Samfundet Pro Fide et Christianismo grundades 1771 som motvikt till den vid den här tiden framträdande neologin som betonade religionskritiska synsätt och rationalism. Betydande män inom kyrkan ledde samfundet och dess betydelse kom att bli rätt stor. Samfundets mål var främst att utveckla och främja den kristna fostran och det kom därför att bli en föregångare inom folkbildningen i Sverige. Anders Chydenius kallades till ledamot i Samfundet Pro Fide et Christianismo den 30 november 1796, samtidigt som systersonen Jacob Tengström.
I sitt korta tackbrev efter valet till ledamot hänvisar Chydenius till de meriter som sannolikt bidragit till hans inval: hans långa prästkarriär och sidmässigt mycket omfattade teologiska produktion. I kampen mot gudlöshet och fritänkeri ställer Chydenius sitt hopp till Gustav IV Adolf, som nyligen dessförinnan bestigit tronen. Det var allmänt känt att kungen var allvarligt sinnad i religiösa frågor. Pro Fide et Christianismo var beroende av donationer för att bedriva sin verksamhet och Chydenius bifogar därför även en liten penninggåva till sitt tackbrev. Det är inte känt i vilken mån Chydenius deltog i samfundets verksamhet.
MJ och PH
Litteratur
Ahokas, Minna, ”Pro Fide et Christianismo -seuran papisto ja 1700-luvun ruotsalainen koulu-uudistuskeskustelu”, Kasvatus & Aika 2013/1, s. 19–31.
Leinberg, K. G., ”Samfundet pro Fide et Christianismo och dess finska medlemmar”, Förhandlingar och uppsatser 19 (1905), Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 73, Helsingfors 1906, s. 237–243.
Murray, Robert, Samfundet Pro Fide under 200 år, Stockholm: Verbum 1971.