Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Tal på avrättningsplatsen

Tal på avrättningsplatsen, § 12

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

§. 12.

Men deras olycka är icke ännu mogen: Afgrunden synes lika som tagit sig före, at dygd och Christendom til trotts med ständig handledning steg för steg föra dem til högsta måttet af det onda, icke annorlunda än man, för at fortplanta uplysning och dygd, leder ungdomen från de lägre Läroställen ända til Högskolorna i et Samhälle. Som Wargärningskarlar1 inskrifwas de för Soldater uti någon ledig rota, då de på en gång utfå sin lega: med den falla de i krögarenas armar, som med all beredwillighet erbjuda dem sine waror, och genom hwarjehanda tjenster bibehålla deras förtroende, och släppa dem sällan förr ifrån denna lasternas högskola, än de upslukat alla deras penningar, deras rote-ko och nästan hela torpets afkastning; hwarigenom de blifwit utliderliga, ståcklata och sturska: Hwad kunna wäl dygde-läror werka hos sådana? Hwad må wäl förmaningar uträtta? Afwande från arbete måste21 de lida brist på uppehälle: deras outsläckeliga bränwins begär sätter dem i oumgängeligt behof af penningar, och det måste nödwändigt fyllas. Dessa missdådare få wäl i sådant trångmål anwisning, at genom angifwelser af lönbrännerier hos Krono-betjeningen få del i angifware-lön. De försöka denna penninge-ådra, blifwa hemliga angifware på medborgare och tillika wittnen, hwarwid Hjelt, efter egen muns bekännelse, gör mened, at fälla den angifna, men får i stället för penningar et gnagande samwete, som stundom förer honom med rep i handen til skogs at hänga sig sielf, stundom med knifwen, at mörda en oskyldig nästa, och hwad en eller annan af dem får, förslår ej länge til så stora behof. Hwad återstår då? Tjufnad, röfweri och mord.


  1. vargeringsmän, reservsoldater
Originalspråk

§. 12.

Men deras olycka är icke ännu mogen: Afgrunden synes lika som tagit sig före, at dygd och Christendom til trotts med ständig handledning steg för steg föra dem til högsta måttet af det onda, icke annorlunda än man, för at fortplanta uplysning och dygd, leder ungdomen från de lägre Läroställen ända til Högskolorna i et Samhälle. Som Wargärningskarlar2 inskrifwas de för Soldater uti någon ledig rota, då de på en gång utfå sin lega: med den falla de i krögarenas armar, som med all beredwillighet erbjuda dem sine waror, och genom hwarjehanda tjenster bibehålla deras förtroende, och släppa dem sällan förr ifrån denna lasternas högskola, än de upslukat alla deras penningar, deras rote-ko och nästan hela torpets afkastning; hwarigenom de blifwit utliderliga, ståcklata och sturska: Hwad kunna wäl dygde-läror werka hos sådana? Hwad må wäl förmaningar uträtta? Afwande från arbete måste21 de lida brist på uppehälle: deras outsläckeliga bränwins begär sätter dem i oumgängeligt behof af penningar, och det måste nödwändigt fyllas. Dessa missdådare få wäl i sådant trångmål anwisning, at genom angifwelser af lönbrännerier hos Krono-betjeningen få del i angifware-lön. De försöka denna penninge-ådra, blifwa hemliga angifware på medborgare och tillika wittnen, hwarwid Hjelt, efter egen muns bekännelse, gör mened, at fälla den angifna, men får i stället för penningar et gnagande samwete, som stundom förer honom med rep i handen til skogs at hänga sig sielf, stundom med knifwen, at mörda en oskyldig nästa, och hwad en eller annan af dem får, förslår ej länge til så stora behof. Hwad återstår då? Tjufnad, röfweri och mord.


  1. vargeringsmän, reservsoldater

Finska

§ 12

Heidän onnettomuutensa ei ole kuitenkaan vielä täysin valmis. Pimeyden voimat näyttävät ikään kuin ottaneet tehtäväkseen hyveitä ja kristillisyyttä uhmaten opastaa heitä kädestä pitäen askel askeleelta pahuuden äärimmäisyyteen saakka, samaan tapaan kuin nuoria miehiä ohjataan valistuksen ja hyveiden edistämiseksi yhteiskunnassa alemmista oppilaitoksista korkeakouluihin asti. Heidät merkitään reservisotamiehiksi johonkin ruotuun, jossa varamiehen paikka on vapaana, ja silloin he saavat yhdellä kertaa palkkansa. Se taskussaan he sortuvat kapakoitsijoiden syliin, jotka auliisti tarjoavat heille tavaroitaan ja pysyvät erilaisia palveluksia tekemällä heidän luotettuina ystävinään ja päästävät vain harvoissa tapauksissa heidät pois tästä paheiden korkeakoulusta, ennen kuin ovat vieneet heidän kaikki rahansa, ruodun heille luovuttaman lehmän sekä torpan melkein koko tuoton. Samalla heistä on tullut irstaita, patalaiskoja ja pahasuisia. Mitäpä opetukset hyveiden tiellä pysymisestä voivat vaikuttaa tuollaisiin ihmisiin? Mitä saadaan nuhteluilla aikaan? Kun työ ei heille maita, he väistämättä21 kärsivät puutetta: kyltymättömän viinanhimonsa tyydyttämiseksi he tarvitsevat välttämättä rahaa, ja tämän tarpeen tyydyttäminen on aivan välttämätöntä. Tuollaisessa ahdingossa nämä pahantekijät saanevat neuvon ansaita ilmiantopalkkioita antamalla salapolttajia ilmi kruununpalvelijoille. He yrittävät päästä tätä tietä rahoihin käsiksi, heistä tulee kansalaisten salaisia ilmiantajia ja samalla todistajia, ja tällöin Hjelt oman tunnustuksensa mukaan tekee väärän valan, jotta ilmiannetut tuomittaisiin, mutta saa rahojen sijasta tunnontuskia, joiden takia hän toisinaan menee köysi kädessä metsään hirttäytyäkseen, toisinaan puukko kourassa murhatakseen viattoman lähimmäisensä. Ne roposet, joita heistä joku sattuu saamaan, eivät riitä kauan noin suuriin tarpeisiin. Mitä on silloin jäljellä? Varkaudet, ryöstö ja murha.

Engelska

Unfortunately this content isn't available in English

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: