Anders Chydenius och Beata Magdalena Mellberg, kallad Malin, fick inga barn i sitt äktenskap. Det var säkert en av förklaringarna till att de övertog ansvaret för att fostra flera unga släktingar som var i behov av det. Den första bland dem var Johan Tengström, son till Chydenius syster Maria och hennes man Johan Tengström d.ä. som avled 1767. Chydenius upptog honom som sin son redan i Nedervetil och finansierade hans skolgång i Vasa. Johan d.y. bodde även hos makarna Chydenius i prästgården i Gamlakarleby. Också andra familjemedlemmar och nära släktingar fick en fristad hos Chydenius. Jacob Tengström, Johans äldre bror, född 1755, togs däremot efter faderns död om hand av faderns systrar, som bekostade hans studier i Vasa. Jacob Tengström kom dock tidigt i kontakt inte bara med sin morfar Jakob Chydenius utan också med sin morbror Anders Chydenius, inte minst efter att Chydenius blivit kyrkoherde i Gamlakarleby. Speciellt under åren 1775–1777 vistades Jacob Tengström ofta i prästgården och fick en nära relation till Chydenius. Vänskapen fördjupades inte bara genom de teologiska samtalen utan också genom det rika musiklivet som fanns i prästgården. Ett konkret belägg för den djupa gemenskap som uppstått dem emellan ger den avskedsdikt Tengström författade till Chydenius ära inför avfärden till Åbo, i vilken han prisar Chydenius i hänförda ordalag.
Jacob Tengström återupptog studierna i Åbo 1777. Chydenius följde nära med hans utveckling och brevväxlingen kan ha varit livlig, även om ytterst få brev är bevarade. Chydenius medverkade till att Tengström 1779 fick en plats som informator hos kammarrådet Gustav von Stockenström i Stockholm. Genom Chydenius kom han också i kontakt med rikshistoriografen Anders Schönberg och greve Carl Fredrik Scheffer. Alla tre fick stor betydelse för Tengströms senare utveckling. Tengström kunde antagligen också följa med Chydenius arbete vid riksdagen 1779, då bland annat frågan om religionsfrihet var aktuell.
När Tengström återkom till Åbo hösten 1781 eftersträvade han en tjänst vid akademin och lyckades efter att ha övergått till teologin i december 1783 bli teologie adjunkt, vilket närmast motsvarar en biträdande professur. Chydenius skyndade sig att lyckönska honom på alla vänners och släktingars vägnar och betygade sin kärlek till honom. Mest gladde han sig över att han fått honom ”i den station jag redan länge önskat”. Nu väntade han sig mycket av honom. Men Chydenius nöjde sig inte med att i varma ordalag lyckönska sin systerson och nära vän. Han hade ett angeläget ärende till systersonen som nu skulle handleda teologie studerande. Chydenius satte prästämbetet mycket högt. Det var inte en ”födekrok”, som många i samtiden tycktes anse, utan till prästämbetet skulle endast sådana antas som kunde bestrida det värdigt och med skicklighet och dygd. Fastän många studerande från Åboregionen och Satakunta enligt Chydenius ansåg de teologiska studierna vara föraktliga, så var benämningen teologie studerande det största hedersnamn en studerande kunde få. Det är tydligt att teologin inte längre stod lika högt i kurs bland studerandena som tidigare, även om de teologiska professurerna var de högst avlönade vid akademin. För Tengström gällde det nu att se till att ingen kom in i ämbetet genom ”gracer” av något slag. Det ledde bara till att man fick vargar och rövare in i Jesu fårahjord och det blev hela ”Zion”, d.v.s. kyrkan, till fördärv. Chydenius går så långt att han till och med ifrågasätter kungens rätt i RF 1772, § 9, att benåda personer efter egen vilja, ”göra Nåd, återgifva Ära, Lif och Gods”. Kungen hade med andra ord rätt att benåda vem han ville och utnämna sina egna gunstlingar till kyrkoherdar i de regala pastoraten. Det här, tillsammans med den så kallade pastoratshandeln, stred mot Chydenius rättsuppfattning. Också kungen var förpliktad att utnämna personer som var kyrkan till gagn, i annat fall måste lagstiftningen ändras. Det var tydliga ord av en som värderade kung Gustav III högt.
GB
Litteratur
Björkstrand, Gustav, Jacob Tengström. Universitetsman, kyrkoledare och nationsbyggare, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 772, Helsingfors 2012.
Krook, Tor, Anders Chydenius. Samhällsreformator och församlingsherde, Helsingfors: Förbundets för svenskt församlingsarbete i Finland bokförlag 1952.
Nikander, Gabriel, Jacob Tengström som akademisk lärare och biskop intill 1808, Helsingfors 1913.