Professor Pehr Kalm

Originaldokument

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: