Anders Chydenius skrift Wederläggning af de skäl, hwarmed man söker bestrida öster- och wästerbotniska samt wäster-norrländska städer fri seglation väckte en livlig debatt i Stockholm genast när den utkom 1765. För egen del fortsatte Chydenius diskussionen i sina korta Påminnelser som utgavs tillsammans med pamfletten Källan til rikets wan-magt.
Anledningen till Påminnelser var den före detta sekreteraren för Stockholms borgerskap Erik Schröders skrift Oförgripeliga tankar om fem nya stapel-städers inrättande i rikets norre provincer i vilken han motsatte sig seglationsfriheten. I skriften lägger Schröder fram desamma argument som Chydenius redan hade kullkastat ett för ett i Vederläggning. Virrankoskis tolkning är att Schröder inte hade bekantat sig med Vederläggning innan han skrev sin skrift, helt enkelt av den orsaken att de båda skrifterna trycktes vid ungefär samma tider. I sin självbiografi1 antar Chydenius att ”Fria Seglations fiender”, d.v.s. borgarna i Stockholm, hade lagt ner så mycket pengar på att få till stånd motskriften att de inte ville lämna den opublicerad, även om de kunde konstatera att Vederläggning redan kullkastat grunden för deras argument. I sin skrift försvarar Schröder bland annat Stockholms historiska rätt att inneha monopol på handeln i Bottniska viken och han tvivlar på de norrländska och österbottniska handelsmännens förmåga att bedriva seglation och utrikeshandel utan stockholmarnas hjälp.
Jouko Nurmiainen har i sin avhandling poängterat hur Chydenius i den här skriften med hjälp av vackra naturmetaforer försvarade sin egen hembygds intressen och på samma gång sin idé om fri handel. I texten framställer Chydenius handeln som vattnet i en ström som oundvikligen rinner medströms. Därför är det onödigt att placera ut en vakt med uppdrag att förhindra vattnet att rinna motströms. På det här sättet möter Chydenius Schröders argument att seglationsfrihet rentav skulle vara skadligt för städerna kring Bottniska viken. Chydenius drar den spetsfundiga slutsatsen att det ju inte lönar sig att förbjuda utrikeshandeln om den enligt Schröders sätt att argumentera är profitabel endast för Stockholm. Handelsmännen i städerna kring Bottniska viken skulle inte bedriva olönsam handel, utan också i framtiden föra sina produkter till huvudstaden, även om de beviljats seglationsfrihet.
På samma sätt som i Vederläggning förundrar sig Chydenius i den här skriften över varför man inte tillåter fri handel fastän man lever i en ”upplyst tid”. Chydenius kritiserar sina motståndares okunskap om realiteterna i sjöfart och utrikeshandel. Han går till ännu starkare angrepp mot storborgarna i Stockholm än tidigare och hänvisar till den gränstraktsproblematik han har nämnt i Vederläggning.
Påminnelser stärkte positionerna för dem som talade för seglationsfrihet i riksdagsdebatten 1765 och Chydenius roll som upprätthållare av denna diskussion. Jämfört med de andra, mera omfattande skrifter som Chydenius publicerade samma år blev dock Påminnelsers historiska betydelse rätt anspråkslös.
JO
Litteratur
Friberg, Nils, Stockholm i bottniska farvatten. Stockholms bottniska handelsfält under senmedeltiden och Gustav Vasa, Monografier utgivna av Stockholms kommun 53, Stockholm: LiberFörlag 1983.
Nurmiainen, Jouko, Edistys ja yhteinen hyvä vapaudenajan ruotsalaisessa poliittisessa kielessä, Bibliotheca historica 122, Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2009.
Paloposki, Toivo J., Suomen talouden kehittäminen 1750–1760 -lukujen valtiopäiväpolitiikassa, Historiallisia tutkimuksia 98, Helsinki: Suomen Historiallinen Seura 1976.