Föregående avsnitt:
Följande avsnitt: Tionde budordspredikan, § 2
245
X. Predikan.
§. 1.
Välsignade Åhörare, af det som vi i förklaringarne öfver de föregående Åtta Buden i Herrans Heliga Lag hafva anfört, kunnen I lätteligen inhämta den naturliga och med sjelfva sakens beskaffenhet öfverensstämmande ordning, hvaruti alla dessa Buden stå med hvarandra. Den förra Taflan af Guds Lag föreskrifver oss alla våra plikter emot Gud uti trenne bud, af hvilka det första förbjuder oss i gemen at hafva eller dyrka några andra än den enda, sanna och lefvande Guden, och befaller oss at först noga känna honom, och sedan at öfver all ting frukta och älska honom, samt sätta all tro och lit til honom. Det andra föreskrifver oss huru han rätt bör dyrkas, och förbjuder under Guds namns missbruk motsatsen deraf, under svåra hotelser af straff; då det tredje utvisar och anbefaller oss den til Guds dyrkan oumgängeliga tiden. Däremot föreställas oss i den sednare Taflan våra inbördes skyldigheter emot vår nästa i en sådan ordning, at då föräldrarna stå lika som uti Guds ställe, så föreställas ock plikterna emot dem straxt efter förra Taflan uti det fjerde budet; men det öfriga, som hörer til befrämjandet af246 människornas lycksalighet, och hufvudsakeligen består uti säkerhet til lif, ära och gods, föreställes i sin naturliga ordning således, at Gud genom det femte budet befredar lifvet, såsom det dyraste, den sanna och invärtes äran emellan människor af olika kön uti det sjette, och vårt gods uti det sjunde budet, men den yttre äran som består uti godt namn och rykte, är i synnerhet försvarad uti det åttonde budet.
245
X. Predikan.
§. 1.
Välsignade Åhörare, af det som vi i förklaringarne öfver de föregående Åtta Buden i Herrans Heliga Lag hafva anfört, kunnen I lätteligen inhämta den naturliga och med sjelfva sakens beskaffenhet öfverensstämmande ordning, hvaruti alla dessa Buden stå med hvarandra. Den förra Taflan af Guds Lag föreskrifver oss alla våra plikter emot Gud uti trenne bud, af hvilka det första förbjuder oss i gemen at hafva eller dyrka några andra än den enda, sanna och lefvande Guden, och befaller oss at först noga känna honom, och sedan at öfver all ting frukta och älska honom, samt sätta all tro och lit til honom. Det andra föreskrifver oss huru han rätt bör dyrkas, och förbjuder under Guds namns missbruk motsatsen deraf, under svåra hotelser af straff; då det tredje utvisar och anbefaller oss den til Guds dyrkan oumgängeliga tiden. Däremot föreställas oss i den sednare Taflan våra inbördes skyldigheter emot vår nästa i en sådan ordning, at då föräldrarna stå lika som uti Guds ställe, så föreställas ock plikterna emot dem straxt efter förra Taflan uti det fjerde budet; men det öfriga, som hörer til befrämjandet af246 människornas lycksalighet, och hufvudsakeligen består uti säkerhet til lif, ära och gods, föreställes i sin naturliga ordning således, at Gud genom det femte budet befredar lifvet, såsom det dyraste, den sanna och invärtes äran emellan människor af olika kön uti det sjette, och vårt gods uti det sjunde budet, men den yttre äran som består uti godt namn och rykte, är i synnerhet försvarad uti det åttonde budet.
Kymmenes saarna
§ 1
Siunatut kuulijat, siitä mitä olemme Herran pyhän lain edellisiä kahdeksaa käskyä selittäessämme esittäneet, voitte helposti oivaltaa luonnollisen ja itse asian luonteeseen perustuvan järjestyksen, jossa kaikki nämä käskyt keskenään ovat. Jumalan lain ensimmäinen taulu esittää kaikki velvollisuutemme Jumalaa kohtaan kolmessa käskyssä, joista ensimmäinen kieltää meitä yleisesti pitämästä tai palvomasta mitään muita kuin yhtä, oikeaa ja elävää Jumalaa. Meitä käsketään ensiksi tarkoin tuntemaan hänet ja sitten yli kaiken muun pelkäämään ja rakastamaan häntä sekä kaikessa uskomaan ja luottamaan häneen. Toinen käsky säätää, miten häntä on oikealla tavalla palvottava ja kieltää ankaran rangaistuksen uhalla päinvastaisen eli hänen nimensä väärinkäytön. Kolmas käsky osoittaa ja säätää meille Jumalan palvomiseen välttämättömän ajan. Jälkimmäisessä taulussa sitä vastoin asetetaan meidän keskinäiset velvollisuutemme lähimmäistä kohtaan sellaisessa järjestyksessä, että kun vanhemmat ovat ikään kuin Jumalan paikalla, niin myös velvollisuutemme heitä kohtaan esitetään heti ensimmäisen taulun jälkeen neljännessä käskyssä. Muut käskyt, jotka liittyvät ihmisten246 onnellisuuden edistämiseen ja sisältävät pääasiallisesti hengen, kunnian ja omaisuuden turvaamisen, esitetään luonnollisessa järjestyksessään niin, että Jumala viidennessä käskyssä turvaa elämän, mikä on kaikkein kallein asia, kuudennessa eri sukupuolta olevien ihmisten välisen todellisen keskinäisen kunnian, seitsemännessä omaisuutemme. Ulkoinen kunniamme, joka perustuu hyvään nimeemme ja maineeseemme, on erityisesti turvattu kahdeksannessa käskyssä.
Unfortunately this content isn't available in English
Föregående avsnitt:
Följande avsnitt: Tionde budordspredikan, § 2
Platser:
Personer:
Bibelställen:
Teman: