Föregående avsnitt: Sjunde budordspredikan, § 9
Följande avsnitt: Sjunde budordspredikan, § 11
§. 10.
Tredje Delen.
Nu återstår för oss, at 3) undersöka, hvad Herren vår Gud i det
ta budet befaller, at i en otvungen ordning kunna föreställa eder, mine Åhörare detta, tänker jag visa eder 1) våra pligter i gemen, 2) göra af dem en tillämpning utom och innom ägtenskapet, och 3) anföra de hufvudmedel hvarigenom kyskheten säkrast kan befordras, och hvilka således i detta budet äfven måste vara befalta.Hvad nu Herrans fordringar efter detta budet i gemen beträffar, så är vist et rent hjerta, som här först befalles. Gud föreställes oss allestädes, såsom en hjertans ransakare. Så talade han sjelf til Juda folket genom Propheten Jeremiam: Jag Herren kan utransaka hjertat och pröfva njurarna.1 Jer. 17:10. Hjertat är källan til alla våra gärningar, onda och goda: är hjertat godt bär en sådan människa godt fram, utur sins hjertas goda fatabur, och et ondt hjerta bär ondt. Matth. 12:35. Kyskheten består således icke uti blotta återhållet af otuktiga gärningar, utan fast mera uti et rent och kyskt hjerta. Just detta rena hjertat anbefalles således här fram för alt, utom hvilket ingen kyskhet gifves. Görer edra själar kyska, i sanningens lydno, genom andan, 1 Pet. 1:22. befaller Apostelen Petrus sina kära Åhörare, det är: rener edra hjertan ifrån all slags syndaorenlighet; och vidare: Älsker eder storliga inbördes af rent hjerta, 1 Tim. 5:22. det är som Paulus lärde Timotheum: med all kyskhet3. Vi finna derföre, at Konung David, sedan han sölat sig med en grufvelig hordoms synd, och hans hjerta kom deröfver i svår ångest, innerligen bad sin Gud härom och sade: Skapa i mig Gud et rent hjerta, och gif mig en ny viss anda, Ps. 51:12. Och när Syrach sammansatte den vackra bönen om kyskhet, säger han bland annat: Herre Gud vänt ifrån mig all ond lusta, och bevara mig för et skamlöst hjerta. Syr. 23:4,5,6. Hvad ville väl detta annat säga, än at Gud ville i nåder gifva honom et rent och kyskt hjerta; ty det är sådant, som Herren fordrar af oss, då det genom Propheten heter: Görer eder et nytt hjerta och ny anda4. Men, mine i Herranom Jesu älskade Åhörare! vi tala så mycket om hjertat och dess renande, men jag måste beklaga, at det är för de flästa en tilsluten bok, som de sjelfva icke förstå sig uppå, än mindre huru det bör renas; Föräldrar och läromästare åligger derföre, at lära sina barn redan i barndomen taga vara på sina begär, at de känna igen dem, och märka hvart åt de böja sig, och på andra sidan tilvänja barnen genom förmaningar, upmuntringar eller aga at dämpa och öfvervinna de syndiga och orena lustar, i hvad mål de som hälst visa sig; ty således, men ingalunda annars kunna de under en tiltagande ålder märka, när otukts begären insmyga sig hos dem: då kunna de ock veta, at de för Herranom äro en styggelse, och om de blifvit i barndomen tilvanda at dämpa sina öfriga synda-lustar, kunna de äfven efter gifna anledningar, genom Guds nåd, döda sina otukts begärelser; hvar emot, om de i alt annat varit sina lustars trälar, så blifver äfven denna lasten lika rådande i deras hjerta. Jag kommer med innerlig oro härvid ihog, huru många i sina lustar sjelfva blinda Föräldrar, genom allehanda syndigt snack redan i förtid upblåsa en eld af orena lustar i de späda hjertan, i det ställe de borde använda all möda at släcka dem; på det deras barn, då de än fullvuxna varda, kunde säga med den kyska Sara Raguels dotter: Du vest Herre, at jag ingen man begärt hafver, det är: icke haft någon otuktig begärelse til det andra könet, och hafver behållit mina själ rena ifrån all ond lusta, och hafver aldrig hållit mig til otuktigt eller lättfärdigt sälskap, Tob. 3:16,17.
Det andra som här befalles, är et kyskt öga, och åtbörder. Bor något ondt i hjertat, så lyser det ut genom dessa fenstren, men är hjertat kyskt och enfaldigt blifva ock ögonen enfal5 någon Jungfru. Job. 31:1. Det är: såsom stadd i ägta-ståndet, skal jag icke vända mina ögon med något begär til någon annan, än min egen ägta-maka. Men huru kunde han göra förbund med sina ögon? Jo, han gjorde det med sit hjerta, så at han fattade en upriktig afsky i sit sinne til all otukt, och då blefvo äfven hans ögon kyska. Derföre kallar den visa Konung Salomo sådana för galna ynglingar Ordssp. B. 7:7. som ännu icke lärt at styra sina ögon, utan se efter skökor; och Syrach varnar en och hvar och säger: Se icke efter pigor, at du til dem icke uptänd varder. Gapa icke omkring hit eller dit i stadenom, och löp icke uti hvar vrå. Syr. 9:5,7. Likaledes anbefalles här kyska åtbörder i det öfriga, i gång, i kläde-bonad och omgängessätt. Här befalles ock, at en kysk människa skal visa med sin upsyn och åtbörder et upriktigt missnöje och en vedervilja emot alla lättfärdigheter i tal, visor och lekar, med mera, emedan et blott välbehag och nöje uti sådant är redan et ovedersägeligt bevis til et orent hjerta.
diga, och åtbörderna menlösa. Den trogna Guds mannen Job betygar om sig sjelf och säger: Jag hafver gjordt et förbund med mina ögon, at jag intet skal sköta efter3) Anbefalles här et kyskt och anständigt tal, och tungans rätta använ6 Men Herre min Gud! huru många barn, huru många ynglingar, ja väl mogna män och Christna äro icke genom sådant snack i grund förderfvade til kropp och själ! Om ord ville gälla något hos eder mina älskade Åhörare, så skulle jag förmana eder med samma Apostels ord: Fly sådant, fly ungdomsens lustar7. 1 Tim. 6:11. Och ännu med en ömmare upmuntran: Yttermera, käre bröder, hvad sant är, hvad ärligt är, hvad rätt, hvad kyskt, hvad väl lyder - - tänker derefter, och befliter eder i Herrans Jesu namn derom. 2 Tim. 2:228. Phil. 4:8.
dande til det som anständigt och lofligit är. Det dåraktiga snack och otuktiga skämt, som så mycket brukas i vår tid är et grufveligit förgift för själen, det flyter utur en stinkande källa, utur et orent och besmittadt hjerta, och liknar en eld, som då den utspys, itänder ej allenast dens begär, som utspyr det, i en häftigare låga, utan ock alla deras som höra det; Apostelen Jacob säger derföre om tungan, at den är en eld, en verld full med orätt, och besmittar hela lekamen, Jac. 3:6. icke allenast vår, utan som nyss sades äfven andras, och uptänder all vår omgängelse, tå hon uptänd är af helfvete. Derföre fordras här icke allenast, at vi afhålla vår egen tunga ifrån styggelser, utan äfven en stor varsamhet för vårt eget hjerta, at det af andras tal ej må förgiftas, så at vi fly med en afsky ifrån sådana samqväm eller orena omgängen; Ty så förmanar den välsignade Apostelen Paulus sina Corinther, och oss alla med dem: Låter icke förföra eder: Ondt snack förkränker goda seder.Ändteligen och 4:de anbefalles här kyskhet i alt omgänge och gärningar. Denna befallning innehålles icke allenast i sjelfva budordet, utan äfven på otaliga andra ställen i den Heliga Skrift, såsom då Herren genom Moses sade til Israels barn: I skolen vara mig et Prästerligit Konunga-Rike, och et heligt folk, 2 Mos. 19:6. som nemligen intet besmittar eller förorenar sig med allahanda köttsliga begärelser, uti eller utom ägtenskapet. Och på et annat ställe: Tala med hela menighetena af Israels barn, och säg til dem: I skolen vara heliga; ty jag är helig, Herren eder Gud. 3 Mos. 19:2. Och Apostelen Paulus: Flyr boleri: all annan synd, som menniskan gör, är utan kroppen, men den som bedrifver boleri eller någon okyskhet, han syndar på sin egen kropp. Eller veten I icke, at edor kropp är dens Heliga Andas tempel, som är uti eder; derföre priser nu Gud uti edar kropp och i edrom anda, hvilke Gudi tilhöra. 1 Cor. 6:18,19,20. Och när han upmuntrar de Thessalonicer til ytterligare tilväxt i Gud
aktighet säger han: Detta är Guds vilje edor helgelse, at I fly boleri: och hvar och en af eder vet behålla sit fat i helgelse och i äro: Icke uti lustig begärelse, såsom hedningar, de som af Gudi intet veta. 1 Thess. 4:3,4,5. Af hvilka ord vi ibland annat se, huru Apostelen Paulus räknar köttsliga begärelser ibland hedniska synder. Men vi få ej tid at upräkna flera kyskhets bud och befallningar. Dessa kunna ock til vårt ändamål göra tilfyllest. Mine Åhörare! antingen skolen I nu förneka all Guds ords, och et sundt förnufts sanning, eller måste ock detta alt sätta på eder et band, ifrån hvilket i ingalunda, utan samvetets hårdaste förebråelse, kunnen slita eder lösa.
Föregående avsnitt: Sjunde budordspredikan, § 9
Följande avsnitt: Sjunde budordspredikan, § 11
Platser:
Personer: Jakob (Jacob) (NT) Jesus Syrak (Syrac, Syrach) Jeremia (Jeremias) Job (Hiob, Hjob) Paulus (Pawali, Saulus) S:t Petersburg (Pettersborg, Pettersburg) Raguel Sara Salomo (Salomon) Timotheos (Timotheus)
Bibelställen:
Teman: