Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Predikningar Öfver Tio Guds Bud: VII. Predikan

Sjunde budordspredikan, § 11

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

§. 11.

Vi skynda oss nu, at äfven göra en närmare tillämpning af denna befallning, så väl innom som utom ägtenskapet, eller visa särskildt, hvad plikter af detta kyskhets-bud upkomma både för dem som lefva utom ägtenskapet, såsom ock för dem hvilka äro innom det samma.

Det första som fordras af dem som lefva ogifta, är en Christelig återhållsamhet, at de förvara sit hjerta ifrån fria tankar och utsväfvande begärelser, och med all makt qväfja sina naturliga retelser i sin början, så at de icke få herravälde, och tillika, at de i tal, åtbörder och all annan umgängelse noga förvara sig, och behålla en kysk själ uti en ren och obesmittad kropp, så at de med en Maria kunna ställa sig för en allvetande Gud, och säga: Jag vet af ingen man Luc. 1:34. eller man af någon qvinno, och när de träda efter försynens skickelse i ägta-ståndet, at de då måga icke allenast för människor, utan ock i sina egna samveten vara oförkränkta, och kunna säga med den kyska Sara: Jag hafver behållit mina själ rena ifrån al ond lusta, och aldrig hafver hållit mig intil otuktigt eller lättfärdigt sälskap, Tob. 3:16,17. och förtjena det vitnesbörd som Rebecka, Bethuels dotter, då hon låfvade sig åt Patriarcken Isaac til hustru, nemligen, at hon var ännu jungfru, och ingen man hade känt henne, 1. Mos. 24:16. Och männerna likaledes, at de äfven til sin själ och kropp äro obefläckade.

2) Fordras af dem som äro utom ägtaståndet at de icke förhäfva sig öfver lyckans förmåner, som dem i någor måtto kunnat tilfalla, såsom skönhet, högre börd, eller Föräldrars heder, eller ock ägodelar. Köttsligt sinnade föräldrar, som dageligen berömma sina barns skönhet, förtälja sina många anor, anställa högmodiga jämförelser emellan sina och de ringares barn, och förnöja dem med all slags yppighet och granlåt, med hopp om stort arf och en stor derpå bygd lycka i verlden, lägga oftast grunden til det högmod, som sedan gör dem innom och utom ägtenskapet odrägeliga. Sådant underhålles och upblåses sedan alt mera, genom lättfärdiga smickrares beröm och öfver-drefna dyrkan, och gör dem så stålta och öfvermodiga så at de aldrig tro sig kunna få sin like, utan öfverse och förskjuta lofliga och anständiga tilbod, och antingen stanna för makar, som pråla af en dåraktig fåfänga och göra dem för hela sin öfriga lifstid olyckeliga, eller ock ställa dem utom hopp at blifva försörgda. Måtte då Petri alfvarliga förmaning altid stå sådana för ögonen: Håller eder hårdt vid ödmjukhetena, ty Gud står emot de högfärdiga, men de ödmjuka gifver han nåd. Så ödmjuker eder nu under Guds mäktiga hand, på det han eder uphöjer i sinom tid. 1. Pet. 5:5,6. Ty förödmjukade själar1 få ofta röna Herrans underbara försyn, och med Maria tacka sin Gud derföre, at han hafver sedt til sine tjenarinnos ringhet. Luc. 1:48.

3) Fordras af dem som äro unga, och således äfven ännu i verlden oförsökta, at de uti sit ägtenskaps val inhämta sina föräldrars och förmyndares, eller som lagen kallar dem gifto-mäns råd och samtycke. Et förbund, som är annors ouplösligit än genom döden fordrar ock all möjelig försiktighet och omtanka. Den kan på långt när icke väntas hos en ungdom, derföre blifver för dem nödigt, at vid sådana tilfällen troligen derom samråda med sina Föräldrar, och i alt hvad möjeligit är taga an deras mogna och välmenande råd, och ingalunda göra et sådant förbund utan, än mindre emot deras vilja och samtyke, hvilket är en tydelig dem ålagd plikt uti det fjerde budet, om dem annors skal väl gå och de länge lefva på jordene.2 Derföre gaf Gud befallning til föräldrarna af Juda folket när de skulle komma i det Babyloniska fängelset, at de skulle gifta bort sina barn: Gifver, säger han edra söner hustrur, och gifver edra döttrar män. Jer. 29:6. Syrach säger åter icke illa: Förse tina dotter, så hafver tu gjordt en stor gjerning: och gif henne en förnuftig man. Syr. 7:27. Och Apostelen Paulus förordnar äfven at föräldrarna skulle efter sit godt finnande föranstalta om sina döttrars giftermål. 1 Cor. 7:36. Således läsa vi om Abraham, huru han försåg sin son Isaac med en dygdig maka, 1. Mos. B. 24:4. utom många andra exempel, hvarvid föräldrarna likväl må märka, at de ej oförsiktigt tvinga sina barn, utan inhämta äfven deras frivilliga samtycke, såsom vi läsa om Bethuel, när han gaf sin dotter åt Isaac. vers. 58.

4) Åligger det ogifta at vara försiktiga vid sit val til makar; at de utse sig sådana, som haft en god upfostran, äro Gudfruktiga, arbetsamma och kyska; at de i sit val icke låta bedraga sig af fägring utan dygd, af rikedomar utan arbetsamhet, en flygtig prakt utan utvägar at underhålla den, förhastat tycke och fagra löften utan ödmjukhet och kyskt hjerta; ty här kan man med fog säga: Väcker fägring kitslig3 lusta Vid dess första ögne-kast, Plägar man få länge pusta Under obehaglig last. Öfverilad nöjes-låga Sloknar mäst i långlig plåga.4

5) Bör jag änteligen påminna dem som tänka begifva sig i ägtastånd, at i en sak af så stor vigt som ägtenskapet är först och sidst rådföra sig med en trogen och innerlig bön hos sin Gud, at han ville sjelf utse dem en sådan maka, som han finner dem nyttigast, at han ville styra deras hjertan efter sin vilja, at han ville gifva dem råd at deruti rätt och visligen förhålla sig; så läsa vi om Sara Raguels dotter, Tob. 3. at hon gjorde, och det ingalunda förgäfves, ty hon vardt välsignad med en dygdig och Gudfruktig man. Och hvad vore högre at önska, än at en och hvar som begifver sig i detta stånd ville troligen befalla sin sak Gudi: då blefve deras ägtenskap mera välsignade, och makar i en barnslig undergifvenhet under Guds hand mera nögda och tåliga i med- och motgång.


  1. förödmjukade själar: själar som själva ödmjukat sig
  2. skal väl gå och de länge lefva på jordene: fritt efter 5 Mos 5:16
  3. ev. köttslig
  4. Väcker fägring … i långlig plåga.: Versraderna har inte kunnat identifierats som någon annan författares alster. Det är därför inte uteslutet att Chydenius själv diktat dessa rader.

Originaldokument

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: